Grundläggande principer om enhetlighet och förutsebarhet uppfylls inte i hbtqi-asylärenden.
Behandlingen av asylärenden där sökanden åberopar hbtqi-relaterade skäl är allt annat än rättssäker. Det finns ingen enhetlighet i bedömningarna, vilket innebär att grundläggande förvaltningsrättsliga principer om enhetlighet och förutsebarhet inte uppfylls. För att bedöma den sökande som trovärdig ställer migrationsmyndigheterna ett antal uttryckliga krav som strider mot internationell rätt och Migrationsverkets egna rättsliga ställningstaganden.
Dessutom utgår bedömningarna från ogrundade föreställningar om hur hbtqi-personer förväntas känna och bete sig samt vilka livserfarenheter de har. Man tillämpar resonemang som förutsätter att den asylsökande vid ett återvändande kan undvika förföljelse genom att dölja eller ’leva diskret’ med sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller sitt könsuttryck, trots att sådana diskretionskrav är uttryckligen otillåtna enligt svensk och internationell rätt.
Handläggarnas kunskaper om hbtqi-frågor är ibland mycket låga, vilket kan innebära att man blandar ihop könsuttryck och sexuell läggning samt att transpersoners asylskäl inte utreds.
Författare: Aino Gröndahl. Manus juli 2021. Bild: Akbar och pojkvännen Mohsen i förvaret.
Akbar berättade sent i sin asylprocess att han lever i en relation utanför normen. Han satt redan i förvar när han till slut beslutade sig att berätta. Akbar ställde mig frågan varför han måste tala om för hela världen vem han är kär i när befolkningen i stort inte behöver göra en sådan intim sak till en allmän fråga. … Tre vittnen fick vittna skriftligt. I rätten vittnade pojkvännen, han grät fram deras historia. Det blev avslag med motiveringen att Akbar inte gjort det sannolikt att han tillhör eller tillskrivs hbtq-gruppen. [1]
Avsaknaden av enhetlighet är genomgående i hbtqi-asylärenden. Det leder till att vissa asylsökande hbtqi-personer beviljas flyktingstatus, medan andra lika skyddsbehövande får avslag och utvisas till länder där hbtqi-personer utsätts för förföljelse. Detta innebär att grundläggande förvaltningsrättsliga principer om enhetlighet och förutsebarhet inte uppfylls i hbtqi-asylärenden.
År 2018 – 2020 genomförde RFSL en rättsutredning [2] som undersöker vilka krav Migrationsverket och migrationsdomstolarna i praktiken ställer i hbtqi-asylärenden när sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck utgör asylskäl. Underlaget är över 2 000 enskilda beslut och domar i hbtqi-asylärenden från Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen under åren 2012 – 2020. Utredningen visar att rätten till en objektiv bedömning och en individuell prövning, som framgår av EU:s skyddsgrunds- och asylprocedurdirektiv [3, 4], inte uppfylls i hbtqi-asylärenden. Kraven som ställs vid trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningen strider mot UNHCR:s riktlinjer [5], EU-rätten [6] och Migrationsverkets egna rättsliga ställningstagande [7]. Denna artikel sammanfattar rättsutredningens viktigaste slutsatser.
I hbtqi-asylärenden ställer migrationsmyndigheterna ett antal uttryckliga krav för att den asylsökande ska bedömas som trovärdig och tillförlitlig gällande sina hbtqi-asylskäl. Dessutom finns ett antal vanligt förekommande föreställningar och förväntningar om hbtqi-personer, som ofta får avgörande betydelse vid bedömningen av den asylsökandes trovärdighet och tillförlitlighet. Dessa krav, föreställningar och förväntningar blir tillsammans avgörande för möjligheten att få asyl, men saknar stöd i utlänningslagen och dess förarbeten [8, 9] samt strider också mot Migrationsverkets rättsliga ställningstagande, UNHCR:s riktlinjer och EU-rätten.
Uttryckliga krav i trovärdighetsbedömningen
Första kravet – att en inre känsloprocess fram till självinsikt har ägt rum
Migrationsmyndigheternas första uttryckliga krav är att den sökande har genomgått en djup, inre känsloprocess som lett fram till självinsikt om den sexuella läggningen, könsidentiteten och/eller könsuttrycket. Kravet förutsätter att alla hbtqi-personer har vissa unika och universellt gemensamma erfarenheter, vilket naturligtvis inte stämmer.
Myndigheterna skiljer mellan sexuell identitet och sexuell praktik på ett sätt som inte alls behöver motsvara den asylsökandes egna erfarenheter. Asylsökande som definierar sin sexuella läggning utifrån sina fysiska relationer, och beskriver dessa ”i stället för”-känslor, bedöms i regel vara icke trovärdiga gällande sin sexuella läggning.
… A:s uppgifter kring sin sexuella läggning i huvudsak är en redogörelse beträffande hans sexuella erfarenheter och tankar. […] Mot bakgrund av utevaron någon djupare inre process av tankar och reflektioner […] framstår hans uppgifter endast som stereotypiska föreställningar av HBTQ- personer. (Migrationsdomstolen 2019-10-18)
Omständigheten att en person har en relation med en person av samma kön är inte relevant för bedömningen av vilken sexuell identitet en person har. Det som är avgörande är vad X kan berätta om sina känslor och upplevelser i relation till sin sexuella identitet. (Migrationsverket beslut 2020, sekretessbelagt)
Andra kravet – att utförligt kunna beskriva den inre processen
Migrationsmyndigheternas andra krav innebär att sökande måste kunna muntligt beskriva den inre process som förväntas ha ägt rum. Detta ska ske inför Migrationsverkets tjänstepersoner, en tolk och ett offentligt biträde. Det krävs att redogörelsen för den inre processen är detaljerad och sammanhängande samt beskriver tankar, känslor och reflektioner kring den sexuella läggningen, könsidentiteten och/eller könsuttrycket.
Även detta krav utgår felaktigt från att alla hbtqi-personer har en universellt gemensam förmåga att kunna uttrycka sig verbalt på ett sätt som är detaljerat, reflekterande och sammanhängande, och beskriva en linjär inre process som utgår från en västerländsk förståelse av sexualitet och kön.
Vid en sammantagen bedömning finner Migrationsverket att du inte på ett detaljerat och reflekterande sätt kunnat redogöra för din syn på din läggning och hur den påverkat ditt liv sedan du upptäckte den. […] Migrationsverket ifrågasätter inte att du har haft sexuella relationer med den man som du lever tillsammans med. (Migrationsverket 2017-12-28)
Tredje kravet – att kunna redogöra för specifika känslor, tankar och reflektioner
Migrationsmyndigheterna kräver att sökande redogör för vissa specifika känslor, tankar och reflektioner. Sökande i hbtqi-asylärenden förväntas redogöra för egna (negativa) känslor av olikhet, stigma och skam inom ramen för den inre process som krävs ska ha ägt rum. Om den sökande inte själv har känt känslor av olikhet, stigma och skam måste hen åtminstone förhålla sig till och reflektera kring dessa känslor.
Du har inte beskrivit några känslor eller tankar kopplade till din identitet eller till skam, stigmatisering, isolering trots att Migrationsverket vid flera tillfällen och med olika formuleringar ställt frågor kring detta tema. I stället har du upprepade gånger sagt att du kände dig normal. (Migrationsverket 2016-08-14)
Fjärde kravet – att kunna reflektera över sin hbtqi-identitet
Ju mer stigmatiserat och tabubelagt hbtqi är i sökandes ursprungsland, desto mer förväntas hen ha reflekterat över sin egen hbtqi-identitet och desto utförligare beskrivningar av dessa reflektioner krävs. Kravet baserar sig på en stereotyp föreställning om att hbtqi-personer har en universellt gemensam erfarenhet av djupa känslomässiga reflektioner och en förmåga att utförligt beskriva dessa. Föreställningen att det skulle vara lättare att uttrycka sig verbalt kring ett ämne ju mer tabu och förbjudet det är saknar juridiskt och vetenskapligt stöd.
Migrationsverket har bett dig redogöra för din personliga upplevelse och tankar kring din sexuella läggning. När du skall beskriva din sexuella läggning så gör du det i huvudsak i termer av attraktion till pojkar, och viljan att hela tiden vara med pojkar och ha sex med dem och att det är din identitet. Du har även i övrigt under processen lämnat påfallande vaga uppgifter om dina personliga uppfattningar och dina tankar relaterade till din sexuella läggning, vilket framstår som motstridigt då den sexuella läggningen måste anses vara en grundläggande egenskap hos en individ. (Migrationsverket 2016-03-15)
Vanligt förekommande föreställningar om hbtqi-personer
Ett antal vanligt förekommande föreställningar om hbtqi-personer blir ofta i praktiken till krav inom ramen för trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningen. Migrationsmyndigheterna förväntar sig att hbtqi-personer har ägnat sig åt ett visst beteende och har vissa livserfarenheter.
Föreställningen att hbtqi-personer inte tar risker och alltid gör noggranna risköverväganden
Det krävs att sökande redogör för vilka risköverväganden hen har gjort inför vad migrationsmyndigheterna anser är ett risktagande. Föreställningen att hbtqi-personer inte tar risker och synsättet att de som tar risker får bära konsekvenserna av sin egen obetänksamhet är inte ny inom rättsväsendet. Det ligger nära till hands att likna detta vid ett synsätt som länge präglat straffrätten, där sexualbrottsoffers trovärdighet och tillförlitlighet ifrågasatts genom frågor om offrets klädsel och agerande [10]. På ett liknande sätt läggs i hbtqi-asylärenden stort fokus på sökandens agerande innan hen flydde. Asylsökande som anses ha tagit för stora risker betraktas som icke trovärdiga och nekas asyl.
Mot bakgrund av att du flera gånger påpekat riskerna för homosexuella i Irak har du ombetts förklara hur du tänkt kring riskerna med detta. Du har då berättat att du och din partner umgåtts under en tid innan relationen inleddes och att du varit lite nyfiken på honom och då frågat honom om han var homosexuell. Du har vidare berättat att ni träffats i hemlighet. Gällande dina riskbedömningar när du besökt platser där homosexuella träffats har du berättat att du smugit och gått dit nattetid tillsammans med din partner. Du har även berättat att du och partnern ständigt hittade nya platser att träffas på. Migrationsverket ifrågasätter inte att personer tar risker och inleder relationer trots att detta kan vara förknippat med stor fara. Dock finner verket att din redogörelse för dina riskbedömningar är kortfattade och vaga, i synnerhet mot bakgrund av hur farligt det är att leva ut sin homo- eller bisexuella läggning i Irak. (Migrationsverket 2018-08-30)
Föreställningar om framtidsplaner och hbtqi-fobi
Myndigheterna förväntar sig att sökande har gjort och kan redogöra för realistiska och långsiktiga framtidsplaner för hur hen avser leva som hbtqi-person. Det finns också förväntningar om att hen alltid ska internalisera omgivningens hbtqi-fobi.
Det anses inte trovärdigt och tillförlitligt att ha en oproblematisk insikt om och uteslutande positiva känslor inför sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller sitt könsuttryck. Att vara troende hbtqi-person förväntas föranleda särskilt djupa reflektioner, tankar och känslor kring religionen, ens egen tro och känslor kring religionens syn på hbtqi. Ju större betydelse religion har i hemlandet, och om sökande är troende och/eller praktiserar någon religion, desto mer utförlig förväntas redogörelsen vara.
Du har berättat att du hade en kompis i Bangladesh som var homosexuell. Han var frispråkig och pratade öppet om homosexualitet och efter ett tag blev du imponerad av såväl hans berättelse som sexualitet. Efter ett tag föreslog han att ni skulle vara tillsammans och det blev ni. På frågan hur du tänkte när han föreslog detta, har du uppgett att det kändes bra. På frågan om du hade några andra tankar eller känslor förutom att det var bra, uppgav du att du inte kände något annat än att det var bra och att du kan fortsätta med det. Migrationsverket finner det inte sannolikt att du, mot bakgrund av det du känt till om inställningen till homosexuella i samhället, inte reflekterat eller haft andra känslor när du inlett ett förhållande med en man annat än att det kändes bra. (Migrationsverket 2019-02-29)
Kravet att sökande gör efterforskningar om lagstiftning kring hbtqi i Sverige.
Det anses inte trovärdigt eller godtagbart att befinna sig i Sverige utan att känna till att hbtqi utgör asylskäl. Den asylsökandes berättelse om sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck anses mindre trovärdig om även heterosexuella cis-personer (personer som identifierar sig med könet de tilldelades vid födseln [11]) kan tänkas känna eller göra något som den asylsökande beskriver som en del av sin hbtqi-identitet. Asylberättelsen måste således förhålla sig till heterosexuella cis-personer.
Otillåtna kunskapskrav
Migrationsmyndigheterna ställer otillåtna krav på kunskap om lagstiftning om hbtqi och kräver också att sökande känner till och använder västerländsk hbtqi-terminologi.
Avslag motiveras med att sökande uppvisar ’grundläggande oförståelse’ eller ’brister i kunskap’ om begreppen, eller använder dem på ’fel’ sätt. Kravet att sökande måste använda specifik hbtqi-terminologi strider mot UNHCR:s riktlinjer, Migrationsverkets rättsliga ställningstagande och Migrationsöverdomstolens praxis.
Det förekommer också krav på att sökande ska känna till och vara engagerade i hbtqi-organisationer. Den som inte känner till eller inte är intresserad av sådana organisationer bedöms som mindre trovärdig och tillförlitlig. Att ha ett barn att ta hand om, eller att bli kontrollerad och misshandlad av familjen, är enligt migrationsmyndigheterna inte godtagbara skäl till att inte informera sig om och kontakta hbtqi-organisationer. Även detta kunskapskrav strider mot UNHCR:s riktlinjer och EU-rätten.
Frågan om tolkningsföreträde
Utredningen visar att migrationsmyndigheterna har tolkningsföreträde före den sökande gällande hens hbtqi-asylskäl. Ett motsatsförhållande konstrueras mellan identitet och praktik, där migrationsmyndigheterna tillämpar en västerländsk definition av sexualitet och kön som en fråga om identitet. Det räcker inte att ha en samkönad sexuell relation med sin sambo, utan för att visa att hen är homosexuell måste den sökande också ge en detaljerad redogörelse för en djup, inre känsloprocess. Västerländska förklaringsmodeller är dock sällan tillämpliga på asylsökande, som därmed redan från början betraktas som icke trovärdiga och tillförlitliga. Asylsökande som definierar sin sexuella läggning utifrån sin sexuella praktik och sina samkönade relationer får avslag och kan utvisas även till länder där dessa löper risk att straffas med dödsstraff.
Diskretionskrav i strid med internationell rätt
Resonemang som förutsätter att den asylsökande vid ett återvändande kan undvika förföljelse genom att dölja eller ’leva diskret’ med sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller sitt könsuttryck kallas diskretionskrav. Sådana krav är sedan över 15 år tillbaka uttryckligen otillåtna enligt förarbetena till utlänningslagen. Även UNHCR:s riktlinjer från 2012 framhåller att en person aldrig får tvingas dölja sin sexuella läggning för att undvika förföljelse. EU-domstolen slog 2013 fast samma princip [13].
Av aktuell och tillgänglig landinformation framgår att HBTQ-personer utgör en diskriminerad grupp i Etiopien samt att homosexualitet är ett brott och att samkönade sexuella handlingar kan straffas med fängelse. Det framgår dock att det inte finns några kända fall där personer lagförts på grund av sexuella handlingar. Migrationsdomstolen konstaterar med anledning av detta att det inte framkommit uppgifter som tyder på att lagstiftningen som innebär en kriminalisering av homosexuella handlingar i Etiopien tillämpas i praktiken. (Migrationsdomstolen 2020-02-07)
Rättsutredningen visar att otillåtna diskretionskrav alltjämt förekommer i svensk hbtqi-asylpraxis.I dessa fall ifrågasätts inte sökandes hbtqi-identitet eller att hen lever i en samkönad relation. Migrationsmyndigheterna medger också i dessa fall att landinformationen visar att hbtqi-personer förföljs i landet genom exempelvis tillämpning av kriminaliserande lagstiftning mot samkönade relationer. Den sökande anses dock kunna undvika förföljelse genom att även i fortsättningen dölja sin hbtqi-identitet, sina samkönade relationer och/eller sitt könsuttryck. Migrationsmyndigheterna för även resonemang kring att sökande inte kommer att ’leva öppet’ eller ’propagera offentligt’ för hbtqi-personers rättigheter, och därför inte riskerar förföljelse.
Argumentet att endast ’öppna hbtqi-personer’, som ’offentligt propagerar’ för hbtqi-rättigheter, skulle riskera förföljelse förutsätter att sökande döljer att hen är hbtqi-person för att undvika att straffas. Detta är otillåtet eftersom EU-domstolen sedan länge slagit fast att redan tillämpning av kriminaliserande lagar utgör förföljelse. Migrationsmyndigheternas diskretionskrav förekommer även då det står klart att fängelse- eller dödsstraff tillämpas för samkönade relationer, och att misstänkta utsätts för anala tvångsundersökningar som är tortyrklassade av FN.
Migrationsmyndigheterna anser i flera fall att sökande ska vända sig till myndigheterna i länder som tillämpar kriminaliserande lagstiftning, även när dessa begår tortyrklassade ’tester’ på misstänkta. Hänvisningar till myndighetsskydd i länder med kriminaliserande lagstiftning är inte förenligt med svensk och internationell rätt.
”Late disclosure”
Det är mycket vanligt att inte berätta om sina hbtqi-skäl omedelbart i asylprocessen. Detta kallas inom hbtqi-asylrätten för ’late disclosure’. Av svensk och internationell rätt framgår sedan många år att hbtqi-skälen inte får bedömas som icke trovärdiga enbart för att de inte åberopats tidigare. Sedan EU-domstolen tydliggjorde detta visar forskning på en positiv rättsutveckling gällande ’late disclosure’ i exempelvis Nederländerna [14].
Sverige uppvisar i stället en negativ rättsutveckling gällande ’late disclosure’, där utgångspunkten är att betvivla hbtqi-skälen för att de inte framförts tidigare. Detta sker på ett sätt som strider mot utlänningslagens förarbeten, Migrationsverkets rättsliga ställningstagande och EU-rätten.
Du har berättat att du inte vågat berätta [att du är homosexuell] tidigare då du var rädd att detta även var förbjudet i Sverige. Migrationsverket anser att denna förklaring inte är rimlig. (Migrationsverket 2018-04-06)
Transpersoners asylskäl
RFSL:s nya utredning [2] visar, i likhet med RFSL:s asylrapport 2012 [15], hur transpersoners asylskäl inte prövas korrekt eller inte prövas överhuvudtaget. Detta sker trots att UNHCR:s riktlinjer, utlänningslagens förarbeten, och SR 38/2015 är glasklara gällande att könsidentitet och sexuell läggning är olika, självständiga asylskäl som inte har med varandra att göra och som under inga omständigheter ska sammanblandas.
Migrationsmyndigheterna uppvisar en utbredd okunskap om skillnaden mellan sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck samt blandar felaktigt ihop könsidentitet och könsuttryck med sexuell läggning. Ett exempel är en minderårig transflicka som beskrev sig som transsexuell kvinna. Trots det, och trots omfattande medicinsk bevisning kring könsbekräftande vård, prövades hon som en homosexuell man som inte gjort sannolik sin ’transsexuella läggning’.
Vidare kan en transman tydligt beskriva att ’han är en man i en kvinnas kropp som vill genomgå könsbekräftande vård’, men han utreds och prövas som en lesbisk kvinna. Det är även vanligt att sökande åberopar och tydligt beskriver sitt könsuttryck som orsak till risk för förföljelse, men att detta felaktigt sammanblandas med eller feltolkas som ’en del av’ sexuell läggning eller ett ’personlighetsdrag’. I dessa fall lägger migrationsmyndigheterna sin egen okunskap och felaktiga sammanblandning av olika asylskäl till grund för slutsatsen att sökande inte är trovärdig, exempelvis för att hens självidentifikation är ’stereotyp’. Denna okunskap leder till felaktiga avslagsbeslut och utvisningar till länder som straffar hbtqi-personer med fängelse eller dödsstraff.
Godtycklighet och okunskap
Frågorna som ställs till den asylsökande vid en asylutredning ska formuleras objektivt och bedömningen ska vara individuell. I hbtqi-asylärenden är det dock mycket vanligt förekommande att frågorna innehåller värderande påståenden, subjektiva antaganden och stereotypa föreställningar om hbtqi-personer. Dessa antaganden och föreställningar framgår sedan av avslagsmotiveringar. Ett exempel på detta är då en kvinnlig utredare talar om för en asylsökande hur hon hade känt om hon varit en homosexuell man i Gambia. I ett annat exempel talar en utredare om för den sökande att ”16 – 17 år är en sen ålder att inse sin homosexuella läggning i Bangladesh”. Migrationsverkets egna rättsliga ställningstagande [7] slår fast att spekulationer om hur någon borde ha agerat eller känt oundvikligen är subjektiva och därför otillåtna.
Stereotypa föreställningar, subjektiva antaganden och spekulationer tillämpas frekvent, och det råder en genomgående brist på enhetlighet i prövningen och bedömningen av hbtqi-ärenden. Olika tolkningar görs av samma landinformation och samma objektiva bevisning. Identiska sakomständigheter och berättelser bedöms olika av olika handläggare på Migrationsverket och olika migrationsdomstolar.
Både existensen, och avsaknaden av samma omständighet, i den sökandes berättelse kan bedömas till sökandes nackdel och anses minska hens trovärdighet. Det förekommer även att sökandes åberopade hbtqi-asylskäl överhuvudtaget inte prövas. Flera exempel förekommer när enskilda handläggare utan lagstöd felaktigt vägrar att utreda och pröva hbtqi-asylskäl, exempelvis vid förnyad asylprövning efter preskription av ett utvisningsbeslut.
Sökord: Boken, bristande rättssäkerhet
Till Innehåll
Se även
Gröndahl, Aino. Sveket mot hbtqi-flyktingarna: När alla svar kan vara fel. I: Rättssäkerheten och solidariteten – vad hände? En antologi om människor på flykt. Red. Elsrud T, Gruber S, Lundberg A. Linköpings universitet 2021 http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1554725/FULLTEXT02.pdf
Referenser
1. Att offentliggöra sitt kärleksliv – enda sättet att rädda livet? Stoppa utvisningarna till Afghanistan 2018-06-31 stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/06/att-offentliggora-sitt-karleksliv-enda.html#more
2. Gröndahl, Aino. Avslagsmotiveringar i hbtqi-asylärenden. En rättsutredning av Migrationsverkets, migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens prövning av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. RFSL 2020
3. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer
för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet. eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A32011L0095
4. Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/85/EG: Miniminormer för medlemsstaternas
förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus 2005-12-01 eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32005L0085
5. UNHCR: Guidelines on International Protection No. 9: Claims to Refugee Status based on Sexual Orientation and/or Gender Identity within the context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or its 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, 23 October 2012 www.unhcr.org/publications/legal/50ae466f9/guidelines-international-protection-9-claims-refugee-status-based-sexual.html
6. EU-domstolens dom den 2 december 2014 i de förenade målen C148/13 – C150/13
7. Migrationsverkets rättschefs rättsliga ställningstagande SR 38/2015, ersatt av RS/015/2021, angående utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, 2021-02-25
8. Utlänningslagen (2005:716). lagen.nu/2005:716
9. Proposition 2005/06:6, Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/flyktingskap-och-forfoljelse-pa-grund-av-kon_GT036
10. NCK, Sexuellt våld: Rättens syn på trovärdigt offernck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sexuellt-vald/sexuellt-vald/
11. RFSL:s begreppsordlista www.rfsl.se/hbtqi-fakta/begreppsordlista/
12. Migrationsöverdomstolens avgörande i MIG 2016:30
13. EU-domstolens dom den 7 november 2013 i de förenade målen C‑199/12 – C‑201/12
14. Jansen, S. Pride or Shame? Assessing LGBTI asylum applications in the Netherlands following the XYZ and ABC judgements, 2019 www.coc.nl/pride-or-shame-lgbti-asylum-in-the-netherlands
15. Gröndahl, A. Asylprövningen vid flyktingskap på grund av sexuell läggning. En analys av riskprövningen och möjligheten till skydd i hemlandet. 2012. RFSL:s sammanfattande rapport med samma titel är baserad på examensarbetet, och finns tillgänglig via https://www.rfsl.se/wp-content/uploads/2020/04/Asylprovningen-vid-flyktingskap-pg-a-sexuell-lggning-En-analys-av-riskprvningen-och-mjligheten-till-skydd-i-hemlandet-RFSL-Asylrapport.pdf