Luciadagen är sorglig inom svensk asylrörelse men visar också vår kraft. Den dagen 1989 begränsade regeringen plötsligt asylrätten med allvarliga inskränkningar. Nyårsafton två veckor senare samlades flyktingar, hjälpare och andra sympatisörer till kyrkornas midnattsmässor runtom i landet och flera kyrkor ockuperades. Aktionen var väl förberedd av lokala asylkommittéer, människor inom kyrkorna och det då ganska nybildade FARR.
Luciadagen 2016 inledde Sverige de många deportationerna till Afghanistan som en konsekvens av att EU i princip tvingat Afghanistan till ett återtagandeavtal. Deportationerna har fortsatt men motkrafterna i Sverige och andra EU-länder har varit och är starka.
Författare: Annette Rosengren. Manus juli 2021.
Flyktinggruppernas riksråd (FARR) är en paraplyorganisation för grupper och enskilda som arbetar för att stärka asylrätten. Vid grundandet 1988 var medlemmarna asyl- och flyktinggrupper runtom i landet, därefter har nya tillkommit under olika namn. FARR verkar för att den svenska asyl- och flyktingpolitiken ska präglas av humanitet, solidaritet och rättssäkerhet och för att Sverige ska följa internationella konventioner till skydd för mänskliga rättigheter.
FARR:s uppgift är mer övergripande än lokalgruppers och enskildas verksamhet. I den praktiska vardagen arbetar vi mycket med rådgivning om lagar och praxis, opinionsbildning och försvar av asylrätten.
För rådgivning är FARR:s hemsida farr.se viktig, men kanske är FARR:s e-adress info@farr.se och telefonnumret ännu viktigare. Till infoadressen och via telefonen kommer många frågor. På hemsidan finns den omfattande Goda råd till dig som söker asyl i Sverige. Den uppdateras återkommande och finns på flera språk. Genom FARR:s hemsida når läsarna det digitala Asylnytt, som har nära knytning till FARR. Asylnytt håller sig ständigt à jour med senaste nytt på fältet.
FARR:s tidskrift Artikel 14 är opinionsbildande och kommer med fyra nummer per år. Den har sin egen hemsida. Opinionsbildning bedrivs i övrigt genom media, genom att synas och höras i offentliga sammanhang och genom samverkan och samråd med UNHCR, Amnesty, Röda Korset, RFSL, Rädda Barnen, Svenska kyrkan, Caritas och andra frivilligorganisationer. Ibland sker det genom gemensamma debattartiklar. Sedan många år tillbaka träffas organisationerna i återkommande samråd, för att dela information om aktuell praxis och aktuella problem samt svårigheter som asylsökande möter.
FARR är remissinstans för regeringens lagförslag på asyl-och migrationsområdet. Remissvaren på den tillfälliga begränsningslagen och på förlängningen var mycket kritiska, liksom nu senast vårt omfattande remissvar på den Parlamentariska kommitteens betänkande. Här lyfte FARR bland annat fram många orimliga konsekvenser som förslaget skulle få och behovet av större möjligheter till humanitärt skydd.
Vi bjuds in till möten som Migrationsverket har med frivilligorganisationer – mötena sker mer sporadiskt – och till de årliga möten som migrationsministern bruka bjuda in frivilligorganisationer till. FARR har många kontakter och är bland annat aktiv medlem i European Council on Refugees and Exiles (ECRE).
Med undantag för en samordnare på deltid och smärre arvoden för vissa uppdrag görs arbeten för FARR ideellt, oftast inom styrelsen och av volontärer. FARR har inget kontor, var och en arbetar mest hemifrån. Finansieringen görs genom medlemsavgifter, gåvor och sökta fondmedel. Artikel 14 har statligt kulturtidskriftsstöd.
2015 och efter det
2015 fanns FARR-medlemmar bland de många som engagerade sig och bistod på plats. FARR gav mycket rådgivning om Dublinförordningen och skrev, tryckte upp, och distribuerade snabbt informationsblad på i första hand svenska och engelska med råd till dem som ville söka asyl i Sverige: ”Welcome to Sweden – Short advice before you seek asylum”. Här informerades kort också om verkligheten bakom en del vanliga rykten och missuppfattningar. Annan information trycktes också upp, och på hemsidan publicerade FARR utförligare fakta om bland annat Dublinförordningen. FARR:s hemsida fick talrika besök och medlemsansökningarna ökade. Dublinförordningen drabbade många; flyktingarna och en hel del frivilliga kände ofta inte till den.
Det som hände senare under hösten och under åren som följde har präglat mycket av FARR:s verksamhet. FARR har undertecknat upprop, funnits med som talare vid offentliga möten och lyft fram konsekvenser av att splittrade familjer inte kunnat återförenas och att människor förlorat rätten till bostad efter lagakraftvunna utvisningsbeslut. FARR har också kritiserat ovetenskapliga åldersbedömningar, plötsliga praxisändringar, hanteringen av ensamkommande minderåriga och vad som alltmer har uppfattats som utbredd rättsosäkerhet. Tillsammans med Stockholms stadsmission klagade FARR hos EU-kommissionen över Sverige långa handläggningsärenden, som framför allt afghaner utsattes för. FARR har definitivt inte varit den enda frivilligorganisation som har protesterat och påtalat missförhållanden. Vi har varit många och civilsamhället har hävt sin röst kraftfullt och på många sätt.
Afghanernas svårigheter i Sverige kom att prägla FARR:s verksamhet mer och mer, och flera nya styrelsemedlemmar kom från #Vi står inte ut. Men det är viktigt att komma ihåg att FARR verkar för asylsökande utan begränsning till nationalitet. Så har FARR under de senaste åren bland annat agerat för statslösa, för palestinier, för asylsökande som blivit papperslösa (varav många är afghaner) och andra grupper.
FARR har agerat för familjer som ska skickas tillbaka och som placerats i limbo när Afghanistan tills vidare sagt nej till att ta emot dem. Inte minst har FARR agerat med ensamkommande barn och unga i fokus. När civilsamhällets protester ledde till Nya gymnasielagen blev vi alla tillfälligt lättade. Men FARR och många andra insåg att kraven på arbete för att få permanent uppehållstillstånd var orimligt höga.
Sedan 2016 har FARR tidvis haft kontakter inom Afghanistans regering. Där har funnits motstånd mot att det rika EU deporterar till Afghanistan samtidigt som det fattiga och våldshärjade landets internflyktingar blir fler och fler. FARR har också haft kontakter i civilsamhället i Afghanistan.
Sedan några år tillbaka har FARR ett nätverk av förvarsbesökare, och under Coronapandemin genomförde FARR en enkät till intagna om hur skyddade de ansåg att de var mot smittspridning. Rapporten visade på många brister och förvartagnas rädsla för att bli smittade.
FARR har också av och till kontakt med gränspolisen.
För att söka asyl i EU tvingas människor riskera sina liv och många dör på Medelhavet. Tillsammans med andra organisationer har FARR krävt säkra resor in i EU för asylsökande. Det skulle bland annat kunna ske genom humanitära visum som ges på ambassader.
Med lag- och praxisändringar, dåliga handläggningar av ärenden, missuppfattningar vid intervjuer som inte har rättats osv. har FARR konstaterat omfattande brister i rättssäkerheten. Medlemmar inom asylrörelsen har känt sig maktlösa när de förgäves har påtalat felaktigheter och sett orimliga beslut upprepas. Många FARR-medlemmar och andra har nära vänner och familjemedlemmar som har tvingats iväg från Sverige. Det som har hänt har satt djupa spår, och tilliten till myndigheter och domstolar har skadats allvarligt.
Asylkommissionen
FARR tog initiativ till att forskningsprojektet Asylkommissionen bildades vid Linköpings Universitet. Forskare och praktiker samarbetar, och ett stort antal asylsökande har lämnat berättelser och vittnesmål om sina asylprocesser. Syftet är att granska vad som har hänt och utgångspunkten är de asylsökandes perspektiv och erfarenheter. Relationen mellan den rättsliga hanteringen i praktiken och dess konsekvenser för asylsökandes liv och tillvaro i Sverige står i fokus, inte minst de som kom som ensamkommande minderåriga.
Projektet har konstaterat många brister i rättssäkerheten sedan 2015. Samtidigt är hela EU nu på väg in i en överenskommelse om att människor på flykt så långt möjligt ska skickas ut från EU och tillbaka till transitländer eller ursprungsländer. Det går emot asylrätten och EU:s grundläggande stadga om de mänskliga rättigheterna, och pekar på en skrämmande avveckling av humanitet och människors lika värde.
Se även
Rättssäkerheten och solidariteten – vad hände? En antologi om människor på flykt. Red. Elsrud T, Gruber S, Lundberg A. Linköpings universitet 2021. liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1554725/FULLTEXT02.pdf
Sökord: Boken, Civilsamhället
Till Innehåll