5.5. De o(rätt)färdiga gymnasielagarna

mar 24, 2021

Den nya gymnasielagen har varit ett ständigt diskussionsämne ända sedan förslaget introducerades 2018. Den har kallats både ”amnesti” och ”hinderbana”, och beskrivit både som inhuman och som alltför generös. Utöver de politiskt grundade åsikterna om lagens berättigande finns det många som undrar hur en så ogenomtänkt lag överhuvudtaget kunde antas. Den vittnar om djup okunskap om både svensk skola och svensk arbetsmarknad, och den är så svårtolkad att ingen riktigt vet vad som gäller. Dessutom – något som ofta glöms bort i debatten – omfattar den mindre än hälften av de ungdomar som fått avslag på sina asylansökningar.

Författare: Karin Fridell Anter. Manus juli 2021. Illustration: Reza Rajabi, nu i Tyskland.

Den första gymnasielagen 2017

Den omdiskuterade gymnasielagen från 2018 var inte det första försöket att få till en särlagstiftning för de ensamkommande. Redan hösten 2016 stod det klart att många av de ensamkommande barn som sökt asyl ett år tidigare skulle få avslag på sina ansökningar. Enligt den tillfälliga lagen som trätt i kraft sommaren 2016 ansågs de inte ha asylskäl, och Migrationsverket hade ändrat sin praxis så att de inte kunde få uppehållstillstånd med hänvisning till att de var barn. Samtidigt kunde de inte utvisas förrän efter 18-årsdagen eftersom det saknades ordnat mottagande i hemlandet.

Regeringen presenterade då en ny lag som skulle ge en del av dessa barn möjligheten till tillfälligt uppehållstillstånd för att gå färdigt gymnasiet i Sverige och sedan kunna stanna permanent om de hittade ett jobb [1]. Utbildningsminister Gustav Fridolin berättade att den nya lagen var ett svar på kritik från framför allt lärare, som påpekat det orimliga och uppenbart omänskliga i att låta barnen leva i orolig väntan på att utvisas i stället för att kunna sköta sina studier och bli en del av det svenska samhället [2]. I remissvaren fick förslaget skarp kritik, både för att lagen inte dög för det uttalade syftet, för att den öppnade för rättsosäkerhet och för att den var svårtolkad [3, 4]. Rädda Barnens remissvar uttrycker den tveksamhet som även andra civilsamhällsorganisationer gav uttryck för:

Rädda Barnen tycker sig se en osäkerhet hos regeringen, en intention att göra det som faktiskt är rätt men också en rädsla för att fullt ut stå upp för en human flyktingpolitik. Därmed blir denna lag i slutändan otydlig och präglad av ambivalens. [3 nr. 40]

Lagen antogs av riksdagen och trädde i kraft den 1 juni 2017 [5]. Mycket snart visade det sig att kritikernas farhågor bekräftades. Lagen gäller uttryckligen ensamkommande barn som”har fått, eller annars skulle få, ett beslut om av- eller utvisning med uppskjuten verkställighet därför att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet /…/ om utlänningens första ansökan om uppehållstillstånd har registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.” Problemet var att de allra flesta av de minderåriga som hade kunnat omfattas av lagen fick sin ålder uppskriven till 18 år. För många av de övriga undvek Migrationsverket att skriva in ”uppskjuten verkställighet” i avslagen och väntade helt enkelt in 18-årsdagen för att kunna verkställa utvisningen (se kapitel 4.3).  I april 2018 hade denna gymnasielag givit uppehållstillstånd åt 130 personer [6], och under de följande åren blev det ytterligare några tiotal som omfattades.

”Nya gymnasielagen” 2018

2017 års gymnasielag var varken den första eller den sista misslyckade lagen som lades fram av Morgan Johanssons justitiedepartement. Redan den tillfälliga lagen från 2016 hade mötts av skarp kritik från tunga remissinstanser, som oavsett vad de tyckte för övrigt var överens om bristen på konsekvensanalys. Inför den lagens förlängning 2019 påpekade många remissvar att den lag som skulle förlängas var svåröverskådlig och dessutom inte hade utvärderats. (Se kapitel 2.1.) Ännu värre kritik kom mot det nya förslag till ”gymnasielag” som presenterades i början av 2018 [7]. I sitt remissvar skrev lagrådet att ”gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas” [8]. Trots detta antogs lagen av Riksdagen med stöd av regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Centerpartiet, Vänsterpartiet och några ledamöter från andra partier [9]. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och gjorde det möjligt att skicka in ansökan fram till 30 september samma år.

Den nya gymnasielagen kom till efter stark opinionsbildning om att något måste göras för de asylsökande ungdomar som bott i Sverige i flera år, i väntan på Migrationsverkets beslut, och sedan fått avslag. De afghanska ungdomarnas sittstrejk i Stockholm sommaren 2017 hade skapat uppmärksamhet kring deras situation. De och andra ensamkommande hade stöd från frivilligorganisationer och familjehem i hela landet.

Lagen innebar att vissa ungdomar skulle få tillfälligt uppehållstillstånd i 13 månader med möjlighet till förlängning om personen under den tiden påbörjat en godkänd utbildning. Om de sedan tar sin examen inom planerad tid och hittar stadigvarande försörjning inom sex månader efter examen kan de få permanent uppehållstillstånd.

När lagen presenterades uppskattade regeringen att den skulle omfatta ungefär 9 000 personer, de allra flesta med afghanskt medborgarskap. Det visade sig sedan att antalet blev mindre, ungefär 7 500 personer [10], men formuleringar som ”de 9 000 ensamkommande afghanerna” eller ”9 000 afghanska män utan asylskäl” kom att leva kvar i debatten.  

Godtyckliga avgränsningar av vem som omfattas

Redan innan lagen antogs stod det klart att den utgick från godtyckliga kriterier:

  • Personen skulle ha ansökt om asyl senast den 24 november 2015 och då blivit registrerad som ensamkommande barn.
  • Personen skulle ha väntat i minst 15 månader på sitt första avslag.
  • Personen skulle vara minst 18 år gammal när hen fick sitt första avslag.

Ett avgörande brytdatum var alltså den 24 november, ett datum vars betydelse fastslogs långt senare och som därmed var omöjligt för de asylsökande att ta hänsyn till när de kom. Regeln om 15 månaders väntan är formulerad utifrån EU:s direktiv om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd [11], som dock stipulerar att huvudregeln bör vara att fatta beslut inom sex månader från det att ansökan lämnats in. EU anger att denna tidsfrist i undantagsfall kan förlängas till högst 15 månader. Det är anmärkningsvärt att lagen baserades på den tolkning som är minst fördelaktig för den sökande, speciellt som det här handlar om barn vilkas ansökningar medvetet nedprioriterats.

Lagen omfattade bara ensamkommande ungdomar, medan de barn som kommit tillsammans med sin familj inte skulle få chansen att stanna. Allra mest upprörande, och obegripligt, var kravet på att den unge skulle vara minst 18 år när hen fick sitt avslagsbeslut. Den som fortfarande var barn skulle utvisas medan den som har hunnit fylla 18 skulle få en chans. Det innebar också att de som fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket skulle få chansen att stanna medan de barn som blivit trodda om sin ålder skulle utvisas.

Lagen kom alltså att omfatta ungefär 7 500 personer. Lika många andra, med mycket likartad situation, föll utanför de godtyckligt satta reglerna och fick aldrig chansen. Lagen öppnade för ett lotteri där den enskilde inte hade en chans att påverka utgången.

För att visa hur orättvist lagen slog presenterar jag fem afghanska killar som alla var nyss fyllda 16 när de kom till Sverige. Alla fem fick senare avslag på sina ansökningar om asyl. Gymnasielagen gav en ny chans till en av dem – men bara till en.

  • Ali kom till Köpenhamn den 20 november 2015. Han var sjuk och hungrig och träffade en solidarisk person som gav honom mat och vila ett par dagar innan han fortsatte till Sverige. Hans asylansökan registrerades den 25 november.
  • Bashir fortsatte direkt till Sverige och blev registrerad som asylsökande den 23 november 2015. Han fick sitt avslag och blev uppskriven till 18 år den 20 februari 2017, ett par dagar före den magiska 15-månadersgränsen.
  • Mahdi kom till Sverige den 20 november 2015. Migrationsverket trodde på hans ålder och bestämde i mars 2017 att han var ett barn och skulle utvisas till Afghanistan där han har en farbror.
  • Morteza kom också till Sverige den 20 november. Han är stor och kraftigt byggd och efter en snabb blick på honom bestämde registreringshandläggaren att han ljög om sin ålder och registrerade honom som 18. Ingen intervju, ingen medicinsk åldersbestämning, bara det som kallt brukar kallas ”okulär besiktning”.
  • Omid (vars namn betyder hopp) blev liksom Bashir registrerad som asylsökande den 23 november. Han fick sitt avslag och blev uppskriven till 18 år den 28 februari 2017, en vecka efter Bashir, och därmed på rätt sida den livsavgörande tidsgränsen.

Ali, Bashir, Mahdi och Omid fick bo i svenska familjer och börja svensk skola. Morteza fick inte börja skolan, men lärde sig bra svenska på egen hand genom självstudier på bibliotek. Alla fem fick svenska vänner och ville inget hellre än att bygga sin framtid här. Men bara Omid var välkommen att stanna, medan de andra fyra skulle jagas av polis, sättas i förvar och deporteras till ett land i kaos. Eller – om de lyckades hålla sig undan för att rädda sina liv – dömas till ett liv som papperslösa i Sverige.

Går lagen alls att tillämpa – och i så fall hur?

Redan några dagar efter att den nya gymnasielagen trätt i kraft underkändes den av Migrationsdomstolen i Malmö [12]. Domstolen menade att Sveriges åtaganden enligt Schengenavtalet skulle kräva att en person kan klargöra sin identitet för att få uppehållstillstånd med stöd av gymnasielagen. Lagen kräver dock inte detta, och domstolen hävdade därför att den inte fick tillämpas. Under sommaren 2018 fattade Migrationsverket inga beslut i väntan på Migrationsöverdomstolens prejudicerande dom. I september godkändes lagen av Migrationsöverdomstolen och började tillämpas [13].

Lagen föreskrev att asylansökan skulle ha lämnats in senast 24 november 2015. Eftersom Migrationsverket under den stora anstormningen kring detta datum inte hann registrera alla ansökningar på rätt dag fattade verket i september beslutet att under vissa omständigheter godkänna även ansökningar som registrerats något senare [14]. Migrationsdomstolarna gjorde inte samma tolkning, och vilket datum som gällde kom därmed att bero på hur långt den sökande hade kommit i asylprocessen vid prövningen mot gymnasielagen [15]. Denna inkonsekvens mellan Migrationsverkets och domstolarnas tolkning av lagen har möjliggjorts genom att Migrationsöverdomstolen inte tagit ställning i frågan [13].

Ett annat krav var att beslutet om avslag på asylansökan skulle ha kommit minst 15 månader efter ansökan. Även detta tolkades olika av olika instanser. Migrationsverkets beslut om avslag i det ursprungliga asylärendet hade ibland underkänts av Migrationsdomstolen, som krävt ytterligare utredning av Migrationsverket. Enligt Migrationsverkets tolkning av gymnasielagen skulle även dessa ogiltigförklarade beslut räknas som beslut, och om de fattats inom 15 månader efter asylansökan skulle personen inte omfattas av gymnasielagen. Ett antal ungdomar har på den grunden nekats uppehållstillstånd även i domstol innan Migrationsöverdomstolen slog fast att Migrationsverkets tolkning inte stämde med förvaltningslagen [16].

Ytterligare ett exempel på lagens oförutsägbarhet gäller de ungdomar som redan går i gymnasiet och snart är klara med sina studier. För att gymnasielagen ska kunna tillämpas krävs att avslaget på asylansökan vunnit laga kraft. Ibland tar det mycket lång tid för migrationsdomstolarna att ta upp överklaganden, och under tiden kan den unge visserligen gå kvar i gymnasiet men inte få besked enligt gymnasielagen. Det har hänt några att de hann ta sin examen innan de fått sitt slutgiltiga avslag i grundärendet – och då omfattas de inte av gymnasielagen [17].

Första steget – att bevisa när man kommit till Sverige

Gymnasielagen innebar ett nytt hopp för många ungdomar som fått avslag, men också en stor besvikelse för dem som hoppats på en utlovad andra chans och sedan ändå inte blev godtagna. I slutet av november 2015 kom det väldigt många asylsökande, och många blev tillfälligt placerade på olika förläggningar i väntan på en tid hos Migrationsverket. För dem gällde det att kunna bevisa att man kommit till Sverige för att söka asyl senast 24 november. Ibland hade den ansvariga kommunen register över de tillfälligt placerade, men för många ungdomar vidtog ett febrilt letande. De hade kommit helt nya till Sverige, kunde inte språket eller ens alfabetet, och var glada över att äntligen ha fått en säng och ett mål mat. Inte kom de ihåg vad förläggningen hette, eller i vilken av storstadens kranskommuner den legat.

Efter beslutet om lagen cirkulerade desperata vädjanden på Facebook för att hitta namnet på boenden som ”låg vid en liten park”, eller i bästa fall skulle kunna identifieras med hjälp av foton i mobilen. Ungdomarnas svenska vänner hjälpte till med letandet, och kommunernas socialförvaltningar fick en mängd frågor om vilka ungdomar som bott i deras förläggningar. En del lyckades hitta bevis för att de faktiskt tänkt söka asyl redan innan den 24:e, men för andra förblev det omöjligt. Den vinstlott de hade kunnat få gled ur deras händer.

Andra steget – att hitta och påbörja en godkänd utbildning

Det första uppehållstillståndet gällde för 13 månader, som ungdomen skulle använda till att hitta och påbörja en utbildning på gymnasienivå. För många var det lättare sagt än gjort. En del av de nyblivna 18-åringarna hade inte fått den grundläggande behörighet som krävs för att påbörja gymnasiestudier – kanske för att de tvingats flytta ofta, för att de levt papperslösa, eller för att de i sin utsatta situation helt enkelt inte klarat av att studera.

Kommunerna å sin sida fick inte tydlig information om vilka utbildningar som var godkända. Skollagen säger att man får börja gymnasieskolan senast vårterminen det år man fyller 20 [18]. Många av ungdomarna var därmed för gamla för det vanliga gymnasiet och blev hänvisade till Komvux, där det kanske inte fanns någon kurs som de var behöriga för och som samtidigt var godkänd.

Studievägledarna ställdes inför uppgiften att ge livsavgörande råd utan att själva veta vad som gällde. Migrationsverkets personal gav motstridiga besked. Ungdomarna och deras svenska hjälpare famlade och försökte förstå den luddigt skrivna lagen och dess ännu luddigare tillämpning. Många valde utbildningar som senare skulle visa sig otillräckliga för att kunna få stanna, och när man väl hade påbörjat en utbildning tilläts man inte byta, även om det visade sig att man valt fel [19, 20].

I de Facebookgrupper som försöker hjälpa ungdomarna har det med tiden dykt upp hjärtskärande exempel på hur ungdomar har påbörjat utbildningar som sedan underkänts eller som inte kan leda till jobb. Många har av kommunen placerats i komvuxutbildningar som inte godkänns av Migrationsverket [21]. Andra har genomfört utbildning till vårdbiträden bara för att för sent upptäcka att så gott som endast undersköterskor får fast anställning inom vård och omsorg [22].

Tredje steget – att klara av studierna och ta sin examen

Om man ska kunna koncentrera sig på studier behöver man en någorlunda stabil situation, men många av de ungdomar som omfattas av gymnasielagen har inte ens någonstans att bo. I november 2019 meddelade Migrationsverket att de som fått uppehållstillstånd genom gymnasielagen inte längre fick bo kvar på Migrationsverkets boenden utan senast 30 januari 2020 måste hitta boende på egen hand [23]. Beslutet byggde på en kammarrättsdom som inte överklagats och därmed inte var prejudicerande. Sveriges kommuner och landsting (SKL, nu SKR) uppskattade att det handlade om cirka 750 ungdomar och framförde kritik mot att Migrationsverket i detta oklara rättsläge lade över ansvaret på kommunerna, som dessutom fick orimligt kort förberedelsetid [24].

Migrationsverkets beslut får stora konsekvenser för kommuner och individer. Vi menar att det rimliga vore att Migrationsverket vände sig till regeringen med krav om lagändring istället för att göra en ny tolkning på egen hand, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges kommuner och landsting, SKL [23].

Utöver de 750 som abrupt tvingades flytta från Migrationsverkets anläggningar fanns ännu många flera som saknade fast bostad [25]. När de hade fyllt eller skrivits upp till 18 år hade de valt att stanna i den kommun där de redan fanns, för att ha en chans att kunna fortsätta sina studier. Civilsamhällets organisationer och enskilda tog stort ansvar med att erbjuda familjehem eller tillfälliga sängplatser (se kapitel 6.1), men många hamnade ändå – bokstavligen – ute i kylan [26]. För den som är hemlös är det naturligtvis mycket svårt att klara sina studier. Dessutom fanns en utbredd psykisk ohälsa bland dessa ungdomar som gång på gång kastats mellan hopp och förtvivlan [27], och varken kommunerna eller någon annan kunde erbjuda det psykosociala stöd som skulle krävas för en god studieinsats (se kapitel 5.1). Risken är också stor att ungdomar i denna utsatta situation blir utnyttjade på olika sätt. Röda korset konstaterade i januari 2020 [28] att lagen förbättrat många ungdomars situation genom att möjliggöra studier och förbättrade ekonomiska villkor, men att det samtidigt fanns en stor oro för om de i längden skulle kunna uppfylla lagens krav på fullgjorda studier och fast arbete.

Fjärde steget – att hitta ett godkänt jobb inom stipulerad tid

Att klara sina studier är alltså en övermäktig uppgift för många, men förvånansvärt många har ändå lyckats. Då kommer nästa nålsöga att ta sig igenom. Lagen innehåller krav på stadigvarande försörjning inom sex månader efter examen för att få permanent uppehållstillstånd. Migrationsverkets tolkning av detta förefaller vara skriven utan kunskap om svensk arbetsmarknad. Trots att det handlade om gymnasieungdomar använde man samma kriterier som för personer som söker uppehållstillstånd för arbete. Inom sex månader efter gymnasieexamen ska ha man ha fått en anställning med minst två års varaktighet [29]. Men det första jobbet efter gymnasiet är sällan en tillsvidareanställning eller ett kontrakt på minst två år, och detta oavsett om det handlar om nyanlända eller svenskfödda ungdomar. I bästa fall kan den nybakade studenten få en provanställning på sex månader, med chansen att den övergår i tillsvidareanställning. För många handlar det i stället om timanställning där arbetsgivaren på grund av lag- och avtalsreglerade turordningsregler inte kan erbjuda längre anställning även om hen skulle vilja. Ingen av dessa anställningsformer godkänns som tillräckligt stadigvarande för att ge uppehållstillstånd. Som så mycket annat i denna ogenomtänkta lag skapar anställningskraven en omöjlig situation för ungdomen: Om hen accepterar en kortare anställning så blir det inget uppehållstillstånd, och om hen tackar nej går hen miste om ersättning från Arbetsförmedlingen [30].

För den som ändå lyckas få det eftertraktade jobbet väntar nya överraskningar. Det visar sig att det inte räcker med ett tvåårigt kontrakt, eftersom de två åren räknas från den dag då Migrationsverket fattar beslut i ärendet – och ingen vet hur länge det kan dröja. Många har fått vänta i över sex månader på besked. Det ställs också höga och svårbegripliga krav på både lön och anställningsvillkor. Migrationsverket ber fackföreningen om ett intyg att villkoren är enligt gällande kollektivavtal, och vissa fackförbund har som policy att bara godkänna företag som har kollektivavtal, oavsett om villkoren är likvärdiga. Migrationsverket kräver dessutom att lönen ska ge en ”skälig levnadsnivå” och räknar då med en hyra på över 7 000 kronor, ibland även för den ungdom som har ett hyreskontrakt på lägre belopp.

Liksom i så många andra frågor gör civilsamhället en stor insats för att hjälpa ungdomarna till de livsnödvändiga jobben. Det har startats flera projekt som matchar arbetsgivare med ungdomar med lämplig utbildning [31, 32] och flera organisationer har publicerat råd till stöd för hur lagens alla snårigheter ska tolkas [20]. Facebookgrupper och andra sociala medier fylls av bilder av unga människor som berättar om sina utbildningar och vädjar om hjälp när sexmånadersstrecket närmar sig. Gruppmedlemmar förmedlar tips, fixar bostad på ny ort och hjälper till med det snåriga pappersarbetet för att inga formaliteter ska bli fel. Ibland, men alltför sällan, kommer också glädjebesked från någon som har lyckats få sitt PUT – permanenta uppehållstillstånd – efter att ha sökt många hundra jobb. Många andra tvingas tillbaka in i en papperslös limbotillvaro, trots att de nu har utbildningar som behövs på den svenska arbetsmarknaden.

Coronapandemins inverkan

Våren 2020 drabbades Sverige och världen av cononapandemin, ekonomin backade och det blev ännu mycket svårare för ungdomar att få jobb. För civilsamhället och en rad politiska debattörer stod det klart att detta skulle drabba de ungdomar som omfattades av gymnasielagen. Centerpartiet föreslog att gymnasielagens regelverk skulle lättas upp, men justitieminister Morgan Johansson meddelade i april att det inte fanns några sådana planer [33].

I oktober ändrade sig Morgan Johansson och lade tillsammans med Miljöpartiet fram ett förslag om lättnader i kravet på arbete efter avslutad skolgång [34]. Vad förslaget egentligen innebar var dock så otydligt att TT gick ut med motstridiga besked under en och samma dag. Förslaget drogs sedan tillbaka, eftersom det nu var Centerpartiet som inte ville stödja det [35]. Någon månad sedan kom ytterligare ett regeringsförslag, som var lika otydligt både vad gäller innehåll och vem som skulle omfattas. Detta förslag röstades ned av riksdagen den 9 juni 2021 [36].

Gymnasielagsungdomarna har också diskuterats i samband med det förslag till ny migrationslag som är tänkt att antas sommaren 2021. I december presenterade regeringen en tilläggspromemoria med vissa möjligheter att beviljas uppehållstillstånd för särskilt ömmande omständigheter [37]. Snart visade det sig dock att regeringspartierna inte var överens om vad de menade med förslaget. Socialdemokraterna menade att den som fått avslag och inte klarat gymnasielagens krav inte ska få stanna på humanitär grund [38] medan Miljöpartiet drev på att just denna grupp skulle omfattas [39]. Den nya migrationslagen, inklusive den omdiskuterade humanitära skyddsgrund antogs av riksdagen i juni 2021 [40], men oklarheten består. När inte ens regeringen kan tolka sina egna förslag, hur ska då de berörda ungdomarna och deras vänner kunna förstå någonting?

”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt”

Många av den nya gymnasielagens bristen var kända redan innan den antogs. Ändå valde regeringen att lägga fram den, och riksdagen valde att klubba igenom den. För vissa av dess förespråkare handlade det kanske om ett ärligt men okunnigt och naivt försök att gottgöra de orättvisor som de ensamkommande ungdomarna utsatts för. Men kan – och får – politiker vara så okunniga om konsekvenserna av de lagar de stiftar? För mig ser lagen snarare ut som ett hafsigt och cyniskt sätt att få tyst på opinionen, utan att man brydde sig om följderna för de berörda människorna. Ännu en orättvis och misslyckad lag från Morgan Johanssons justitiedepartement, och ännu ett hån mot rättssäkerhet och medmänsklighet.

Den rimligaste slutsatsen är den som i juli 2020 fördes fram av Hans Blix, Jan Eliasson och Alf Svensson, tre äldre före detta ministrar från tre olika partier [41]:

Inled en ny migrationspolitik med att rätta till den misslyckade hanteringen av dessa ungdomar. Den plågsamma hanteringen av de barn och ungdomar som kom till Sverige under flyktingkatastrofen 2015 har skapat sår i det svenska samhället, sår som riskerar att ta lång tid att läka. Nu är det dags att göra rätt och bevilja ungdomarna permanenta uppehållstillstånd.

Sökord: Boken, Det officiella Sverige, Om gymnasielagen

Se också

Roos, Anders. Rättsosäkerheten i gymnasielagarna. I: Rättssäkerheten och solidariteten – vad hände? En antologi om människor på flykt. Red. Elsrud T, Gruber S, Lundberg A. Linköpings universitet 2021. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1554725/FULLTEXT02.pdf

Referenser

1. Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (utkast till lagrådsremiss).  Regeringskansliet 2016-11-28 www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2016/11/uppehallstillstand-for-studier-pa-gymnasial-niva-utkast-till-lagradsremiss/

2. Regeringen backar om utvisning av 18-åringar. DN 2016- 11-24 www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-backar-om-utvisning-av-18-aringar/

3. Remiss av utkastet till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Regeringskansliet 2017-01-12

www.regeringen.se/remisser/2016/11/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-uppehallstillstand-for-studier-pa-gymnasial-niva/

4. Migrationsverket varnar för nya svåra åldersbedömningar. Sveriges Radio 2017-01-12 sverigesradio.se/artikel/6607037 

5. Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå. Sveriges Riksdag 2017-05-03 www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/kompletteringar-av-den-tillfalliga-lagen-for_H401SfU19

6. Få utvisningshotade får ja till studier. Aftonbladet 2018-04-15 www.aftonbladet.se/nyheter/a/9mVnvl/fa-utvisningshotade-far-ja-till-studier

7. Remiss av utkastet till lagrådsremiss Ny möjlighet till uppehållstillstånd. Regeringskansliet 2018-02-22 www.regeringen.se/remisser/2018/01/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/

8. Lagrådet sågar nytt förslag för ensamkommande. SvD 2018-03-28 www.svd.se/lagradet-avstyrker-forslag-om-ensamkommande

9. Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd. Sveriges Riksdag 2018-06-07

www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/extra-andringsbudget-for-2018—ny-mojlighet-till_H501FiU49

10. Migrationsverket kontrollerar aktivt deltagande. Migrationsverket 2020-03-23 www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2020/2020-03-23-Migrationsverket-kontrollerar-aktivt-deltagande.html

11. Directive 2013/32/EU of the European Parliament and of the Council. Official Journal of the European Union 2013-06-29, artikel 31:3 eur-lex.europa.eu/eli/dir/2013/32/oj

12. Migrationsdomstolen tillämpar inte gymnasielagen – underkänner sänkta beviskrav. DN 2018-07-06 www.dn.se/nyheter/sverige/domstol-tillampar-inte-gymnasielagen-underkanner-sankta-beviskrav/

13. Roos, Anders: Rätts(o)säkerheten i nya gymnasielagen, s. 22. Lunds universitet 2019 lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9000553&fileOId=9003312

14. Fler omfattas av gymnasielagen. Sveriges Radio 2018-09-05 sverigesradio.se/artikel/7036284

15. Migrationsverket erkänner fel – men Jaweeds bror utvisas ändå. SVT 2019-03-12 www.svt.se/nyheter/inrikes/migrationsverket-vi-gjorde-fel-men-jaweeds-bror-kommer-anda-att-utvisas

16. Migrationsöverdomstolen MIG 2020:10 målnummer UM 19086-19

17. Ny lucka i gymnasielagen: Snabba elever kan utvisas. SvD 2020-02-22 www.svd.se/ny-lucka-i-gymnasielagen-snabba-elever-kan-avvisas

18. Skolverket: Antagning till gymnasieskolan www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/antagning-till-gymnasieskolan

19. Överläggning om och översyn av den så kallade gymnasielagen. SKL 2019-10-02  skr.se/skr/integrationsocialomsorg/asylochflyktingmottagandeintegration/ansvarsfordelningregelverk/gymnasielagenuppehallstillstandforstudier.12283.html

20. Stockholms Stadsmission m.fl.  Informationsmaterial om den nya gymnasielagen, s. 14 ff sweref.org/informationsmaterial-om-den-nya-gymnasielagen/

21. Lagen skulle hjälpa – kallas hinderbana: Inhumant. SvD 2019-10-11 www.svd.se/lagen-skulle-hjalpa–kallas-hinderbana-inhumant

22. Desperat jakt på fast jobb för unga ensamkommande i Kiruna – om två månader väntar utvisning. SVT 2021-02-16 www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/desperat-kamp-att-hitta-fast-jobb-for-ensamkommande

23. Hundratals tvingas lämna migrationsboende SvD 2020-01-28 https://www.svd.se/hundratals-tvingas-lamna-migrationsboende  

24. Migrationsverkets lagtolkning får stora konsekvenser. Pressmeddelande. SKL 2019-11-11 

25. Med uppehållstillstånd för studier. Nationell kartläggning av situationen för ensamkommande unga med uppehållstillstånd för studier. Länsstyrelserna 2019-06-13www.lansstyrelsen.se/download/18.28b736e116b92f026bc4423/1562135152628/Med%20uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd%20f%C3%B6r%20studier.pdf

26. Tillfälligt boende lindrar akut hemlöshet. UNT 2018-11-11 unt.se/nyheter/uppsala/tillfalligt-boende-lindrar-akut-hemloshet-5132044.aspx

27. Unga som fått uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen – lägesbild i maj 2019. Socialstyrelsen 2019-06-04 www.socialstyrelsen.se/sok/?q=Unga+som+f%C3%A5tt+uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd+enligt+den+nya+gymnasielagen

28. Mitt liv räknas. Den humanitära situationen för ensamkommande unga. Svenska Röda korset. 2020-01-30 www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/humanitara-situationen-for-ensamkommande-unga/

29. Frågor och svar om perma­nent uppe­hålls­till­stånd för dig som tidi­gare har sökt asyl och nu kan försörja dig själv som anställd eller egen före­ta­gare. Migrationsverket www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Vanliga-fragor-och-svar-/Om-permanent-uppehallstillstand-for-dig-som-har-studerat-pa-gymnasial-niva-och-kan-forsorja-dig-sjalv.html

30. Flyktingar utvisas om de tar korttidsjobb efter studenten. Lag&Avtal 2020-06-20 www.lag-avtal.se/nyhetsarkiv/flyktingar-utvisas-om-de-tar-korttidsjobb-efter-studenten-6996612

31. Redo Arbetskraftsförmedlingen redo.arbetskraftsformedlingen.se/

32. Ensamkommandes förbund Stockholm Hopp med Jobb efstockholm.se/

33. C vill lätta upp gymnasielagen under coronakrisen. Sveriges Radio 2020-04-17 sverigesradio.se/artikel/7453971

34. S och MP överens om Gymnasielagen. Lag & Avtal 2020-10-07 www.lag-avtal.se/nyhetsarkiv/s-och-mp-overens-om-gymnasielagen-7002727

35. Centerpartiet kommer att rösta nej till lagförändringar i gymnasielagen. SVT 2020-12-01 www.svt.se/nyheter/inrikes/centerpartiet-kommer-att-rosta-nej-till-lagforandringar-i-gymnasielagen

36. Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier. Sveriges Riksdag 2021-06-09 www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/kompletterande-regler-for-uppehallstillstand-vid_H801SfU27

37. Kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Regeringskansliet 2020-12-04 www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2020/12/kompletterande-promemoria-till-betankandet-en-langsiktigt-hallbar-migrationspolitik-sou-202054/

38. Regeringen ändrar inte migrationsförslag. SvD 2021-02-08 www.svd.se/fortydligar-men-andrar-ej-migrationsforslag

39. Oenighet mellan S och MP – lagförslag försenas. SvD 2021-03-19 www.svd.se/stor-oenighet-mellan-s-och-mp–lagforslag-forsenas

40. Ny migrationslag – men hur länge gäller den? DN 2021-06-23 www.dn.se/sverige/ny-migrationslag-men-hur-lange-galler-den/

41. ”Stärk svensk humanitet: Låt de ensamkommande stanna”. DN Debatt 2020-07-05 www.dn.se/debatt/stark-svensk-humanitet-lat-de-ensamkommande-stanna/