Många organisationer som sedan länge arbetat med humanitära frågor tog på sig fler och förändrade uppgifter från hösten 2015. Kyrkor och hjälporganisationer tog ett mycket stort ansvar för mottagandet av de många asylsökande [1 s. 277]. Flera kommuner har betonat vikten av samarbete med aktörer i civilsamhället, och särskilt framhållit aktörernas tillgänglighet och anpassningsförmåga [2].
Författare: Karin Fridell Anter och Solveig Freudenthal. Manus juli 2021. Bild: Några av de etablerade frivilligorganisationer som varit aktiva i omhändertagande av flyktingar.
De följande åren innebar ytterligare nya uppgifter. Civilsamhällets etablerade organisationer tog på sig en rad uppgifter som innebar konkret hjälp för flyktingar och nyanlända. Några av dem bidrog dessutom med dokumentation och informationsspridning och deltog i samhällsdebatten om flyktingpolitiken. Ofta skedde arbetet i samarbete mellan olika organisationer, både etablerade och nya. I detta kapitel tar vi upp en del viktiga insatser. Vi har inte ambitionen att vara heltäckande och de exempel vi nämner är ibland bara några av flera likartade. Några av organisationerna presenterar sitt arbete i kapitel 6.3.1, 6.3.2 och 6.3.3. De nya nätverk och organisationer som skapades specifikt för flyktingfrågor behandlas i kapitel 6.4.
Hjälp till den som behöver det
Sverige har en lång tradition av samarbete mellan stat, kommuner och civilsamhällets organisationer, något som ofta även inneburit statliga organisationsanslag [3]. Under 2015 samverkade nära hälften av kommunerna med civilsamhället kring någonting som rörde de nyanlända. Åren 2015 och 2016 anslog staten extra medel till den ideella sektorn, inklusive trossamfund, för att upprätthålla och förstärka verksamheter riktade till asylsökande och för nyanländas integrering [1 s. 284, 4-6]. Under åren 2018 – 2020 fick ett antal ideella organisationer tillsammans 120 miljoner kronor per år som stöd i sitt arbete med ensamkommande ungdomar. Pengarna var avsedda att motverka hemlöshet bland unga vuxna, där psykisk ohälsa kan vara en bidragande orsak till hemlösheten [7].
Genom de statliga pengarna fick de stora organisationerna möjlighet att göra mer än de annars skulle kunnat. Men mycket stora insatser har gjorts och görs fortfarande oberoende av dessa pengar – med hjälp av egna insamlingar, projektmedel från olika fonder och hjälp från en mängd engagerade och oavlönade volontärer.
År 2021 är de riktade statliga pengarna slut. Projektpengar som har finansiserat uppbygget av viktiga funktioner tar också slut efter ett par år, och flera projekt har lagts ned. Men behoven finns kvar. Civilsamhället står inför mycket stora utmaningar för att kunna fortsätta hjälpa dem som sökt men förvägrats skydd i Sverige.
Språkstöd och kulturaktiviteter
Organisationer som Svenska Kyrkan och Röda Korset tog tidigt på sig att arrangera aktiviteter för de tusentals barn och ungdomar som plötsligt placerats i kommuner utan beredskap för så många nya elever. De träffpunkter och språkcaféer som redan fanns fick mångdubbelt flera besökare. På många ställen anordnades mer organiserad svenskundervisning i lånade lokaler, med hjälp av pensionerade lärare och andra som ställde upp som volontärer. Många ungdomar har berättat hur mycket dessa ”skolor” betydde för deras känsla av att välkomnas i Sverige och börja lära sig det nya språket.
Man ordnade också kulturevenemang och kulturaktiviteter tillsammans med andra lokala aktörer. En ensamkommande afghansk kille berättar med glädje om hur han och andra fick sjunga i kör i Uppsala domkyrka. Andra fick pröva på att spela teater eller lära sig simma. Organisationernas och församlingarnas medlemmar blev till viktiga vuxna för de unga flyktingarna, och ofta lades grunden till bestående vänskapsrelationer.
På orter med stora flyktingförläggningar ordnade civilsamhällets organisationer besöksgrupper, utflykter, rådgivningsträffar och studiecirklar där de som väntade på asyl kunde få kontakt med samhället utanför förläggningen [8, 9]. Organisationernas och församlingarnas medlemmar engagerades i konkret stödverksamhet som medförde både arbete och stärkt gemenskap och också gjorde att fler valde att engagera sig. (Se kapitel 6.1.)
Psykosocialt stöd
När väntan blev lång och avslagen började komma fick civilsamhället ta hand om allt flera olyckliga och oroliga människor. Telefonlinjer för den som mådde dåligt inrättades av bland andra Rädda Barnen [10]. Med hjälp av volontärer kunde man ta emot samtal och ge råd på flera olika språk, men efter några år var projektpengarna slut och stödlinjen lades ned. Kyrkornas diakoner hade en liknande roll, att prata med och trösta människor som såg sitt nya liv slås i spillror. Organisationernas sidor på nätet fylldes med råd om hur man kunde få läkarvård eller juridisk hjälp [11].
Civilsamhällets volontärer har i hög grad tagit på sig uppgifter som formellt borde legat på statliga eller kommunala aktörer men som av olika skäl ramlade mellan stolarna. Rädda Barnens centrum för stöd och behandling och Röda Korsets traumacenter på olika platser i landet fick fler och fler sökande när BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) inte räckte till [12, 13]. Erfarenheter från Skyddsvärnets krismottagning i Göteborg presenteras i kapitel 5.1.
Röda Korsets volontärer har ända sedan 1997 besökt människor som sitter frihetsberövade på Migrationsverkets förvar [14]. Man erbjuder också hjälp att söka efter familjemedlemmar som kommit i från varandra [15]. Det ökade antalet flyktingar har inneburit att båda dessa uppgifter blivit mera omfattande.
Mat och husrum
Det statliga bidraget till utvalda organisationer användes bland annat för att rekrytera och ge viss ersättning till familjer som blev fadderhem (”frivilliga familjehem”) åt asylsökande unga som annars skulle tvingats flytta när de fyllde 18 [16].
I december 2017 fick kommunerna ett extra statligt bidrag för att ordna bostäder åt asylsökande ungdomar som blivit 18 år och därmed förväntades flytta till Migrationsverkets boenden. Avsikten var att de som fortfarande väntade på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende skulle få bo kvar i den kommun där de vistades [17]. Bidragen förnyades sedan och betalades ut även 2018 [18] och 2019 [19, 20].
Kommunerna var inte bundna att använda pengarna till bostäder åt de asylsökande ungdomarna, och olika kommuner fattade sinsemellan mycket olika beslut om pengarnas användning. I ganska många kommuner, både stora och små, fick civilsamhällets organisationer ta del av pengarna och då samtidigt ta på sig ansvaret för ungdomarna [21, 22]. Så skedde till exempel i Stockholm, där de statliga pengarna fördes över till Stadsmissionen, och i Göteborg där den nybildade frivilligorganisationen Agape [23] tog ett stort ansvar för de annars hemlösa ungdomarna. I andra kommuner formades samarbeten mellan kommunen och olika nätverk och organisationer, som också tog på sig ekonomiska risker i väntan på de statliga pengarna [24]. Ett exempel på detta är Habo, där Pingstkyrkan och Smyrnakyrkan tillsammans öppnade ett boende och ansvarade för en halvtidstjänst [25].
Trots att de statliga medlen var avsedda för bostäder åt ensamkommande valde många kommuner att använda dem till andra saker, vilket ledde till att många ungdomar blev utan bostad när de fyllde 18 [26]. Civilsamhället gjorde stora insatser för att hitta hem åt dem, ofta utan ekonomiskt stöd. (Se kapitel 6.4.3.) Från 2020 får kommunerna inte längre dessa statliga bidrag, och civilsamhällets engagemang är livsviktigt för ännu många flera ungdomar.
De statliga medlen för boende gällde bara de ungdomar som var i asylprocess eller hade uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. De tusentals som fått avslag och levde papperslöst kunde ofta ändå gå kvar i skolan, men saknade både bostad och försörjning. Till stöd för dem har det tagits hundratals lokala initiativ av kyrkliga församlingar, Röda Korset, Rädda Barnen och andra organisationer, ofta i samarbete med varandra och med fristående nätverk. Det handlar om att leta fram sovplatser hos privatpersoner eller i egna lokaler, att dela ut mat och att bistå med pengar för busskort, medicin, kläder med mera. Finaniseringen görs med organisationernas egna medel, riktade kollekter och andra insamlingar och genom samarbete med näringslivet som ger rabatter, skänker varor och upplåter lokaler.
Juridisk hjälp
De nya och svårtolkade lagarna och de många avslagen på asylansökningar har lett till ett enormt behov av juridisk hjälp. Det handlar både om att hjälpa den enskilde med ansökningar och överklaganden och att förklara gällande lag på ett begripligt sätt.
Organisationen Asylrättscentrum arbetar med just detta [27]. Organisationen bildades 1991, då med namnet Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Det är en politiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för en rättssäker och konventionsenlig asylprocess. Dess fyra huvudmän är Rädda Barnen, Katolska kyrkans biståndsorganisation Caritas, Svenska kyrkan och Stockholms Stift inom Svenska Kyrkan.
Asylrättscentrum erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning till asylsökande och driver utvalda ärenden både nationellt och internationellt. Sedan 2015 har verksamheten ökat kraftigt, med en fyrdubbling av personalstyrkan. Årligen får över 10 000 peroner råd via telefon eller mail.
Amnesty Internationals svenska sektion kan genom Amnestyfonden bidra med stöd till asylsökandes utredningar om tortyrskador [28]. En rad andra ideella organisationer har anställda eller ideellt arbetande jurister som kan hjälpa till med att tolka lagar och förklara blanketter och andra myndighetspapper och även agera ombud i ärenden om uppehållstillstånd [29, 30]. Etikkommissionen i Sverige beskriver sin verksamhet i kapitel 6.3.1.
En viktig del av den juridiska rådgivningen utgörs av förklaringar och råd som publiceras på nätet. Exempelvis har FARR sammanställt information om svensk asyllagstifning på ett flertal språk [31]. FARR:s övriga verksamhet presenteras i kapitel 6.3.3. Ett gemensamt informationsmaterial om nya gymnasielagen har tagits fram av Stockholms Stadsmission i samarbete med Barnrättsbyrån, Asylrättscentrum, Röda Korset, Rädda Barnen och Skåne Stadsmission [32].
Dokumentation och informationsspridning
Civilsamhällets etablerade organisationer har sedan 2015 spelat en viktig roll för att ta fram och sprida information om effekterna av de nya lagarna, flyktingarnas situation och de länder dit de riskerar att utvisas. Några viktiga exempel:
Från Rädda Barnen [33]
- Att hitta hem. Nyanlända barn, unga och föräldrar om första tiden i Sverige. Rädda Barnen 2019.
- Tankar om att återvända. Barn, unga och vuxna om återvändande till Afghanistan. Rädda Barnen 2019.
- From Europe to Afghanistan. Experiences of Child Returnees. Save the Children 2018.
- Lyssna på mig! Barn och ungas röster om asylprocessen och förslag till förbättringar. Rädda Barnen 2017.
- Afghan children cannot wait. Save the children 2016.
Från Röda Korset
- Rapport till FN:s tortyrkommitté. Rapporten pekar på en rad brister i Sveriges implementering av Tortyrkonventionen och ger förslag på åtgärder. Röda Korset 2021 [34].
- Längd på uppehållstillstånd – en europeisk jämförelse. Röda Korset 2020 [35].
- Rätten till familjeåterförening – en europeisk jämförelse. Röda Korset 2020 [36].
- Humanitära situationen för ensamkommande. Röda Korset 2020 [37].
- Familjer splittras och anhöriga saknas. Röda korset 2019 [38].
- Förvar under lupp. En granskning av nästan 1000 beslut och domar i syfte att bedöma rättssäkerheten när människor placeras i förvar. Röda Korset 2019 [39].
- Tortyrskador i asylprocessen. Röda Korset 2019 [40].
- Kunskap och vägledning en förutsättning för god vård. En kartläggning av landstingens information till vårdpersonal om vård till papperslösa personer. Röda Korset 2019 [41].
- Barn i förvar. En genomgång av polismyndighetens förvarsbeslut 2017. Röda korset 2018 [42].
- Humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen. Röda korset 2018 [43].
Från andra organisationer
– RFSL:s rättsutredning av Migrationsverkets, migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens prövning i HBTQI-asylärenden sammanfattas i kapitel 4.4.
– Konvertitutredningen från Pingströrelsen, Equmeniakyrkan, EFK, Alliansmissionen och Adventistsamfundet presenteras i kapitel 4.6.
Civilsamhället och migrationspolitiken
Flera av de etablerade organisationerna är remissinstanser när det gäller lagar som rör migration, och även andra har skrivit remissvar på de lagförslag som lagts fram inom området [44 – 46]. Utöver detta tar organisationerna och deras företrädare ibland aktiv del i migrationsdebatten genom namninsamlingar och debattartiklar [47-49]. Nedan presenteras ett litet urval av en mängd debattartiklar och upprop, ofta gjorda gemensamt av flera olika organisationer.
Kring jul och nyår 2016 – 17 genomförde Sveriges Kristna Råd namninsamlingen Juluppropet [50], som samlade 80 000 namn för en human migrationspolitik och med de tre kraven:
– ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro
– ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv
– undanröj praktiska hinder mot familjeåterförening
Uppropet stöddes av debattartiklar från kyrkoledare och följdes av ytterligare opinionsarbete [51].
Inför Socialdemokraternas kongress våren 2017 krävde Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin i en debattartikel i Aftonbladet att barn ska få permanenta uppehållstillstånd [52].
I juni 2017 krävde Svenska kyrkan och Rädda Barnen i ett gemensamt uttalande att utvisningarna till Afghanistan ska stoppas tills vidare [53].
I Novemberuppropet 2017 [54] krävde en rad organisationer att
• Samtliga utvisningar till Afghanistan av barn och unga som kom 2015 måste stoppas till dess att uppföljning av genomförda utvisningar har skett.
• Uppehållstillstånd på grund av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter behöver återinföras.
• Gymnasielagen behöver utvidgas till att gälla fler unga. (Detta gällde den ”gamla” gymnasielagen, se kapitel 5.5).
I februari 2020 hänvisade Amnesty och Röda korset i en gemensam debattartikel i Göteborgs-Posten [55] till den extremt allvarliga situationen i Afghanistan. Man menade bland annat att Sverige helt ska upphöra med tvångsutvisningar till Afghanistan, att Migrationsverket omedelbart bör revidera sitt rättsliga ställningstagande om situationen i Afghanistan och att utvisningsprocessen bör pausas och ärendena omprövas för de personer som fått ett utvisningsbeslut till Afghanistan.
I mars 2020 genomförde tio stora organisationer en gemensam brevkampanj om att den kommande migrationspolitiken måste ta hänsyn till Barnkonventionen och skydda barn på flykt [56].
I februari och augusti 2020 lät Röda Korset, Rädda Barnen och Svenska kyrkan göra en opinionsundersökning som bland annat visade starkt stöd för att barn som vistats flera år i Sverige och lärt sig svenska språket ska ha en möjlighet att stanna i Sverige [57].
I augusti 2020 skrev tolv svenska kyrkoledare en debattartikel i Dagens Nyheter som uppmanade politikerna i Sveriges riksdag, att i utformningen av en ny migrationslagstiftning utgå från medmänsklighet och humanistiska värderingar [58].
I september 2020 skrev åtta organisationer ett öppet brev till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson med uppmaningen att Sverige skulle delta i den europeiska insatsen att ta emot människor från det överfulla och branddrabbade flyktinglägret på Lesbos [59].
Lokal samverkan i många former
De organisationer som har nämnts ovan är framför allt sådana som är rikstäckande och som redan innan 2015 arbetade med frågor som rörde flyktingar. Dessutom var det en mängd andra organisationer som ändrade sin verksamhet för att på olika sätt välkomna och underlätta för de många flyktingarna. På lokal nivå utvecklades nya former för samverkan mellan etablerade organisationer och nystartade nätverk och arbetsgrupper. Idrotts- och kulturföreningar välkomnade nya medlemmar och anordnade aktiviteter speciellt för de nyanlända. Studieförbund startade en ny typ av studiecirklar. Näringslivets organisationer och lokalavdelningar av Lions Club och Rotary bidrog på olika sätt, och ofta samarbetade man också med kommunen. Kapitel 5.7 skildrar hur detta gick till i några kommuner i Dalarna.
I Göteborg skapades 2015 ett unikt samarbete mellan Göteborgs stad och de idéburna organisationerna: Röda Korset, Rädda Barnen, Göteborgs Räddningsmission, Bräcke diakoni, Individuell Människohjälp,
Skyddsvärnet i Göteborg och Reningsborg Göteborg. Ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) bildades med syftet att erbjuda ett bra mottagande och skapa goda förutsättningar till integration för ensamkommande barn i Göteborg. De olika organisationerna skapade tillsammans sexton ungdomsavdelningar och bidrog var och en med en unik insats som alla kunde ta del av som volontärinsatser, fadderfamiljer, krismottagning m.m. Samarbetet sades upp av kommunen 2018 trots att det var två år kvar av avtalet., med resultatet att personal sades upp, avdelningar stängdes och ungdomar blev hemlösa.
Sökord: Boken, Civilsamhället
Till Innehåll
Referenser
1. Att ta emot människor på flykt Sverige hösten 2015. SOU 2017:12 www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/03/sou-201712/
2. Flyktingmottagandet – det civila samhällets roll och villkor. MUCF 2016-09-30 www.mucf.se/publikationer/flyktingmottagandet
3. Samverkan med civilsamhället. SKL 2018 https://skr.se/download/18.4829a209177db4e31aa2c568/1615295294353/Samverkan-civilsamhallet-kartl%C3%A4ggning-2018.pdf
4. Engångspengar till kommuner och civilsamhälle. Regeringskansliet www.regeringen.se/regeringens-politik/overenskommelsen-insatser-med-anledning-av-flyktingkrisen/engangspengar-till-kommuner-och-civilsamhalle/
5. Ändringsbudget med anledning av flyktingsituationen. Pressmeddelande Finansdepartementet 2015-11-12 www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/11/andringsbudget-med-anledning-av-flyktingsituationen/
6. Beviljade statsbidrag. Folkhälsomyndigheten www.folkhalsomyndigheten.se/sok/?q=beviljade+statsbidrag
7. Extra pengar i budgeten till de ensamkommande. Debattartikel av bitr. finansminister Per Bolund i SvD 2017-09-16 www.regeringen.se/debattartiklar/2017/09/extra-pengar-i-budgeten-till-de-ensamkommande/
8. Vi ger barn som flytt till Sverige en bra start i sitt nya land. Rädda Barnen www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/barn-i-sverige/ger-nyanlanda-barn-en-bra-start/
9. Svenska kyrkans arbete med människor på flykt www.svenskakyrkan.se/migration/vart-arbete
10. Stödlinje på flera språk. Rädda Barnen www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/barn-och-unga/stodlinje-for-dig-som-flytt-till-sverige/
11. Svenska Röda Korset www.rodakorset.se/om-oss/kontakta-oss/
12. Centrum för stöd och behandling. Rädda barnen. www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/centrum/
13. Behandlingscenter för krigsskadade och torterade. Svenska Röda korset www.rodakorset.se/fa-hjalp/behandling-for-krigsskadade-och-torterade/
14. Stöd till förvarstagna. Svenska Röda Korset www.rodakorset.se/fa-hjalp/stod-till-forvarstagna/, https://www.rodakorset.se/vad-vi-gor/folkratt-och-skydd/frihetsberovade/utan-roda-korsets-besok-hade-jag-blivit-galen/
15. Söka efter saknade familjemedlemmar. Svenska Röda Korset www.rodakorset.se/fa-hjalp/soka-efter-saknade-familjemedlemmar/
16. Skåne stadsmission. https://www.skanestadsmission.se/migration-och-integration/
17. Ensamkommande unga i asylprocessen ska kunna bo kvar i kommunen efter att de fyller 18 år. Regeringskansliet 2017-06-30 www.regeringen.se/artiklar/2017/06/ensamkommande-unga-i-asylprocessen-ska-kunna-bo-kvar-i-kommunen-efter-att-de-fyller-18-ar/
18. Tillfälligt kommunstöd för ensamkommande unga asylsökande m.fl. Regeringskansliet 2018-05-24 www.regeringen.se/artiklar/2018/05/tillfalligt-kommunstod-for-ensamkommande-unga-asylsokande-m.fl/
19. Tillfälligt kommunbidrag låter ensamkommande unga bo kvar under sin asylprocess. Regeringskansliet 2019-05-17 https://www.regeringen.se/artiklar/2019/05/tillfalligt-kommunbidrag-later-ensamkommande-unga-bo-kvar-under-sin-asylprocess/
20. Tillfälligt kommunstöd för ensamkommande unga asylsökande med flera. Sammanställning över utbetalat kommunstöd. Migrationsverket www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Statlig-ersattning/Tillfalligt-kommunstod-som-betalas-ut-utan-ansokan.html
21. Utlysning av: Utökat statligt bidrag för civilsamhällets organisationer för att ensamkommande unga ska kunna bo kvar under sin asylprocess. Göteborgs stad Social utveckling 2019-09-14 socialutveckling.goteborg.se/utlysning-av-utokat-statligt-bidrag-for-civilsamhallets-organisationer-for-att-ensamkommande-unga-ska-kunna-bo-kvar-under-sin-asylprocess/.
22. Bidrag att söka för civilsamhället för att möjliggöra boende åt ensamkommande asylsökande barn. Ulricehamns kommun 2019-10-15 ulricehamn.se/2019/10/bidrag-att-soka-for-civilsamhallet-for-att-mojliggora-boende-at-ensamkommande-asylsokande-barn/
23. Agape. www.agapegoteborg.se/
24. Svenska kyrkan Borås 2017-11-19 www.facebook.com/svenskakyrkanboras/posts/1586433574738395
25. Hur gör kommunerna med ensamkommande ungdomar som fyller 18? #vistårinteut 2017-12-19 vistarinteut.org/hur-gor-kommunerna-med-ensamkommande-ungdomar-som-fyller-18/
26. Pengar för boende till ensamkommande har hamnat fel. Forum 2018-04-13 https://www.socialforum.se/article/pengar-for-boende-till-ensamkommandes-boende-har-hamnat-fel/
27. Asylrättscentrum. sweref.org/
28. Stöd till flyktingar i Sverige. Amnesty www.amnesty.se/om-amnesty/amnestyfonden/stod-till-flyktingar-i-sverige/
29. Viktigt avgörande för ungdomar med uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Skåne Stadsmission 2020-12-10 www.skanestadsmission.se/viktigt-avgorande-for-ungdomar-med-uppehallstillstand-for-gymnasiestudier/
30. Baba – råd och stöd för ensamkommande unga. Stockholms Stadsmission https://www.stadsmissionen.se/vad-vi-gor/migration-och-integration/baba-rad-och-stod-ensamkommande-barn-pa-flykt
31. Goda råd till dig som söker asyl. FARR farr.se/goda-rad/
32. Efter beviljat uppehållstillstånd – vad händer sen? Asylrättscentrum sweref.org/wp-content/uploads/2020/03/Efter-beviljat-uppehallstillstand-vad-hander-sen.-Informationsmaterial-om-nya-gymnasielagen.pdf
33. Rädda Barnen Mediearkiv: Rapporter press.raddabarnen.se/latest_media/tag/rapporter
34: Rapport till FN:s tortyrkommitté. Svenska Röda Korset 2021-03-17 www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/rapport-till-fns-tortyrkommitte/
35. Längd på uppehållstillstånd – en europeisk jämförelse. Svenska Röda korset 2020-06-24 www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/langd-pa-uppehallstillstand/
36. Rätten till familjeåterförening – en europeisk jämförelse. Svenska Röda Korset 2020-05-27 www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/ratten-till-familjeaterforening/
37. Rapport: Humanitära situationen för ensamkommande. Svenska Röda Korset 2020-01-30 www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/humanitara-situationen-for-ensamkommande-unga/
38. Familjer splittras och anhöriga saknas. Svenska Röda Korset 2019-08-30 https://www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/family-separation-and-people-going-missing/
39. Förvar under lupp. Svenska Röda Korset 2019-06-30 www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/forvar-under-lupp/
40. Tortyrskador i asylprocessen. Svenska Röda Korset 2019-06-30 www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/tortyrskador-i-asylprocessen/
41. Kunskap och vägledning – en förutsättning för god vård. Svenska Röda Korset 2019-01-22 www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/kunskap-och-vagledning-om-vard-for-papperslosa/
42. Rapporten Barn i förvar. Svenska Röda Korset 2018-11-28 www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/barn-i-forvar/
43. Tillfälliga utlänningslagen. Svenska Röda Korset 2018-10-03 www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/konsekvenser-av-tillfalliga-utlanningslagen/
44. En långsiktigt hållbar migrationspolitik. Remissvar om migrationspolitiska kommitténs betänkande. Sveriges kristna råd 2020-12-05 www.skr.org/en-langsiktigt-hallbar-migrationspolitik/
45. Tidsbegränsade uppehållstillstånd slår hårt mot hbtqi-flyktingar Remissvar om migrationspolitiska kommitténs betänkande. RFSL 2020-12-08 www.rfsl.se/verksamhet/asyl-och-migration/tidsbegransade-uppehallstillstand-slar-hart-mot-hbtqi-flyktingar/
46. Cementering av en restriktiv lagstiftning. Remissvar om migrationspolitiska kommitténs betänkande. Rädda Barnen 2020-12-07 press.raddabarnen.se/news/cementering-av-en-restriktiv-lagstiftning-416833
47. Svenska kyrkans åsikter i flyktingfrågan. www.svenskakyrkan.se/migration/vart-stallningstagande[1]
48. Flera organisationer visar nu stöd för ensamkommande. Forum[2] 2018-04-24 www.socialforum.se/article/flera-organisationer-visar-nu-stod-for-ensamkommande/
49. Andra protester. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/06/andra-protester.html
50. Juluppropet. Svenska kyrkan 2016-12-14 www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1553983
51. Juluppropet fortsätter. Sveriges kristna råd 2017-03-09 www.skr.org/juluppropet-fortsatter/
52. Dahlin, Elisabeth. Löfven, du hycklar om ensamkommande. Aftonbladet 2017-04-11 www.aftonbladet.se/debatt/a/0aeJA/lofven-du-hycklar-om-ensamkommande
53. Stoppa utvisningarna till Afghanistan. Svenska Kyrkan och Rädda Barnen 2017-06-20 www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1633494
54. BRIS står bakom #Novemberuppropet: Stoppa utvisningarna till Afghanistan 2017-11-16 www.bris.se/om-bris/press-och-opinion-old/pressmeddelande/2017/bris-star-bakom-novemberuppropet/
55. Stoppa tvångsutvisningarna till Afghanistan. Amnesty och Röda Korset. GP 2020-02-14 www.gp.se/debatt/stoppa-tv%C3%A5ngsutvisningarna-till-afghanistan-1.23800983
56. Brev till ledamöterna i den parlamentariska kommittén om en framtida migrationspolitik. Amnesty 2020. www.amnesty.se/aktuellt/krav-pa-den-framtida-migrationspolitiken/[3]
57. Fortsatt stöd för en medmänsklig migrationspolitik. Svenska Röda Korset 2020-09-09. rednet.rodakorset.se/nyheter/stort-stod-for-en-medmansklig-migrationspolitik/
58. Risk att migrationskommittén går emot svenska folkets vilja. DN 2020-08-06 www.dn.se/debatt/risk-att-migrationskommitten-gar-emot-svenska-folkets-vilja/
59. Öppet brev till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Amnesty 2020 [4] www.amnesty.se/aktuellt/oppet-brev-till-justitie-och-migrationsminister-morgan-johansson/