Personer under 18 år har rätt till särskild omsorg från samhällets sida. De kan inte heller utvisas lika lätt som myndiga personer.
När 35 000 unga personer registrerades som ”barn utan vårdnadshavare” (ensamkommande barn) 2015 ansågs många ha ljugit om sin ålder för att få rättigheter som barn. Det blev Migrationsverkets handläggare som kom att avgöra åldern. Redan vid ankomsten blev ett okänt antal godtyckligt åldersuppskrivna och registrerades aldrig som barn. Fram till våren 2017 skrevs mångas ålder upp till 18 utan annan motivering än att personen inte kunde visa att hen var barn. Papper från hemlandet avfärdades med att de var lätta att förfalska, och intyg från läkare, lärare och socialsekreterare i Sverige avfärdades som ”subjektiva bedömningar”. I många fall blev uppenbara barn uppskrivna till 18 år.
När en ny metod för medicinska åldersbedömningarna introducerades våren 2017 togs den emot positivt. Tyvärr visade det sig att den byggde på felaktiga antaganden vilket ledde till att nästan alla som testades ansågs vara över 18 år. Trots uttalade direktiv gjorde Migrationsverket ingen sammanvägd bedömning utan bestämde åldern helt på grundval av de medicinska testerna.
De åldersbedömningar som gjorts sedan 2015 kan inte anses vara rättssäkra. De fick dubbelt negativa effekter för många ungdomar eftersom deras trovärdighet även vad gäller andra frågor ifrågasattes i och med att de ansågs ha ”ljugit om sin ålder”.
Författare: Ingrid Eckerman. Manus juli 2021. Ensamkommande Mojsi några månader efter att han anlänt till Sverige.
En av de stora kontroverserna sedan flyktingvågen 2015, då vi mottog ett stort antal ensamkommande barn och ungdomar, är de åldersbedömningar som gjordes, och fortfarande görs, med eller utan stöd av medicinska tekniker. Åldersbedömningarna och de därpå följande åldersuppskrivningarna till myndighetsålder visade sig utvecklas till en skandal, där vi ännu inte sett slutet.
Det är uppenbart att Migrationsverket, med regeringens goda minne, gjort allt för att göra så många av de ensamkommande som möjligt utvisningsbara. ”Vi kan inte ta ansvar för alla Mellanösterns tonårspojkar” sade migrationsminister Morgan Johansson hösten 2016 – innan majoriteten av afghanska asylsökande ens fått påbörja sin asylprövning Sverige [1].
Många av flyktingbarnen är uppvuxna som papperslösa flyktingar i annat land och har aldrig haft några papper som kan verifiera åldern, eller gått i någon skola som skrivit dokument om sina elever. Andra har haft papper men förlorat dem under flykten, ofta i situationer där man varit tvungen att kasta allt man hade med sig för att kunna springa tillräckligt fort eller för att inte drunkna i Medelhavet. Åter andra har försökt få dokument utvisande sin ålder via ambassad i Stockholm, men dylika dokument, åtminstone från Afghanistan, har som regel underkänts av Migrationsverket eftersom de är lätta att förfalska.
Just när godkända papper saknades borde en ”samlad åldersbedömning” ha gjorts och dokumenterats. I stället övergick Migrationsverket till att helt och hållet förlita sig på utlåtandet från Rättsmedicinalverket när man började med medicinsk åldersbedömning.
Åldersbedömningar och mänskliga rättigheter
En rad internationella organ har gett riktlinjer och rekommendationer om barns rättigheter och om hur åldern ska bedömas när det råder osäkerhet.
Enligt FN:s barnkonvention är personer under 18 år att betrakta som barn. De har rätt till särskild omsorg från samhällets sida, t.ex. skolgång, god man eller annan vårdnadshavare och hälso- och sjukvård. Ensamkommande barn är barn utan vårdnadshavare (BUV) som söker eller fått asyl.
UNHCR skriver att principen om barnets bästa gäller även asylsökande barn [2]. Åldersbedömning får aldrig användas rutinmässigt, utan enbart när uppgiven ålder ifrågasätts. Felmarginalen är stor, och alla åldersbedömningar utgör endast uppskattningar av ålder.
Enligt EU:s asylbyrå EASO ska åldersbedömning användas bara när det finns dokumenterade tvivel om huruvida en person är ett barn eller ej, och tvivelsmålets fördel ska användas generöst [3]. I första hand ska tillgängliga bevis granskas, i andra hand ska icke-medicinska metoder användas, som intervju och psykologisk bedömning. Först när detta är gjort kan man ta till undersökning med röntgen och magnetkamera (MR). Felmarginaler ska anges, och det är felmarginalens lägsta ålder som ska användas.
Europarådet påpekar att en åldersbedömning bara ska göras om det är i barnets intresse, och vikten av att inte bedöma barn som vuxna betonas [4].
Enligt en europeisk överenskommelse krävs att man är över 14 år för att lämna fingeravtryck när de söker asyl. Fingeravtrycken jämförs med den europeiska databasen Eurodac för att kontrollera om personen redan har sökt asyl i ett annat land eller om hen är internationellt efterlyst för grova brott.
Etiska aspekter
I samband med utredningen om medicinska metoder för åldersbedömningar beställde Socialstyrelsen en utredning utifrån etiska aspekter [5]. Här framfördes flera viktiga synpunkter:
- Man bör vara uppmärksam på en eventuell ifrågasättandekultur, dvs. en generell misstro mot asylsökande personers uppgifter, inom de myndigheter och verksamheter som är inblandade i åldersbedömningar.
- Om det råder betydande osäkerhet finns det starka skäl att snarare fria än fälla eftersom det är ett större problem att inte ge någon skydd som har ett större skyddsbehov, än att någon med ett mindre skyddsbehov skulle få skydd utan att ha rätt till det.
- Man bör så långt det är möjligt säkerställa att åldersbedömningar inte leder till att etniska grupper i samhället stigmatiseras eller ifrågasätts generellt, både på kort och lång sikt.
Lagstiftning och rättsliga ställningstaganden
Migrationsverket ska ta ställning till både om den som sökt asyl har gjort åldern sannolik som en del av identiteten och om den som sökt asyl är ett barn eller vuxen, det vill säga om den sökande är över eller under 18 år [6].
I lagrådsremissen 2017 om åldersbedömning tidigare i asylprocessen framgår att Migrationsverket har en allmän utredningsskyldighet [7]. I ärenden som rör asyl, särskilt när det gäller barn, har Migrationsverket ett större utredningsansvar som gäller under hela asylförfarandet. En medicinsk åldersbedömning är endast ett av flera bevismedel som den enskilde kan använda sig av. I samtliga fall måste en samlad bedömning göras av vad som har kommit fram i ärendet.
I det rättsliga ställningstagandet från 2018 skriver Migrationsverket:
Åldersbedömning är av vikt när det gäller att skapa förutsättningar för en god boendemiljö för barn, för att förbättra förutsättningarna att motverka människohandel och barnäktenskap samt för att tillse att samhällets resurser som avsatts för barn inte felaktigt går till vuxna asylsökande [8].
Det är den sökande som ska bevisa sin ålder och/eller underårighet genom att göra den i vart fall sannolik. En samlad individuell bedömning ska göras i varje enskilt ärende, där varje bevis värderas och motiveras för sig. När bevisningen inte räcker till ska den sökande få information om vilken bevisning som behövs. En medicinsk åldersbedömning ska värderas på motsvarande sätt som övrig bevisning. Muntliga uppgifter kan utgöra komplement till den skriftliga bevisningen. Detta krav på sammanvägd bedömning av samtliga bevis har gällt även tidigare [9].
Ålder för asylsökande i Sverige
Åldersgränsen 18 år reglerar enligt svensk lag bland annat rätten att få god man, att gå i skolan, att börja läsa på gymnasiet, att få uppehållstillstånd enligt gamla eller nya gymnasielagen, att få försörjningsstöd från socialtjänst och vilken sjukvård man kan få [10]. Asylprövningen ska ske med hänsyn till de lagar och regler som gäller för barn, en barnkonsekvensanalys ska genomföras och barnspecifik landinformation ska beaktas [8].
Underårighet kan också vara direkt kopplat till skyddsskälen. Att underårigheten gjorts sannolik är då en förutsättning för att man ska kunna få uppehållstillstånd på grund av barnspecifika skyddsskäl. Den som bedöms vara underårig måste vid utvisning ha ett ”ordnat mottagande”, dvs. någon släkting som möter, bokad plats på barnhem eller liknande. Det är Migrationsverkets skyldighet att kontrollera att ett ordnat mottagande finns.
När en person söker asyl i Sverige och i samband med registreringen uppger en ålder under 18 år, men saknar pass, id-kort eller andra dokument som styrker personens ålder, görs en första åldersbedömning av Migrationsverkets handläggare [10]. Den som sökte asyl före 1 februari 2017 behandlades sedan i enlighet med denna ålder tills beslut i asylärendet fattades [11]. För dem som kommit från och med 1 februari 2017 skall en åldersbedömning göras och ett tillfälligt beslut tas ”så snart som möjligt” [11]. Detta beslut gäller tills slutligt beslut om uppehållstillstånd fattats. Syftet är att resurser avsedda för barn inte ska gå till vuxna. Resultatet blir också att barn som felaktigt bedöms som vuxna när de anländer till Sverige aldrig får de förmåner de skulle haft som barn, t.ex. gå i skolan.
Åldersbedömningen i själva asylärendet ses som en del av identitetskontrollen. Om den ålder som en ung person har uppgett inte godtas kan det sätta ned trovärdigheten och bidra till att asylberättelsen inte blir trodd [10].
Migrationsverket ska nu, enligt lagrådsremissen 2017 om åldersbedömning tidigare i asylprocessen, erbjuda den asylsökande en medicinsk åldersbedömning före åldersuppskrivning [11]. Om hen tackar nej till den anses hen inte ha gjort sin underårighet sannolik, och åldern skrivs upp till 18 år [11, 12]. Beslutet kan överklagas. Enligt Migrationsöverdomstolen (MIG 2007:37) ska principen om tvivelsmålets fördel bara tillämpas när all tillgänglig bevisning har inhämtats och det inte finns skäl att betvivla den sökandes allmänna trovärdighet.
Enligt intentionerna med den tillfälliga lagen skulle de som kommit före 25 november 2015 och då ansetts vara barn behandlas enligt den tidigare utlänningslagen. Genom den praxis som Migrationsverket införde i april 2016 sattes intentionerna ur spel. Den nya praxisen innebar att ensamkommande barn över ca 15 år, som inte kan bevisa ett personligt skyddsbehov men som saknar ordnat mottagande i hemlandet, skulle få tidsbegränsade uppehållstillstånd till 18-årsdagen istället för permanenta tillstånd. Principen utvecklades i ett rättsligt ställningstagande juli 2016, strax efter att den tillfälliga lagen om begränsningar i asylrätten trätt i kraft [13, 14]. Ytterligare en praxis är att de som accepteras som barn får leva här, bo i familj, gå i skolan, utan att över huvud taget få uppehållstillstånd, för att sedan få utvisningsbeslut när de fyller 18 år.
Åldersbedömning vid ankomsten till Sverige
När personer söker asyl i Sverige utan giltiga identitetshandlingar och uppger att de är minderåriga görs en bedömning huruvida den uppgivna åldern är rimlig, för att den som är uppenbart vuxen ska bedömas som sådan. Den vuxne placeras på förläggning för vuxna och använder inte resurser avsedda för barn.
Migrationsverket har formulerat kravet för uppenbarhet [8]: ”Det är enbart om det utan närmare överväganden tveklöst kan konstateras att den sökande är uppenbart vuxen som vi får hantera ärendet enligt uppenbarhetsrekvisitet.” Rättschefen Fredrik Beijer, född 1963, tog sig själv som exempel på hur stort utrymmet bör vara [15].
Okulär besiktning, dvs. att bedöma en persons ålder genom att titta på personen, har använts vid ankomstregistrering men även senare i asylprocessen [13, 16]. Vid ankomst till Sverige 2015 – 2016 utsattes många unga för okulära åldersbedömningar. Ett ögonkast av en oerfaren handläggare räckte för att ett stort antal ensamkommande unga skulle få sin ålder uppskriven hösten 2015. Förfarandet har kritiserats av JO [15, 17]. Författaren Thord Eriksson uppskattar att det kan ha rört sig om runt 2 500 personer.
Att dessa okulära bedömningar var i högsta grad rättsosäkra framgår i intervjuer med handläggare som utförde dem [15]. Syftet var att få så många som möjligt klassade som vuxna, helst över 20, för att de skulle kunna behandlas som vuxna.
Åldersbedömning under asylprocessen
Det finns inga säkra metoder för att bedöma åldern hos en tonåring. När Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) år 2016 gick igenom den vetenskapliga litteraturen hittade man inga relevanta studier om metoder för åldersbedömning utan röntgenundersökning [20, 21].
Sedan början av 2000-talet har Migrationsverket använt sig av röntgenundersökningar av visdomständer och/eller handled för att bedöma asylsökandes ålder [22]. Socialstyrelsen tog redan 2008 ställning mot dessa metoder för åldersbedömning i tonåren, på grund av metodernas breda felmarginaler. Därför vägrade allt fler läkare att utföra åldersbedömning. I stället var det handläggarnas bedömning som blev avgörande.
I slutet av 2016 beskriver Migrationsverket åldersuppskrivningarna på följande sätt [23]:
Frågan om ålder utreds under asylutredningen. En asylutredning syftar till att klarlägga den sökandes identitet och eventuella skyddsskäl. I identiteten ingår att kunna göra sin ålder sannolik och det är den sökande som har bevisbördan för att göra sannolikt att han/hon är under 18 år. I samband med asylbeslutet gör Migrationsverket en samlad bedömning av all bevisning som lämnats in, id-handlingar, muntliga uppgifter och annan typ av skriftlig bevisning för att avgöra om åldersuppgiften är sannolik. Om den samlade bedömningen inte är att personen sannolikt är under 18 år, kommer åldern att skrivas upp. Observera att det inte är så att myndigheterna bestämmer en ålder, utan det är en bedömning som görs huruvida någon är under eller över 18 år.
Migrationsverket gör sina egna kvalitetskontroller. År 2016 publicerades en rapport där rättsavdelningen granskade 145 ärenden [22]. Fyra förbättringsområden identifierades: Bevisteman i åldersbedömning bedömdes inte alltid korrekt. Det fanns brister i den muntliga utredningen av ålder. Sökanden gavs inte alltid tillfälle att uppfylla sin bevisbörda och bemöta brister i utsagan när åldern inte bedömdes sannolik. Felaktigt beviskrav tillämpades.
Generaldirektören för Migrationsverket, Mikael Ribbenvik, liksom justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), brukar hänvisa till migrationsdomstolarna, där de beslut som fattats av handläggarna på Migrationsverket överprövas. Forskare ifrågasätter dock migrationsdomstolarnas roll som garant för rättssäkerheten [23, 24]. Som regel accepterar Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen den bedömning som gjorts av Migrationsverket, utan att göra en självständig bedömning av bevisen [12]. (Se kapitel 4.1.)
Åldersuppskrivningarna kritiserades
Civilsamhället protesterade tidigt mot de godtyckliga åldersuppskrivningarna. I många fall grundades bedömningen endast på att bevisningen inte räckte för att bevisa underårighet. Inte ens okulär besiktning åberopades. Uppenbart minderåriga ungdomar skrevs upp till 18 år eller äldre. Intyg från lärare, familjehem, socialsekreterare och till och med barnläkare avfärdades av oerfarna handläggare som ”subjektiva bedömningar” eller ”inte vetenskapliga”. Dokumentation från tidigare bosättningsland, t.ex. skolbetyg, vaccinationsintyg, tazkira (personbevis i Afghanistan) och pass, ansågs generellt vara av låg kvalitet och sakna bevisvärde.
Så här skriver FARR (Flyktinggruppernas Riksråd) [25]:
Allt fler ungdomar från ca 15 – 16 års ålder skrevs från hösten 2016 upp i ålder, i de flesta fall utan någon medicinsk bedömning alls. Det finns ungdomar som uppgett fel ålder – det är fullt begripligt. Det märkliga var att uppskrivningarna av Migrationsverket skedde i massomfattning och utan urskillning. Av de afghanska ensamkommande barn som fick beslut hösten 2016 fick de flesta samtidigt ett beslut om att de samma dag blivit 18, vanligen utan motivering över huvud taget och ibland trots rader av intyg som bekräftade att det rörde sig om ett barn.
FARR genomförde en granskning av ett antal åldersuppskrivningar i asylärenden [26]. I de flesta av de 20 beslut som detaljgranskats redovisas ingen indikation alls på att barnet skulle vara vuxet, samtidigt som alla tänkbara intyg från professionella i barnets omgivning lämnas utan avseende. I ett par av besluten finns en åldersbedömning – mer eller mindre seriös – från ett annat EU-land. Samtidigt innehåller andra beslut åldersbedömningar från EU-länder som visar på en ålder under 18 år. Beslutet blir ändå: ”Du är vuxen”.
En ungdom jag känner: Handläggaren ignorerade id-handling och intyg från hens socialsekreterare, god man, lärare, kurator. Intyg att han växt 15 cm det senaste 1,5 året och att ansiktsdragen ändrats (p.g.a. puberteten), vilket HVB-hemmets foton bekräftar. (Volontär på Facebook)
#Vi står inte ut ger i sin rapport Min mamma är blind på ena örat och pappa odlar bomber exempel på felaktiga åldersbedömningar [27]. Där beskrivs bland annat hur en 13-åring skrivs upp till 14 år för att göra det möjligt att ta fingeravtryck – trots att 18-årsgränsen är den enda som det ska tas hänsyn till vid registreringen [28]. För en annan pojke anses ett foto på en tazkira bevisa att han är ”gammal”, men tazkiran godkänns inte som identitetshandling.
En tredje pojke registrerades som 12-årig vid ankomsten. När åldern skulle bedömas i samband med utredningen skrevs han upp till 14 år. Enligt pojken skedde detta för att man skulle kunna ta hans fingeravtryck, med löfte om att åldern sedan skulle skrivas ner. Detta skedde inte. När pojken efter den åldersuppskrivna myndighetsdagen bad att få ut dokument om händelsen nekades han med hänvisning till sekretess.
Asylrättscentrum (f.d. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar) kommenterar Migrationsverkets egen kvalitetsuppföljning [29]: ”Uppföljningens resultat visade också tydligt att varken en bedömning av de asylsökande barnens födelsetid och/eller av underårighet, i flertalet fall, gjordes på ett sådant sätt att bedömningarna ens med viss grad av säkerhet kunde sägas utpeka ett troligt resultat.”
Anne Ramberg, Advokatsamfundets ordförande, ansåg att advokater inte ska delta i åldersbedömning då Migrationsverket anser att åldersbedömningar saknar större bevisvärde [30]. Advokat Ewa Wressmark ansåg att ”situationen och rättsläget är synnerligen förvirrat” [11].
Justitieombudsmannens (JO:s) inspektioner av asylprövningsenheterna 2016 – 2017 innehöll många frågetecken kring åldersuppskrivningarna [31-34]. Bland annat tillämpades det så kallade uppenbarhetsrekvisitet olika på olika asylprövningsenheter. Ofta hölls inte frågan om den asylsökandes identitet och ålder åtskilda från varandra. Motiveringarna till besluten om åldersuppskrivningar var av skiftande kvalitet och saknades ofta. Intyg från lärare, socialtjänst, läkare m.fl. lades åt sidan utan kommentar. Efter en inspektion i Malmö skrev JO om yttranden från socialnämnder med flera [30]:
Jag avstår från att uttala mig om Migrationsverkets bedömning av bevisvärdet av dessa yttranden och om utredningsåtgärden som sådan. Med hänsyn till den inställning till yttrandena som Migrationsverket förmedlat i de granskade besluten framstår det dock som oklart vad syftet med den relativt omfattande inhämtningen av yttranden är.
I januari 2017 gjorde några privatpersoner en JO-anmälan som presenterade sex identifierade exempel på asylärenden där Migrationsverket frångått sina egna regler. JO lämnade anmälan utan åtgärd [35].
UNHCR anser, i ett yttrande om förslaget till åldersbedömning tidigare i asylprocessen, att åldersbedömning ska vara en multidisciplinär helhetsbedömning [36]. Medicinsk åldersbedömning ska användas först när andra bevismöjligheter uttömts och utgör endast en del av åldersbedömningen. När åldersbedömning görs tidigt i processen måste gode mannen involveras. Asylsökande som uppgett att de är underåriga ska behandlas som barn tills beslutet träder i laga kraft, dvs. efter överklagan. Om det fortfarande finns tvekan efter åldersbedömningen ska tvivelsmålets fördel gälla.
Kommunerna har sällan ifrågasatt den preliminära åldersbedömningen som gjordes vid ankomsten till Sverige [37]. Endast ett fåtal kommuner har, i ett fåtal fall, använt den möjlighet de har sedan 2015 att ändra Migrationsverkets bedömning i syfte att undvika att vuxna placerades med barn i hvb-hem.
När man skriver upp en person med 3 – 4 år innebär det att man underkänner den bedömning som den ursprungliga handläggaren gjorde 2 – 3 år tidigare. Den handläggare som accepterade en 12-årings ålder vid ankomsten till Sverige måste ha gjort ett grovt fel om denna 12-åring efter åldersbedömning tre år senare var 18 år.
Medicinska åldersbedömningar
2016 fick Rättsmedicinalverket (RMV) regeringens uppdrag att ta fram en metod för medicinska åldersbedömningar. Civilsamhället och de professionella såg fram emot en rättssäker metod. Den nya metoden bestod av magnetkameraundersökning (MR) av knä samt röntgen av visdomständer. Den presenterades övertygande i början av 2017. Vi var många som välkomnade en metod som skulle vara rättssäker – bara 10 % av pojkarna skulle riskera en felaktig åldersuppskrivning. Tyvärr blev vi djupt besvikna när vi insåg att även denna metod var rättsosäker. (Se kapitel 4.2.1.)
Våren 2017 började Migrationsverket använda den nya metoden. Redan efter någon månad ifrågasattes metodens säkerhet. Ungdomar, klart under 18 år, blev uppskrivna till minst 18 år. Inga hänsyn togs till annan bevisning. Det visade sig att Socialstyrelsens och RMV:s uppskattning, att knät vanligen mognar först vid 24 års ålder, var felaktig. Hos pojkar kan det mogna när som helst från 16 års ålder.
Kritiken mot metoden för medicinska åldersbedömningar kom från alla håll. I den så kallade ”januariöverenskommelsen” 2019 mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna beslöts att en oberoende utredning skulle tillsättas. Inte förrän sommaren 2020 tillsatte justitie- och migrationsminister Morgan Johansson en utredning. Tyvärr bemannades den med utredare som har intresse av att metoden godkänns. De första resultaten av granskningen väntas i oktober 2021.
Avslutning
Antal barn utan vårdnadshavare som under 2016 – 2018 fick sin ålder uppskriven till minst 18 år, med eller utan medicinsk åldersbedömning som grund, var 12 410 [38]. Vi vet inte för hur många av dessa som åldersuppskrivningen var felaktig. [39].
Själva åldersuppskrivningen var av betydelse för möjligheten att få uppehållstillstånd. Av dem med afghanskt medborgarskap som skrivits upp i ålder fick 92 procent avslag av Migrationsverket, jämfört med 86 procent av dem som fyllt 18 år. (Se kapitel 2.2 och bilaga A.)
Förfarandet mellan Migrationsverket och domstolen är en rundgång med dubbla cirkelbevis. Migrationsverket: ”Du har inte bevisat din ålder. Därför anser vi att du är över 18 år. Eftersom du har sagt att du är barn och vi har bestämt att du är vuxen så är du inte trovärdig. Därför tror vi inte på din berättelse.” Domstolen: ”Eftersom Migrationsverket säger att du inte är trovärdig så tror vi inte på din berättelse och gör ingen självständig bedömning av din ålder.”
Den strida strömmen av asylsökande barn och ungdomar från 2015 har minskat, men det finns fortfarande en rännil. Samma metod för medicinsk åldersbedömning används för de nytillkommande. Det är regeringens skyldighet att kräva att Migrationsverket följer sina egna regler – dvs. gör en sammanvägd individuell bedömning där hänsyn tas både till den asylsökandes berättelse och till annan bevisning.
Fler kapitel om åldersbedömningar
Kapitel 4.2.1 Medicinska åldersbedömningar av ensamkommande asylsökande
Bilaga B. Angående ny GD till Rättsmedicinalverket
Bilaga C. Angående jäv i utredningen av metoden för medicinska åldersbedömningar
Kapitel 4.2.2. Migrationsverkets handläggare vet mer än erkända experter
Sökord: Boken, Om åldersbedömningar
Till Innehåll
Se även
Elsrud T, Ebrahimi M. Kriget om en flickas ålder: En berättelse om administrativt våld, åldersuppskrivningar och flickors utsatthet i Sverige.
Haidari Z, Lövestam-Öberg K. Jag fyllde aldrig 17 år.
Båda i: Rättssäkerheten och solidariteten – vad hände? En antologi om människor på flykt. Red. Elsrud T, Gruber S, Lundberg A. Linköpings universitet 2021 http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1554725/FULLTEXT02.pdf
Referenser
1. Ministern: Vi kan inte ansvara för Mellanösterns alla pojkar. SVT 2016-10-24 www.svt.se/nyheter/inrikes/minsitern-vi-kan-inte-ansvara-for-alla-mellanosterns-tonarspojkar
2. UNHCR observations on the use of age assessments in the identification of separated or unaccompanied children seeking asylum. UNHCR 2015-06-01 www.refworld.org/pdfid/55759d2d4.pdf
3. EASO Practical guide on the best interests of the child in asylum procedures. EASO 2019 www.easo.europa.eu/sites/default/files/Practical-Guide-Best-Interests-Child-EN.pdf
4. Age assessment: Council of Europe member states’ policies, procedures and practices respectful of children’s rights in the context of migration. Council of Europe, September 2017 rm.coe.int/age-assessment-council-of-europe-member-states-policies-procedures-and/168074b723
5. Åldersbedömning inom ramen för asylprocessen. En etisk analys. Socialstyrelsen 2016-05-28 www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-5-28.pdf
6. Åldersbedömning. Migrationsverket. www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Gode-man/Asylprocessen/Aldersbedomning.html
7. Lagrådsremiss. Åldersbedömning tidigare i asylprocessen. Regeringen 2017-02-02 www.regeringen.se/48fe4b/contentassets/32cdcb5ae45d4e24ae4a6acea6b84f21/aldersbedomning-tidigare-i-asylprocessen
8. Rättsligt ställningstagande angående åldersbedömning – SR 20/2018. Migrationsverket 2018-06-01 asylumineurope.org/wp-content/uploads/2018/06/resources_180604101.pdf
9. MIG 2014:1. Lagen nu lagen.nu/dom/mig/2014:1
10. Migrationsverkets riktlinjer för åldersbedömning. FARR 2014-06-22 farr.se/migrationsverkets-riktlinjer-for-aldersbedomning/
11. Wressmark, Ewa. Åldersbedömningarna i asylärenden. Advokatbyrån Limnhamnsjuristen 2016-10-09 www.limhamnsjuristen.se/migration/aldersbedomningar-i-asylarenden/
12. Johansson, Emil. Age Assessment of Unaccompanied Minors in Sweden and the Rights of Children. Master of Laws, graduate thesis. Lunds universitet JURM02, 2019 lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8977100&fileOId=8981512
13. Du har inte förmått göra din underårighet sannolik. Rapport om åldersbedömningar av ensamkommande barn 2016 -2017. FARR 2017-11-09 farr.se/du-har-inte-formatt-gora-din-underarighet-sannolik/
14. Rättsligt ställningstagande angående praktiska verkställighetshinder SR 25/2016. Migrationsverket 2016-07-07 web.archive.org/web/20190629111058/https:/lifos.migrationsverket.se/dokument%3FdocumentSummaryId%3D37731
15. Eriksson, Thord. Ali blev vuxen efter ett ögonkast. I: Dom som stod kvar. Natur & Kultur 2019
16. Hans ålder skrevs upp efter ett ögonkast. Aftonbladet 2020-06-17 www.aftonbladet.se/kultur/a/jdRqoL/hans-alder-skrevs-upp-efter-ett-ogonkast
17. Fem år äldre – efter ett ögonkast. Thord Eriksson 2019-10-31 thorderiksson.se/2019/10/31/fem-ar-aldre-efter-ett-ogonkast
18. Åldersbedömning med icke-radiologiska bedömningsmetoder. SBU 2016-04-20 www.sbu.se/contentassets/d3aa8b5432e549a8be69362f0e2ae23d/aldersbedomning-med-icke-radiologiska-bedomningsmetoder_ut201607.pdf
19. Metoder för radiologisk åldersbedömning. En systematisk översikt. Socialstyrelsen 2017-7-4, 2016 www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2016-7-4.pdf
20. Ludvigsson, Jonas. Angående medicinska åldersbedömningar av asylsökande ungdomar. Svenska Barnläkarföreningen 2015-07-20 www.barnlakarforeningen.se/2015/07/17/angaende-medicinska-aldersbedomningar-av-asylsokande-ungdomar/
21. Migrationsverket svarar på frågor. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2016-12-26 stoppautvisningarna.blogspot.com/2016/12/migrationsverket-svarar-pa-fragor.html
22. Analysrapport Tematisk kvalitetsuppföljning av åldersbedömning i samband med beslut om uppehållstillstånd. Rättsavdelningen, Migrationsverket 2016-01-28. Dnr. 1.3.4-2016-178414 web.archive.org/web/20190626091059/https://www.migrationsverket.se/download/18.4100dc0b159d67dc61433f8/1488705598798/Tematisk%2Bkvalitetsuppf%25C3%25B6ljning%2Bav%2B%25C3%25A5ldersbed%25C3%25B6mning%2Bi%2Bsamband%2Bmed%2Bbeslut%2Bom%2Buppeh%25C3%25A5llstillst%25C3%25A5nd%2B2016.pdf
23. Johannesson, Livia. Migrationsdomstolarna har ökat rättsosäkerheten. DN 2017-11-22 www.dn.se/debatt/migrationsdomstolarna-har-okat-rattsosakerheten/
24. Bergman, Fredrik; Forssberg, Johannes: ”Osjälvständiga domstolar banade väg för utvisningar”. SvD debatt 2018-07-19 www.svd.se/osjalvstandiga-domstolar-banade-vag-for-utvisningar
lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8977100&fileOId=8981512
25. Yttrande om förlängning av den tillfälliga lagen. FARR 2019-03-23
26. Granskning visar: Orimliga beviskrav för barns ålder. FARR 2017-01-19 farr.se/granskning-visar-orimliga-beviskrav-for-barns-alder/
27. Rapport om rättsosäkerhet i asylprocessen för ensamkommande barn och unga. #Vi står inte ut 2017-09-11 www.mynewsdesk.com/se/number-vistaarinteut/documents/rapport-om-raettsosaekerhet-i-asylprocessen-foer-ensamkommande-barn-och-unga-70084
28. Rättsligt ställningstagande. Daktning av asylsökande barn för slagning i Eurodac. Rättsavdelningen, Migrationsverket SR 41/2017; RS/017/2021 lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=45291
29. Nya medicinska metoder vid bedömning av ålder läker inte brister i bevisvärdering. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Odaterad, uppladdad februari 2018 web.archive.org/web/20190626193442/https:/sweref.org/wp-content/uploads/2018/02/Nya-medicinska-metoder-vid-bedomning-av-alder-laker-inte-brister-i-bevisvardering-1.pdf
30. Migrationsverket ändrar sin praxis för åldersbedömningar i asylmål. Asylsökande måste ta initiativet till medicinsk åldersbedömning. Advokatsamfundet. 2015-09-09 www.advokatsamfundet.se/Nyhetsarkiv/2015/september/Migrationsverket-andrar-sin-praxis-for-aldersbedomningar-i-asylmal/
31. Inspektion av Migrationsverket, region Syd, asylprövningen, den 29 november–1 december 2016. Justitieombudsmannen 2017 02 24. doi:5625-2016 www.jo.se/Global/Inspektionsprotokoll/Inspektionsprotokoll%205625-2016.pdf
32. Inspektion av Migrationsverket, region Stockholm, asylprövningen, den 2–4 maj 2017 Justitieombudsmannen. 2017-11-13. doi:1865-2017 www.jo.se/Global/Inspektionsprotokoll/Inspektionsprotokoll%201865-2017.pdf
33. JO kritiserar Migrationsverkets åldersbedömningar. SR 2017-03-23 sverigesradio.se/artikel/6657847
34. Inte alls ”uppenbart” att asylsökande är vuxna – JO ”mycket tveksam” till majoriteten av fallen. Dagens Juridik 2017-03-24 www.dagensjuridik.se/nyheter/inte-alls-uppenbart-att-asylsokande-ar-vuxna-jo-mycket-tveksam-till-majoriteten-av-fallen/
35. Migrationsverket JO-anmält för schablonartade åldersuppskrivningar. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2017-01-15 stoppautvisningarna.blogspot.com/2017/01/migrationsverket-jo-anmalt-for.html
36. Observations by the United Nations High Commissioner for Refugees Regional Representation for Northern Europe on the draft law proposal ”Age Assessment Earlier in the Asylum Procedure” (”Åldersbedömning tidigare i asylprocessen”). UNHCR Ds 2016:37, 2016-11-23 www.refworld.org/country,COI,UNHCR,,SWE,,5937a8e14,0.html
37. Få kommuner åldersbedömer själva. GP 2016-05-22 www.gp.se/nyheter/sverige/f%C3%A5-kommuner-%C3%A5ldersbed%C3%B6mer-sj%C3%A4lva-1.1619923
38. Migrationsverket, personligt meddelande till Ingrid Eckerman 2019 07 01
39. Vinqvist, Magnus; Vestin, Sanna; Samani, Aida; Edvardson Ehrnborg, Sara. Stoppa osäkra åldersbedömningar tills utredningen är klar. Tidningen Syre 2019-06-25 tidningensyre.se/2019/25-juni/stoppa-osakra-aldersbedomningar-tills-utredningen-ar-klar/