De asylprövningar som gjorts sedan den stora flyktingströmmen 2015 präglas av rättsosäkerhet i alla led. De nya lagar som stiftades i all hast öppnade för stort godtycke och den ”tillfälliga” lag som trädde i kraft sommaren 2016 tillämpades med retroaktiv verkan, vilket strider mot all rättspraxis. Migrationsverkets utredningar har varit undermåliga, vilket bekräftats både av verkets egna utvärderingar och utomstående granskningar. Migrationsdomstolarna har inte gjort självständiga bedömningar utan i de flesta fall förlitat sig på Migrationsverkets uppgifter, vilket gjort att överklagan inte lett till någon opartisk överprövning. Migrationsöverdomstolen har behandlat mycket få fall, vilket medfört att underdomstolarna inte haft prejudicerande domar att hänvisa till. Ingenting av detta hade kunnat fortgå utan sanktion från högsta politiska ort.
Författare: Jan Stattin och Karin Fridell Anter. Manus juli 2021. Illustration: Mattias Elftorp.
Översikt
Dåliga lagar bäddar för rättsosäkerhet
Utredningen hos Migrationsverket
Verkställighetshinder och ny prövning
Rättssäkerheten – ett spel för gallerierna
Inledning
Sommaren 2017 tog en svårt synskadad afghansk 18-åring sitt liv efter att han och hans lillebror fått avslag på asylansökan från Migrationsverket. Bröderna ansågs inte ha asylskäl, och den äldre brodern skulle vara ”manligt nätverk” i Afghanistan för den yngre. Den yngre pojken beviljades uppehållstillstånd efter broderns död. Att en uppenbart felaktig bedömning ledde till självmord fick stor uppmärksamhet i media.
I februari 2020 riktade justitiekanslern (JK) kritik mot Migrationsverkets ursprungliga handläggning [1]. Hur många fler ”misstag” har gjorts som inte uppmärksammats eller granskats av JK?
Vi som är författare till avsnittet om rättsosäkerheten i asylprocessen – Jan Stattin; historiker, lärare och skolledare, och Karin Anter Fridell; arkitekturdocent och fackboksförfattare – har i snart sex år, sedan den stora flyktingströmmen nådde Sverige 2015, på olika sätt varit engagerade i asylfrågor; som lärare, gode män, bonusföräldrar och stödpersoner. Det positiva mötet med flyktingar, inte minst de ensamkommande ungdomarna, följdes snart av en förkrossande inblick i hur asylprocesserna, under intryck av en alltmer populistisk retorik, förändrades för att underlätta avslag. Vi såg hur rättsosäkerheten slog igenom och de asylsökandes människovärde devalverades.
Det är bakgrunden till att vi nu lyfter fram bristerna i rättsprocessen. Vi gör det till stöd för dem som drabbats, men också för alla dem i civilsamhället som kämpat för rättvisa. Vi kommer att belysa asylprocessen där de främsta agenterna är Migrationsverket och migrationsdomstolarna, och visa på otydlig lagstiftning, förskjutningar i rättstillämpning och skiftande bedömningar av samma asylskäl.
Den rättsosäkerhet som berör konvertiter, ateister eller hbtqi-personer som omfattas av konventionen om de mänskliga rättigheterna, belyses ytterligare i fördjupande artiklar, liksom de av vetenskapen utdömda åldersbedömningarna.
Dåliga lagar bäddar för rättsosäkerhet
Åren efter 2015 har en rad lagar kommit till inom migrationsområdet (se kapitel 2.1). Gemensamt för dessa är att de kritiserats av Lagrådet och ett flertal andra remissinstanser, bl.a. för att vara otydliga och inte svara mot de juridiska krav som bör ställas på ny lagstiftning. Lagarna har tillkommit i ett läge då den politiska opinionen, dominerad av Sverigedemokraterna, krävde åtstramningar i flyktingmottagandet. Den tillfälliga lagen som kom 2016 tillämpades retroaktivt, den äldre gymnasielagen (2017) kom bara att gälla ett hundratal ungdomar och den nya gymnasielagen (2018) är så otydlig att den inte kan tillämpas konsekvent (se kapitel 5.5).
Förlängningen av den tillfälliga lagen (2019) har genomgående kritiserats av remissinstanser för att motverka integrering, vilket är en självklar följd av att uppehållstillstånden inte är permanenta utan endast tillfälliga, ofta på så kort tid som 13 månader. Den nya migrationslagstiftning som antogs av riksdagen sommaren 2021 bygger till största delen på den tillfälliga lagen och har på samma sätt kritiserats från flera håll.
Asylprocessen
Den gängse retoriken från en nästan enig riksdag är att beslutsgången i asylärenden främjar humaniteten och rättssäkerheten genom att beslut kan överprövas av högre instans. Migrationsverkets beslut kan överklagas till migrationsdomstol och därefter till Migrationsöverdomstolen. Denna kan ge prövningstillstånd om fallet anses vara prejudicerande, eller om det finns synnerliga skäl. Prövningstillstånd ges dock mycket sällan [2-4]. Denna processordning skapades 2006. Tidigare kunde Migrationsverkets beslut överklagas till Utlänningsnämnden och sedan inte vidare.
Beslut som vunnit laga kraft ska enligt normal juridisk praxis genomföras, även om det senare framkommer att de har fattats med felaktigt underlag eller att Migrationsverket handlagt ärendet på felaktigt sätt. Om det efter beslutet tillkommer nya omständigheter kan personen anföra verkställighetshinder och ansöka om ny prövning. Om detta beviljas inleds en ny process utifrån de nya förutsättningarna [5]. Fyra år efter lagakraftvunnet avvisningsbeslut har personen rätt att söka asyl på nytt [6].
Sedan 2015 har rättssäkerheten i asylprövningen ifrågasatts från olika håll. Forskare och jurister har granskat lagstiftningen, dess förarbeten och dess tillämpning i praktiken [7-11]. Kyrkor och andra organisationer liksom granskande journalister har påpekat brister i rättssäkerheten och visat på hur dessa har drabbat de asylsökande [12-21].
Reza Bank Rahimis fall belyser vilka fel som kan begås i en enda asylprocess [22]: Tolk saknas vid inskrivningen; den gode man som utses bevakar inte Rezas intresse; det juridiska ombudet företräder inte aktivt sin klient; tolken förstår inte vad Reza säger under intervjun hos Migrationsverket; en uppföljande intervju ställs in; handläggaren brister i kunskap om hedersskulders allvar och varaktighet; en åldersuppskrivning görs schablonmässigt. Slutligen nekas Reza en muntlig förhandling i domstolen, som kunnat läka de allvarliga bristerna i Migrationsverkets beslut.
Vad betyder ”rättssäker”?
”Ett nej ska vara ett nej” är ett återkommande argument i diskussionen om asylpolitik. Det bygger på antagandet om att Sveriges asylprövningssystem är rättssäkert, något som hävdas av de flesta politiska partier [23, 24] och av Migrationsverkets företrädare [25]. I Migrationsverkets beskrivning av sitt uppdrag sägs: ”Varje ansökan ska prövas individuellt, rättssäkert och utifrån en tydlig och gemensam process” [26]. Möjligheten att få Migrationsverkets beslut överprövade i domstol anses vara en garanti för rättssäkerheten. Regeringen uttrycker också sitt förtroende för Migrationsverkets hantering av asylärenden. Migrations- och justitieminister Morgan Johansson svarade i april 2019 på en skriftlig fråga i riksdagen om asylprocessens rättssäkerhet när det gäller barn och konstaterade: ”Det finns således både regelverk och särskilda regeringsuppdrag på plats för att säkerställa att Migrationsverket kan fatta rättssäkra beslut om avvisning eller uppehållstillstånd, där principen om barnets bästa särskilt ska beaktas.” [27]
Men rättssäkerheten är inte så självklar som det påstås. Såhär säger två engagerade asyljurister: ”Det finns egentligen inte någon entydig definition av vad rättssäkerhet är, men allmänt brukar begreppet betyda att ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt, t.ex. att du inte åtalas eller döms utan tillräcklig bevisning; att du inte döms utan tydligt lagstöd och att alla medborgare, oavsett samhällsställning eller ursprung, bedöms på ett likartat sätt. En annan vedertagen definition av rättssäkerhet är ”förutsebarhet, enhetlighet och tydlighet” [28]. För den som har erfarenhet av asylprocesser är dessa tre ord, som skulle utmärka rättssäkerheten, precis det man saknar.
”Rättssäkerheten är bara en kuliss på Migrationsverket”, skrev det tidigare hovrättsrådet Nanna Töcksberg Zelano i en debattartikel 2017 [10]. ”Kritiken mot utvisningar av ensamkommande unga har avfärdats med att de sker efter en rättssäker prövning. Det stämmer inte. Utgångspunkten för Migrationsverket och en del domare är att asylberättelsen är påhittad. Varken verk eller domstolar har klarat av ärendetillströmningen med bibehållen kvalitet utan prioriterat avverkning på de asylsökandes bekostnad. I en fungerande rättsstat borde de enskilda domarna stått emot. En slarvigt skriven dom, ett ogenomtänkt resonemang, ett förbigående av ett anfört argument, en förväxling med någon annan afghan, räcker för att skapa tvivel på om det skett en rättvis prövning. Än värre är intrycket av att utgången är bestämd i förväg och uppifrån.”
Politisk styrning
Sveriges attityd mot dem som sökte asyl 2015 har politiserats. Signalen från regeringen till Migrationsverket är uppenbart att hitta förevändningar att utvisa. Från 2015 har det skett en rad glidningar i rättstillämpningen, något som inte hade kunnat göras utan stöd från berörd minister. Det gäller både rena politiska beslut, Migrationsverkets uttalade och outtalade praxis samt migrationsdomstolarnas sätt att hantera överklaganden.
Som visas i kapitel 2.2 behandlades 2015 års asylsökande från olika länder mycket olika. Detta framkommer både i andelen avslag respektive bifall, och i att vissa grupper fick vänta mycket länge på att alls få sina ärenden prövade. En grupp som drabbades mycket hårt på båda sätten var de afghanska medborgarna, varav mer än hälften var ensamkommande barn.
Det avtal med Afghanistan som ingicks 2016 möjliggjorde ett återsändande av de afghaner vars asylskäl underkändes (se kapitel 3.3). Avtalet kom till i ett läge som betecknades som en flyktingkris, och där Sverigedemokraterna blev tongivande i migrationsfrågan. Det är svårt att bortse från att processen nu politiserades på ett sätt som inte är förenligt med agerandet i en rättsstat. Advokaten Elsa Hug i Paris ställer frågan varför svenska domstolar tycks gå i politikens ledband [29 s. 131, 30]. I Frankrike har i stället domstolen stått för en självständig hållning gentemot politiken, och ungdomar som flytt från Sverige har på det viset fått sina asylskäl godkända där (se kapitel 4.7). Den franska domstolen står fri från Migrationsverkets bedömningar, vilka i Sverige i stället blir styrande för domstolen. På samma sätt kan svenska asyljurister uttrycka det i samtal: Migrationsdomstolen är ju politiserad. De allmänna domstolarna i Sverige har vid flera tillfällen bedömt att det är omöjligt att utvisa brottsdömda personer till Afghanistan på grund av hotsituationen där [31]. De intar uppenbart en mer självständig attityd än migrationsdomstolarna och deras beslut om straffpåföljder bygger inte på Migrationsverkets utredningar.
Efter 2015 började både Migrationsverket och domstolarna underkänna asylskäl som tidigare godkänts, i ett läge där förhållandena i Afghanistan hela tiden förvärrades. Det är uppenbart att signaler från verksledning och regering påverkade de enskilda handläggarna och därmed asylprocesserna. Admir Skodo, forskare vid Lunds universitet, skriver i sin studie Hur afghaner blev andra klassens asylsökande [32]: ”Afghanernas situation visar att mänskliga rättigheter såväl som nationell asylrätt kan utformas efter vissa flyktinggrupper och asylsökande. När det sker kan vi se hur motsägelsefyllda politiska agendor kan avgöra vem som erbjuds asyl.”
Utredningen hos Migrationsverket
Det stora antalet asylsökare 2015 påverkade Migrationsverkets arbete. Arbetsbelastningen ökade samtidigt som regeringens regleringsbrev krävde ökad genomströmning. Verksamheten organiserades om, erfarna medarbetare slutade och alltmer arbete lades på nyrekryterad personal. Under åren 2017–2019 mer än halverades myndighetens anslagsförbrukning, med kraftiga neddragningar av såväl personal- som lokalkostnader [33]. Allt detta, som i grunden byggde på politiskt fattade beslut, kom naturligtvis att påverka rättssäkerheten.
FN-organet UNHCR har formulerat regler för förfarandet och kriterierna vid fastställande av asylsökandes rättsliga status [34]. Bland annat sägs (punkt 196) att ”medan bevisbördan i princip ligger på den sökande, delas skyldigheten att ta reda på och värdera alla relevanta fakta mellan den sökande och utredaren. I vissa fall måste utredaren utnyttja alla till buds stående medel för att få fram erforderlig bevisning till stöd för den sökande. En sådan självständig utredning röner dock inte alltid framgång, och det kan även finnas påståenden som inte låter sig bevisas. Om den sökandes redogörelse förefaller trovärdig och det inte finns goda skäl att anta det motsatta bör den sökande i sådana fall ges en fördel av det uppkomna tvivelsmålet”. Det vi har sett av de senaste årens asylprövning visar dock alltför ofta på raka motsatsen, alltså att tvivelsmål tolkas till den asylsökandes nackdel.
Migrationsverket bestämmer spelreglerna och utser sin motpart
Redan långt innan själva asylutredningen påbörjas kan Migrationsverket påverka dess förutsättningar och därmed dess resultat. Vid ankomsten till Sverige sorteras de sökande av Migrationsverkets personal utifrån det avgörande kriteriet om de är över eller under 18 år. De som är barn placeras i kommunen med rätt till en god man som hjälper dem i den fortsatta processen. De som är vuxna placeras i Migrationsverkets boenden och förväntas kunna ta hand om sig själva. Men det handlar inte alltid om verklig ålder. Migrationsverkets personal kan efter en snabb blick på personen bestämma att hen inte är det barn hen själv hävdar utan en vuxen person, som inte ska få de rättigheter som gäller för barn. Författaren Thord Eriksson uppskattar att så många som 2 500 personer skrivits upp i ålder på oklara grunder redan vid ankomsten till Sverige [29 s. 109ff, 35]. (Se kapitel 4.2.)
Ganska snart utser Migrationsverket sedan den jurist som ska biträda den asylsökande under processen. Migrationsverket har att tillse att biträdet har tillräcklig juridisk kompetens och, när de företräder underåriga, erfarenhet av barnärenden (36, 37]. Detta innebär i bästa fall att oseriösa personer hindras från att bli offentliga biträden, men det innebär samtidigt att Migrationsverket utser sin egen motpart i asylärendets juridiska hantering. Universitetslektor Sebastian Wejedal argumenterade 2019 för att behörigheten att förordna offentliga biträden i migrationsprocesser flyttas från Migrationsverket till en migrationsdomstol, på motsvarande sätt som i straffrättsliga processer [38].
Inför intervjun med den asylsökande anlitar Migrationsverket en tolk. Migrationsverkets riktlinjer säger att tolken bör vara auktoriserad eller grundutbildad, men att handläggaren kan göra avvägningar i det enskilda fallet [39]. I april 2018 visade Kammarkollegiet att mer än hälften av intervjuerna genomförs med icke auktoriserade tolkar. Migrationsverket anger att det beror på att det inte finns tillräckligt många auktoriserade tolkar på de aktuella språken, men myndighetens egna dokument visade att man ofta uttryckligen efterfrågade icke-auktoriserade tolkar [40]. Dessutom uttrycker vissa auktoriserade tolkar en ovilja att arbeta för Migrationsverket, på grund av dåliga arbetsvillkor och en upplevelse av att processen inte är rättssäker [39]. En aktuell kunskapsöversikt från Delmi visar att bristen på kompetenta tolkar inom vissa språkområden drabbar de asylsökande och kan bli ett hot mot rättssäkerheten [41].
Den asylsökandes möjlighet att framföra sin berättelse beror i hög grad på tolkens förmåga och vilja att återge det som sägs. Om det inte fungerar har den asylsökande mycket små möjligheter att få avbryta intervjun och byta tolk. Dessutom är det vanligt att Migrationsverket kräver att intervjun ska ske via tolk, även i de fall då den sökande kan bra svenska och föredrar att få föra fram sin berättelse utan att behöva bli avbruten för tolkning.
Trovärdighet och tillförlitlighet
När asylutredningen påbörjas får den sökande presentera sin berättelse och sina asylskäl vid en muntlig intervju hos Migrationsverket. Intervjuaren och ytterligare en person fattar sedan beslut. En viktig del i detta är att avgöra tillförlitligheten i den sökandes berättelse. Är det rimligt att tro att hen talar sanning?
Till stöd för Migrationsverkets arbete med muntliga utsagor utarbetade forskare vid Göteborgs universitet år 2017 ett vetenskapligt baserat beslutsstöd för migrationsärenden [42]. Här poängteras vikten av att handläggare har goda kunskaper i minnespsykologi. Man skiljer på tillförlitlighet, dvs. hur korrekt en utsaga är i förhållande till verkligheten, och trovärdighet, en subjektiv uppfattning om personen. Man går också igenom vilka kriterier som har stöd i forskningen och vilka som är olämpliga att använda.
I Migrationsverkets avslag hänvisas ofta till begreppet allmän trovärdighet, men forskarnas rapport visar att det inte är ett användbart kriterium. Migrationsverket brukar också hänvisa till ostrukturerad beskrivning eller uppvisad osäkerhet som motiv för avslag, men forskningen visar tvärtom att dettyder på att händelsen är självupplevd. Är den strukturerad och sammanhängande, som handläggarna brukar önska, tyder det på att den är repeterad.
Asylrättscentrum (f.d. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar) har i ett hundratal asylärenden granskat vilka kriterier Migrationsverket använde och jämfört dem med rekommendationerna i ovan nämnda beslutsstöd [9]. I över hälften av de granskade ärendena användes kriterier som beslutsstödet anser olämpliga. Även andra kriterier utan vetenskapligt stöd användes.
I en studie (2011) om kvaliteten i svensk asylprövning underströk UNHCR att trovärdighetsbegreppet inte fick baseras lättvindigt på enskildheter [43]. Linna Martén pekar i en vetenskaplig rapport på att avslag ofta sammanhänger med att den asylsökandes trovärdighet ifrågasattes [44]. Det är även vår och många advokaters erfarenhet [45]. Detta sker alltså i direkt motsats till vad som lyfts fram både i Migrationsverkets eget beslutsstöd och i UNHCR:s anvisningar.
Migrationsverket som lagstiftare
Både den tillfälliga lagen från 2016 (förlängd 2019) och de båda gymnasielagarna är mycket otydligt skrivna. De öppnar därmed för att Migrationsverket kan göra egna tolkningar, och även förändra sin tolkning utan att lagen har ändrats. Att detta alls är möjligt betyder att lagen i sig tillåter godtycke. Det betyder också att regeringen tillåter detta – för naturligtvis kan en myndighet inte ändra på lagens tolkning och tillämning utan att det godkänns av justitiedepartementet.
Migrationsverkets handläggare har att bygga sina beslut på rättsliga ställningstaganden som utarbetats av verkets ledning. Professor Anna Lundberg och Sofi Jansson-Keshavarz har visat hur dessa ställningstaganden flera gånger har ändrats i strid mot lagstiftarnas avsikter [8]. Detta innebär att verket går utanför sina formella befogenheter genom att det utöver att precisera rättslig tillämpning i praktiken självt går in som lagstiftare. I kapitel 4.3 görs en genomgång av de förskjutningar i praxis som skett under perioden 2016 – 2020 vad gäller möjligheten att utvisa ensamma barn.
År 2016 sägs att ett ensamkommande barns berättelse om sådant de fått reda på från föräldrarna får ”godtas” när det gäller konfliktdrabbade länder. I ställningstagandet från 2017 är det i stället myndighetens bedömning av ”sanningshalten” och ”tillförlitligheten” i barnets berättelse som står i fokus, medan ett återberättande av föräldrars uppgifter avfärdas som ”andrahandsuppgifter”. Bilder på barnets familj på flykt, berättelser om föräldrarnas död eller försvinnande osv. anses då ha låg tillförlitlighet. En djupt traumatisk upplevelse kan avfärdas utan att utredaren tar hänsyn till de vetenskapliga stöd som finns till stöd för den muntliga berättelsen om svåra upplevelser.
Möjligheten för den asylsökande att genom skriftlig dokumentation styrka sina asylskäl, sin identitet och åberopade hot är begränsad. Detta gäller generellt, men i synnerhet dokumentation från hemlandet. Dokument från Afghanistan bedöms schablonmässigt som ”handskrivna och av enkel beskaffenhet”. Det innebär att även dokument som har högt bevisvärde, som stämplade protokoll från rådsmöten, läggs åt sidan.
Om det finns fler av varandra oberoende dokument som stödjer de åberopade omständigheterna bedöms de konsekvent var för sig, något som gör det omöjligt för den asylsökande att styrka sina muntliga uppgifter. Migrationsverket försummar det avslutande momentet, att dokumenten skall sammanvägas och att de då kan få en samlad betydelse. Agerandet strider mot juridisk och historisk källkritisk praxis [46]. Det vanliga är att migrationsverkets bedömning accepteras av domstolen utan ny bevisvärdering av dokument. I realiteten sker alltså ingen överprövning i domstolen.
Att pröva asylskäl eller avslöja lögnare?
Som gode män och vänner till asylsökande har vi ofta slagits av hur både intervjuer och beslut verkar syfta till att avslöja lögnare och göra den sökande utvisningsbar, i stället för att sakligt utreda hens asylskäl. För barn används stora delar av intervjutiden till att reda ut vilket skyddsnät som kan finnas i hemlandet, i stället för att undersöka varför den unge har flytt och sökt asyl.
Liknande erfarenheter har presenterats av personer som har arbetat på Migrationsverket. I stället för att som tidigare hjälpa de asylsökande att ange sina skäl till att få asyl, fick de i uppgift att finna skäl och motivera varför de asylsökande inte skulle få asyl. Misstron mot de sökande kunde gå så långt att en nyanställd informerades om de vanligaste lögnerna som de asylsökande använde i sina berättelser.
Att asylprövningen syftar till utvisning avslöjas på ett nästan övertydligt sätt av Migrationsverkets eget språkbruk. Ett asylärende på Migrationsverket kallas inte ”asylärende” eller ”ärende om asyl, utan ett ”ärende om eventuell utvisning”. Det står explicit på det förordnande som det offentliga biträdet får. Därmed är det uppenbart vilket resultat som förväntas – även om ordet ”eventuell” öppnar för att det inte är helt omöjligt att få asyl. Beslutet i asylärendet kallas på motsvarande sätt ”beslut angående utvisning”, även i de fall då beslutet innebär att personen får uppehållstillstånd och inte ska utvisas [47].
I masteruppsatsen En (värdig) andra chans (2019) konstaterade teologen Josefin Gredin att människovärdet när det gäller de ensamkommande ungdomarna relativiserats och att de mänskliga rättigheterna inte respekteras [48].
Allt detta sker fortfarande trots att Migrationsverkets etiska råd 2019 varnade för risken att man inte ser de asylsökandes skyddsskäl, utan i stället försöker avslöja lögnare [49]: ”Den rättssäkra asylprövningen är ingången, inte att hitta lögnare. Det är lätt att hamna i en logik att den sökande kan beslås med olika saker. Det ärinte bra. Etiskt går det att ifrågasätta och rättsligt kan det inte anses förenligt med grundläggande god förvaltning. Att inte i förväg bestämma bevisets värde är grundläggande för både etiken och juridiken.”
Landinformation och rättsliga ställningstaganden
Om man ska kunna bedöma asylskälen i förhållande till ett visst land så måste man känna till situationen i det landet. Det kan förefalla självklart, men vi har sett många exempel på både intervjuer och beslut som visar på en häpnadsväckande okunnighet.
Ändå finns det landinformation att tillgå, information som visserligen ofta är ganska gammal men som ändå förmedlar en ganska god bild av samhällsförhållanden och traditioner. Problemet är att den inte används, varken av Migrationsverkets handläggare eller av de ombud som är satta att föra de asylsökandes talan.
Migrationsverkets databas för landinformation och rättslig styrning (Lifos) samlar och publicerar information och analys om länder och regioner från vilka människor söker sig till Sverige. Bland annat publiceras rapporter om säkerhetsläget, framtagna av Migrationsverkets avdelning Migrationsanalys. Dessa rapporter bygger på en mängd internationella källor och på samtal med insatta personer i och utanför landet. Detta möjliggör en initierad analys men med en viss fördröjning. Den senaste landrapporten om Afghanistan är utgiven i april 2020 och bygger på källor som i bästa fall inkluderar 2019 i sin analys [50].
På initiativ av verkets rättschef gör Migrationsverket rättsliga ställningstaganden som
är ”generella rekommendationer om tillämpningen av lagar och förordningar inom Migrationsverkets verksamhetsområde. Ställningstagandena tas fram i syfte att åstadkomma en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Verkets personal bör följa dem i rättstillämpningen.” Bland annat görs ställningstaganden om prövning av skyddsbehov för medborgare i olika länder. Det nu (juli 2021) gällande rättsliga ställningstagandet för Afghanistan gäller sedan juni 2020 [51]. Dess bedömningar av säkerhetsläget bygger till största delen på landinformationsrapporten från april 2020.
Det råder alltså en anmärkningsvärd eftersläpning i Migrationsverkets bedömningar av säkerhetsläget och riskerna för den enskilde vid en eventuell utvisning. När det gäller Afghanistan kan vi dessutom konstatera att de senaste årens rättsliga ställningstaganden inte ens har tagit intryck av den information om det allvarliga läget som förmedlas i Lifos rapporter. Trots att verket har i uppdrag att göra en framåtsyftande bedömning baserar man sina beslut på uppgifter som är flera år gamla, och detta i en landsituation som enligt den egna rapporten från Migrationsanalys är mycket instabil med risk för sönderfall samt utvidgat inbördeskrig. (Se kapitel 3.1 och 3.2.)
Som citeras ovan anger Migrationsverket att personalen ”bör” följa det rättsliga ställningstagandet i rättstillämpningen. I dessa föreskrivs också en framåtsyftande analys. Våra erfarenheter är att både handläggare och beslutsfattare ofta försummar detta och ger schematiska avslag utan tillräcklig analys. Vi har också sett ett stort antal fall där handläggaren ställt helt irrelevanta och för den sökande obegripliga frågor som avslöjat handläggarens okunnighet om det land som den sökande har flytt ifrån. För en fördjupande diskussion om de rättsliga ställningstagandena vad gäller frågor om apostasi, se kapitel 4.5.
Utredningarnas kvalitet
Vi och många andra gode män och vänner till asylsökande kan konstatera att Migrationsverkets utredningar ofta är mycket undermåliga. Vi har sett utskrifter av intervjuer som varit så bristfälliga att gode man har fått göra en helt ny transkribering utifrån sin egen ljudinspelning av samtalet – handläggaren hade uppenbarligen inte klarat av att både fråga, lyssna och skriva på samma gång. Vi har hört helt orimliga tolkningar, och till och med tolkar som medvetet har ändrat den sökandes ord till sådant som tolken ansåg mera passande. Vi har läst avslagsbeslut som helt uppenbart varit kopierade från ett annat ärende och där handläggaren missat att ändra den sökandes namn, eller till och med skrivit att han ska utvisas till ett annat land. Nätverket #Vistårinteut samlade redan hösten 2017 en mängd exempel på felaktigheter i intervjuprotokoll och beslut [14], och nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! har samlat ytterligare exempel på sin hemsida [13].
Att utredningarna är dåliga bekräftas också av andra källor, men det leder inte till att de drabbade får rättelse. Fattade beslut ska verkställas även om de skett på erkänt felaktiga grunder.
I Statskontorets utvärdering 2017, av Migrationsverkets nya organisation sedan 2015, konstateras att handläggning av ärenden skiljer sig mellan regioner och att kvaliteten i verksamheten sjunkit [52]. Enligt en internrapport från Migrationsverket kan så många som hälften av alla asylbeslut 2016 ha fattats på felaktiga grunder [53]. I mars 2018 konstaterades åter att tusentals asylbeslut bygger på undermåliga utredningar [54].
Migrationsverkets olika kontor har stora skillnader i förhållandet avslag/bifall. Under perioden augusti 2016 – juli 2017 fick 61 procent av alla ansökningar bifall (innefattar alla åldrar och länder), men för de olika kontoren varierade siffran mellan 40 procent och 76 procent. Migrationsverket har inte kunnat förklara dessa siffror, som tyder på en stor godtycklighet [55].
År 2016 lade Migrationsverket ned de särskilda enheter som specialiserats på barnärenden [56]. Rädda Barnen har i ett flertal rapporter påvisat att Migrationsverket brister i att utreda och ta hänsyn till barns asylskäl [57]. Migrationsverket erkände i november 2017 att de inte alltid varit så bra på att följa sina egna riktlinjer vad gäller att prata med barn [58]. Migrationsverkets kvalitetsuppföljning 2018 visar att i 26 procent av ärendena för barn i familj hade man inte gjort den barnkonsekvensanalys som krävts. Detta bedömdes som ”en markant förbättring” jämfört med föregående år [59].
Migrationsverkets egna anställda avslöjar i ett upprop 2018 stora brister i myndighetens verksamhet. Asylprövningen beskrivs som ”varken rättssäker, enhetlig, förutsägbar eller hållbar” [60].
Att Migrationsverkets utredningar beträffande afghanska medborgare ofta var undermåliga stöds också av att domstolarna rättade Migrationsverkets beslut i högre grad för afghaner än för andra nationaliteter. (Se kapitel 2.2.)
Svenska Röda Korset och Amnesty anser att bristerna just när det gäller de afghanska flyktingarna är så påtagliga att alla asylutredningar borde göras om [61]. Hård kritik har också riktats mot behandlingen av apostater och hbtqi-personer. (Se kapitel 4.4 – 4.6.)
Justitieombudsmannen JO kritiserade i januari 2021 Migrationsverket för att handläggningstiderna var alltför långa och för ”passivitet under handläggningstiden”. Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik pekade i sitt svar på att Migrationsverkets personalstyrka har minskats till 5 000 personer från tidigare nästan 9 000 personer [62]. Ribbenvik påpekade också att även om antalet asylsökande har minskat de senaste åren, så har antalet ärenden inte minskat. Detta beror på att de uppehållstillstånd som ges är tillfälliga och måste förnyas med viss regelbundenhet [63]. Vid flera tillfällen har Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer erkänt de brister som påtalats [37, 54]. Hans förklaring har varit att personalen hade otillräcklig utbildning och arbetade under stress. Omorganiseringar och politiska beslut om nedskärningar av Migrationsverkets resurser har lett till en arbetssituation som många anställda upplever som ohållbar, och som naturligtvis går ut över de asylsökande [64]. När personalen pressas ökar risken för dåliga utredningar och felaktiga beslut, men fastän bristerna erkänts av Migrationsverket har de drabbade inte fått någon ny utredning.
Migrationsdomstolarna
Den som vill överklaga Migrationsverkets beslut har att vända sig till migrationsdomstolarna, som utgörs av förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg, Luleå och Malmö. Målet kan avgöras antingen muntligen eller skriftligen, och i båda fallen fälls domen oftast av en juridiskt utbildad domare utan speciell inriktning på migrationsrätt samt tre politiskt tillsatta nämndemän utan specialkompetens.
Förvaltningsdomstolen har ansvar för att ett mål blir så utrett som dess beskaffenhet kräver [65]. Utredningsskyldigheten skall svara mot det som är behövligt för målets avgörande och har en extra tyngd i ärenden av så allvarlig natur att de handlar om risk för människors liv. I sin avhandling om domstolens utredningsansvar i migrationsprocessen pekar Isa Cegrell Karlander på att varken domstolen eller Migrationsverket, som har den grundläggande utredningsskyldigheten, konsekvent lever upp till detta [66]. Tvärtom tar migrationsdomstolen i stor utsträckning myndighetsbeslutet från Migrationsverket som sitt eget beslut när det överklagats av den asylsökande.
Handläggningstiden är nära förknippad med rättssäkerheten, där långa handläggningstider kan ge negativa konsekvenser för den sökande. Hösten 2020 påbörjade Riksrevisionen en granskning av migrationsdomstolarnas effektivitet och handläggningstiderna för asylmål. Resultatet planeras presenteras i november 2021 [67].
Statsvetaren Livia Johannesson skriver i sin doktorsavhandling (2017) [7] att domstolarnas roll i asylprocessen är att iscensätta rättviseprinciper, såsom opartiskhet, transparens och likhet inför lagen, och att därmed producera en ceremoniell version av rättssäkerhet. Domstolen som institution symboliserar rättssäkerhet, vilket innebär att själva processen kan användas som argument för att asylprövningen är rättssäker. Johannesson pekar på en rad strukturella brister och systemfel som innebär att den nya processordningen snarast har ökat rättsosäkerheten.
Kritiken mot migrationsdomstolarna kommer även från asylrättsjurister. I februari 2021 går ett drygt fyrtiotal asylrättsjurister till ett skarpt angrepp mot rättsosäkerheten i asylprocessen [45]. Man skriver: “Problemen vittnar tydligt om avsaknaden av rättssäkerhet, om ointresset för att faktiskt erbjuda asylsökande en rättvis rättegång och rimliga ramar för rättegångar. Asylprocessen präglas av premisser som aldrig skulle accepteras i brottmål eller andra ärenden av något slag”.
Tvåpartsförfarandet i domstolen
Grundtanken i ett rättssäkert domstolsförfarande är att två jämbördiga parter kan föra fram sin argumentation och bevisning. Detta förutsätter att båda parterna har haft tillräckliga resurser för att ta fram och utveckla denna bevisning. Så fungerar inte migrationsdomstolarna. Den enda instans som har resurser att utreda ärenden är Migrationsverket, som samtidigt är part i målet. Domstolen har en utredningsskyldighet om målet så fordrar, men gör oftast ingen egen utredning utan förlitar sig på det material som presenteras av Migrationsverket och den sökandes offentliga biträde. Varken den juridiskt utbildade domaren eller nämndemännen har specialkompetens som rör den sökandes hemland. Domstolsverket har påpekat att brist på anslag till domstolarna gör det svårt att hantera det stora antalet ärenden på ett snabbt och rättssäkert sätt [68].
Migrationsverkets representant har en dubbelroll. Å ena sidan är hen den sökandes motpart som har att försvara Migrationsverkets avslagsbeslut. Å andra sidan fungerar hen som specialist på riskerna i den sökandes hemland. Detta innebär enligt flera bedömare en risk för rättsosäkra domar [10]. Domstolen tenderar att betrakta Migrationsverkets representant som en opartisk expert medan den sökandes offentliga biträde betraktas som partisk i och med att hens uppdrag är att få den sökande accepterad som skyddsvärd [7].
Rådman Jan Bratt uttrycker en liknande erfarenhet (29 s. 127ff]: ”Rättsprocessen är ett spel för galleriet”, ett konstaterande som bygger på hans erfarenhet av att Migrationsverket i sin roll som expertmyndighet fått mer inflytande på rättstillämpningen än domstolarna, vilket lett till att verkets bedömning i ett asylärende i stor utsträckning bekräftas av domstolarna. Dessa fyller därför inte sin roll som säkerhetsventil och korrigerar inte asylbedömningar som blivit felaktiga.
Den expertroll som tilldelas Migrationsverkets representant är dessutom mycket tveksam, vilket tydligt framgår av de många exempel på felaktig landinformation som skiner igenom i utredningarna. Genom att inte ifrågasätta Migrationsverkets information blir domstolen delaktig i det rättsosäkra spelet om rätten till asyl.
Muntliga förhandlingar
I förarbetena till 2006 års lagändring motiverade man möjligheten att överklaga till domstol med att den sökande skulle få komma till tals med egna ord. Men lagen tillämpas inte på detta sätt. Även om alla kan överklaga så är det bara en liten del som får presentera sin sak muntligt i domstolen. Målen avgörs i stället med endast skriftlig bevisning. Motiveringarna för att inte bevilja muntliga förhandlingar är ofta stereotypa och inte individuellt motiverade. Detta strider mot Migrationsdomstolens uttalade anvisningar. I dom MIG 2017:9 fastslog Migrationsöverdomstolen att “om utgången av målet är beroende av tillförlitligheten av de uppgifter som den enskilde lämnat är utrymmet för att inte hålla muntlig förhandling mycket begränsat”. I en annan dom påpekar Migrationsöverdomstolen att en asylsökande lider en påtaglig rättsförlust om han berövas möjligheten att muntligen utveckla sitt ärende [69].
Livia Johansson [7] visar dock att även när förhandlingen är muntlig är det ofta så att den svarande inte får berätta fritt, utan i stället uppmanas att fatta sig kort och svara på frågorna. Därmed får hen inte komma till tals med egna ord och förklara det som Migrationsverket kan ha missat eller feltolkat.
Ofta vill domstolen att den asylsökande talar sitt modersmål även om hen önskar tala svenska, och att allt översätts av en tolk. Tidigt i asylprocessen är tolkningen nödvändig, men senare är det ofta en fördel för den asylsökande att bara använda tolk vid behov. Bortsett från att tolkningen ofta är bristfällig tar detta tid från själva förhandlingen. När det gäller frågor som rör apostasi har tolkarna dessutom ofta begränsad begreppsförståelse, vilket skapar en rättsosäkerhet. Se kapitel 4.5.
Till skillnad från i brottmål handlar domstolsförhandlingen i asylärenden sällan om konkret bevisvärdering. Det som ska avgöras är huruvida det är sannolikt att personen skulle löpa risk i framtiden om ett utvisningsbeslut skulle stå fast och genomföras. Därmed handlar det i hög grad om en bedömning av den asylsökandes trovärdighet när hen berättar vad som hänt och vad hen befarar inför framtiden. Den sökande befinner sig i underläge och måste dessutom ofta förlita sig på tolkning, både för att förstå frågorna och för att förmedla sina svar. Åtskilliga forskningsstudier i psykologi, lingvistik, sociologi och rättsvetenskap visar att en sådan trovärdighetsbedömning lämnar mycket stort utrymme för godtycke.
Eftersom den bedömda trovärdigheten i många fall är avgörande för domstolens beslut är det avgörande för rättssäkerheten att domstolen klargör på vilka grunder den sökande bedöms som trovärdig eller ej. Livia Johannesson visar att detta normalt inte görs, utan domstolen presenterar sitt beslut utan att redovisa med vilka metoder man kommit fram till beslutet. Linna Martén pekar på att domstolarna i alltför hög grad förlitar sig på och godtar Migrationsverkets trovärdighetsbedömning, som ofta gjorts i strid mot UNHCR:s rekommendationer och verkets egna regler [44].
Livia Johannesson underströk bristerna i domstolens beslutsmotiveringar i en debattartikel i DN [70]. Fyra lagmän som besvarade artikeln anförde att bedömningen skedde efter angivna grunder och att hänsyn tas ”bland annat till att berättelsen är detaljrik, sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter. En viktig omständighet är också att berättelsen i sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningens gång i olika instanser. Om berättelsen ändras bör godtagbara skäl för det läggas fram. Berättelsen får inte heller strida mot tillgänglig landinformation” [71]. Lagmännen hänvisar alltså till samma bedömningsgrunder som anförs av Migrationsverket. De förutsätter att domstolen är insatt i aktuell landinformation samtidigt som det i praktiken är Migrationsverkets representant som vid förhandlingen förväntas stå för sådan kunskap.
Nämndemännens roll
Av de fyra domarna i ett normalt asylmål är tre lekmannadomare – nämndemän – som tillsatts genom de politiska partierna. Detta innebär stor risk för rättsosäkerhet, både för att besluten riskerar att präglas av partitillhörigheten hos de för tillfället tjänstgörande nämndemännen och för att nämndemännen inte ges tillräcklig möjlighet att sätta sig in ordentligt i de ärenden de behandlar.
Flera studier visar att nämndemännens politiska tillhörighet påverkar deras beslut i domstolen, vilket innebär att den asylsökande riskerar att inte få en opartisk prövning [44, 72]. Överklaganden tenderade att oftare godkännas med nämndemän från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet och oftare avvisas med nämndemän ifrån Sverigedemokraterna. Frikyrkoförbundens utredning från våren 2019 visar att 93 procent av nämndemän från Sverigedemokraterna avstyrkte asyl för personer som åberopade konvertering till kristendomen, medan motsvarande siffra för nämndemän från Vänsterpartiet var 15 procent [73]. Denna politisering av migrationsdomstolarna äventyrar naturligtvis en rättssäker asylprövning.
Det har kommit larmrapporter om att nämndemän inte får ta del av allt material från Migrationsverket utan endast verkets sammanfattning och färdiga förslag på domar [29 s. 132], och att de dessutom får materialet alldeles för sent. En domare bekräftar att materialet delades ut och gicks igenom en kvart innan muntlig förhandling. En nämndeman berättar att de kan ta beslut i sju ärenden på en dag. Hon menar att det därmed är omöjligt att garantera någon rättssäkerhet: ”När jag inte har människan framför mig, som vid en muntlig förhandling, måste jag i vart fall få en möjlighet att själv bilda mig en uppfattning om ungdomen – inte via ett färdigt domförslag” [74].
Utöver detta finns en risk att nämndemännen, oavsett partifärg och förberedelsemöjligheter, inte tar sitt uppdrag på tillräckligt stort allvar. Det har rapporterats om att nämndemän har sovit under de muntliga domstolsförhandlingarna [75].
Inte lika inför lagen
Livia Johannesson sammanfattar principer för rättssamhället med fokus på förvaltningsdomstolarnas, alltså migrationsdomstolarnas, roll i sammanhanget [7 s. 217ff]. En viktig demokratisk princip är att alla människor behandlas lika inför lagen. Ingen ska diskrimineras eller förfördelas på grund av till exempel utbildningsnivå, etnisk bakgrund, språkkunskaper, kön eller kännedom om juridiska normer och konventioner. Förvaltningsdomstolar har en mycket central uppgift i en demokrati eftersom de överprövar myndigheters beslut som rör individer. De ska därmed garantera att enskildas grundläggande rättigheter inte kränks av staten.
Domare i förvaltningsdomstolarna har därmed en mycket viktig roll och de förväntas följa rättsliga ideal som opartiskhet och objektivitet för att säkerställa att alla människor blir behandlade lika inför lagen. Livia Johannesson kunde konstatera att mot idealet stod en annorlunda verklighet. Hennes och andras forskning visar att människor inte alltid behandlas lika i domstolar. Domare gör olika bedömningar beroende på deras egna attityder och normer, men också beroende på hur den enskilde sökande beter sig och ser ut. Kulturella skillnader kom också att inverka på hur de sökande förstods och bedömdes.
Det finns oförklarliga skillnader mellan de fyra migrationsdomstolarnas bedömningar. Under de nio första månaderna 2015 avgjorde de tillsammans drygt 4 400 överklaganden i asylmål. De flesta avgjordes av Migrationsdomstolen i Stockholm, som i 7 procent av fallen ändrade på Migrationsverkets beslut så att den klagande helt eller delvis fick rätt. För Migrationsdomstolen i Göteborg var motsvarande siffra 14 procent, och i Malmö och Luleå mellan 7 och 14 procent [76].
Vad detta beror på vet vi inte. Vi känner till att olika domare ger avslag i olika hög grad och vi kan tänka oss att det också har utvecklats olika praxis vid de olika domstolarna. Detta är i så fall en direkt effekt av att varken lagarna eller de prejudicerande domarna från Migrationsöverdomstolen ger tillräcklig vägledning, och därmed ytterst föranletts av de politiska beslut som skapat och vidmakthåller bristfälliga lagar.
Migrationsöverdomstolen
De lagar som gäller inom migrationsområdet sedan 2015 har kritiserats för att vara otydliga. Det innebär att det ofta saknas entydig grund för domstolarnas bedömningar. Ett sätt att bringa klarhet i sådana oklarheter är att ärendet prövas av Migrationsöverdomstolen, som är en avdelning vid Kammarrätten i Stockholm. Migrationsöverdomstolen ger dock prövningstillstånd i första hand om fallet anses vara prejudicerande, något som är mycket ovanligt. F.d. hovrättsrådet Nanna Töcksberg Zelano anser att Migrationsöverdomstolen skulle behövt pröva många fler fall för att styra upp underdomstolarna med krav på korrekt bevisvärdering, fri prövning av all bevisning och krav på självständiga samt tydliga skäl i förhållande till Migrationsverkets bedömningar [10].
I en debattartikel våren 2019 [77] underströk bland annat en rad asyljurister behovet av fler prejudicerande domar från Migrationsöverdomstolen när det gällde de ytterligt spretande domstolsbesluten rörande möjligheten till asyl i ärenden avseende apostater.
För den enskilde är rätten att överklaga till Migrationsöverdomstolen närmast en formalitet, eftersom Migrationsöverdomstolen normalt endast tar upp fall som har en principiell betydelse. Med tanke på de strukturella svagheterna i migrationsdomstolarnas funktionssätt är den påstådda rättssäkerheten i asylprocessen därmed mycket bristfällig eller, med Livia Johannessons ord, ceremoniell.
Verkställighetshinder och ny prövning
Ansökan om verkställighetshinder och ny prövning kan lämnas in om det framkommit nya omständigheter som inte prövats i det lagakraftvunna avslagsbeslutet. Vad som anses som tillräckligt ”nytt” för att prövning ska beviljas är dock mycket oklart.
Anmälan om verkställighetshinder ställs till Migrationsverket och kan vid avslag överklagas till migrationsdomstol. I domstolen bedöms sådana mål ofta vara av ”enkel beskaffenhet”, vilket innebär att de kan avgöras av en ensam domare. Begreppet ”enkel beskaffenhet” är till sin natur sådant att det ger ett visst utrymme för olika tolkningar [78]. Det har som konsekvens att bedömningarna blir skiftande mellan olika domare även i helt jämförbara ärenden.
De omständigheter som åberopas i ansökan om ny prövning avfärdas ofta som ”modifieringar” av redan prövade uppgifter. Det kan till exempel gälla apostasi eller sexuell läggning, som nämnts men avfärdats i den ursprungliga asylprocessen. När personen flera år senare är mera klar över sin religiösa inställning, eller sexuella läggning, och kan visa nya omständigheter kring detta, avslås begäran om ny prövning med hänvisningen till att frågan redan är utredd. I andra fall, där den asylsökande inte berättat redan i utredningen, är detta till den asylsökandes nackdel då det minskar trovärdigheten.
Det kan också gälla en förstärkt och konkretiserad hotbild från hemlandet. Om det redan i grundutredningen har nämnts att en sådan hotbild finns så kan man sedan inte åberopa nytillkomna eller förstärkta hot i samma fråga. Även faktauppgifter kan avfärdas. Om ett barn i sin asylutredning har berättat att hans pappa blev bortförd av fiender så kan asylutredningen ändå utmynna i att man konstaterar att pappan lever och att barnet måste leta rätt på honom. Om det senare framkommer bevis för att pappan är död så motiverar det inte ny prövning – ”vi har redan kommit fram till att din pappa lever” [79].
Begreppet modifiering, med betydelsen ”mindre förändring”, används alltså i Migrationsverket och Migrationsdomstolen för att täcka förändringar som avsevärt förändrar hotbilden. Frågan om vilka omständigheter som ska betraktas som nya har prövats i Migrationsöverdomstolen vid flera tillfällen. Dessa domar skulle kunna fungera vägledande för Migrationsverket och migrationsdomstolarna, men används sällan på detta sätt. Termerna ”modifikation och tillägg” utan precisering används för ett vitt spann av utveckling och konkretisering från ett tidigare angivet asylskäl [80].
Hänsyn tas inte heller till skrivningen i utlänningslagen att ”vid verkställighet bör Migrationsverket se till sådana nya omständigheter som man kan anta utgör ett bestående hinder mot verkställigheten och som avses i 12 kap. 1, 2 eller 3 §§ UtlL. Utvisningsbeslutet får aldrig verkställas om det finns skälig anledning att anta utlänningen skulle vara i fara att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig behandling eller om utlänningen riskerar förföljelse”. Med tanke på långa handläggningstider och förändringar i hotbilden är det värt att komma ihåg att detta kategoriska förbud avser omständigheterna vid tiden för den aktuella utvisningen. Så tillämpas det dock inte, utan riskerna för en människa som ska utvisas kan baseras på bedömningar som gjorts flera år tidigare.
Människan i rättssystemet
Bristande kulturell förståelse
Rättssäkerhet är också beroende av de människor som finns i systemet. ”Den mänskliga faktorn” glöms ofta bort i diskussionen. Brister i kommunikationen kan bero på att handläggare/domare och den sökande har olika kulturell bakgrund. Erfarenhet från möten och förhandlingar, skrivningar i protokoll, beslut och domar visar att handläggares och även domares kunskaper om såväl politiska som religiösa, sociala och kulturella förhållanden i de asylsökandes hemländer brister i många avseenden. Det kan även gälla de asylsökandes ombud. När dessutom Migrationsverket framställs som experter i frågor som rör förhållandena i den asylsökandes hemland blir konsekvensen en uppenbar rättsosäkerhet för den asylsökande, vars kunskaper istället bedöms som subjektiva. Ett återkommande tema bland fler där den kulturella förståelsen brister gäller hedersbrott och släktfejder, som i Afghanistan kan vara levande under flera generationer, med där man hos verket och i domstolen bedömer att de glömts efter några år och därför inte utgör något kvarvarande hot. En besvärande tanke är att utredare och domare inte enbart är okunniga, utan använder sin okunskap för att göra den asylsökande utvisningsbar.
Offentliga biträden
För den asylsökande är ett engagerat juridiskt biträde av stor betydelse och en viktig länk in i det nya samhället. Motsatsen, när det juridiska biträdet fungerar sämre, kan bli ödesdigert.
Massmedia och asylrättsjurister har visat på ett flertal fall där de offentliga biträdena inte varit tillräckligt insatta i sina klienters ärenden, eller på annat sätt brustit i att tillvarata deras intressen [81 – 84]. Nätverket #Vi står inte ut har publicerat en rapport som visar en rad exempel på samma sak [14 s. 5ff, 23ff]. Det förekommer också att ombud inte går att få tag på, att de missar att informera sin klient om avslag eller inte lämnar in överklagan och andra handlingar i tid. Trots detta finns mycket små möjligheter för klienten att få byta ombud, och när fel har begåtts och beslut har vunnit laga kraft finns inga möjligheter för den asylsökande att få rättelse [85 – 88]. Offentliga biträden som har stoppats av Migrationsverket på grund av olämplighet kan ändå företräda klienter i domstolarna på grund av bristande kommunikation mellan myndigheterna [89].
Tolkning
Tolkningen av den asylsökandes berättelse får stor betydelse för bedömningen av den asylsökande. I den stressade situation som asylutredningen innebär för den sökande inger tolken ofta rädsla, den rädsla som man känner för en äldre person om man är en afghansk ungdom. Det leder till att det är svårt att tala om känsliga ämnen. Det gör det svårt att säga att tolkningen är dålig, eller att ens anmärka på att allt det man sa bara leder till korta kommentarer på svenska. ”Och så somnade han ibland” säger Sear, när jag frågar varför så litet av hans berättelse har förts vidare av tolken. Den som ännu inte lärt sig svenska är utelämnad.
I det märkliga, och i sak felaktiga, beslutet om avslag för en annan asylsökande står det uttryckligen att tolken har svårt att förstå den sökande. När man senare i asylprocessen kan åberopa konvertering som asylskäl har man ofta kommit så långt att man talar svenska. Ändå uppmanas många att tala modersmålet, trots att man inte har en relevant terminologi i de frågor som gäller konvertering på dari. När det gäller uttryck som rör livsåskådning kan ofta inte ens tolken de behövliga termerna på svenska. Man blir varse allvarliga brister i tolkningen som man som nyanländ inte kunnat uppfatta. Att en troende muslim tolkar eller rentav är handläggare i ett mål som rör konvertering – till kristendom eller ateism – är direkt olämpligt. För den konservative muslimen är den som avfallit från Islam en smutsig person, en ”kafr”. En asylsökande berättade att när han sagt: ”Jag tror på Jesus som Guds Son” hade tolken översatt: ”Jag tror på Jesus som Guds profet”. När advokaten hade konfronterat tolken, hade tolken svarat: ”Om jag översätter så, då hädar jag min tro”.
Det rådde brist på tolkar i t.ex. de språk som talas i Afghanistan. I stället anlitades tolkar med ursprung i Iran som talade farsi. Vissa dialekter av dari är mycket olika farsi. Kultur eller religion kan medföra medvetna eller omedvetna feltolkningar.
Om klagomål på tolken framfördes togs detta ofta inte på allvar. Den asylsökande skulle ofta ha behövt stöd av sitt ombud att avbryta intervjun, liksom för att spela in intervjun. Ombuden var olika noggranna med att rätta intervjun. Även om en noggrann rättning utfördes hände det att beslutsfattaren enbart tittade på det orättade protokollet.
Att bedöma den asylsökandes uppgifter är extra svårt när intervjun sker genom tolk. Missförstånd under intervjuer kan visserligen rättas till i efterhand men kan ändå påverka intrycket av den asylsökandes trovärdighet. Bristfällig tolkning kan medföra att den sökande inte förstår handläggarens frågor, och tolkens attityd gentemot den sökande kan vara avgörande för hur mycket hen vågar berätta om sådant som sexuella övergrepp, apostasi eller sexuell läggning [14 s. 15ff] Själva situationen att tala om svåra saker och hela tiden tvingas avbryta för tolkning kan göra att den sökande avbryts i sin tankegång och därmed förefaller mindre trovärdig [41].
Rättssäkerheten – ett spel för gallerierna
”Beslutsgången i asylärenden har skapats med avsikten att främja humaniteten och rättssäkerheten”. Den formuleringen svarar mot den bild som många svenskar haft av ett land som lyfts fram som en framstående rättsstat och en garant i världen för mänskliga rättigheter. Vår granskning av rättssäkerheten i asylärenden efter år 2015, året som kommit att framstå som en vattendelare i svensk asylpolitik, visar en annan verklighet. I mängden av ärenden kom den stora ungdomsgruppen från Afghanistan i fokus. Ärendena var komplicerade, och det blev långa väntetider för de asylsökande. Samtidigt kom invandringen att dominera den politiska debatten, i vilken Sverigedemokraterna angav tonen. Ingen var beredd att ta ansvaret för vad migrationspolitiken innebar i praktiken – Migrationsverket hänvisade återkommande till regeringen, och regeringen till Migrationsverket.
I den politiska, eller snarare populistiska, debatten fick gruppen afghanska ungdomar alltmer rollen av syndabockar, samtidigt som förhållandena i Afghanistan förvärrades. Syndabockens roll är att offras. Så offrades också de afghanska ungdomarna i det politiska spelet. Deras generellt uppenbara skyddsskäl förnekades i en rättsosäker process där Migrationsverket och migrationsdomstolarna blev medspelare i det ”spel för gallerierna” som dolde att utredningarna brast i kunskap; inte följde uppställda regler för hur en utredning bör gå till; använde kriterier som psykologisk expertis betecknade som hemvävda; lyfte fram enskildheter i avsikten att hitta lögnare istället för att värdera asylskäl. Att detta skulle skett utan regeringens medverkan är otänkbart.
Sökord: Boken, Bristande rättssäkerhet
Till Innehåll
Se även
Holmgren, Terje; Vesterlund, Helena. Januari 2019 – asylprövning av afghanska flyktingar.
Lundberg, Anna. Rättssäkerheten i andrummet. En intervju om asylintervjun ur ett god man-perspektiv.
Abiri, Elisabeth. Slumpen och rättssäkerheten. Asylprocessen i Sverige.
Lindberg, Annika. (O)säkerhet som politiskt mål och verktyg: Migrationsverkets fängelselika förvar.
Ragab Nihal. Språkrättvisa i Sverige. Exemplet Tahrir.
Samtliga i: Rättssäkerheten och solidariteten – vad hände? En antologi om människor på flykt. Red. Elsrud T, Gruber S, Lundberg A. Linköpings universitet 2021 http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1554725/FULLTEXT02.pdf
Referenser
1. Inget skadestånd men väl kritik mot Migrationsverket för handläggning av asylansökan avseende två bröder. Justitiekanslern 2020-02-17 www.jk.se/beslut-och-yttranden/2020/02/6629-18-43/
2. Prövningstillstånd. Migrationsöverdomstolen www.domstol.se/migrationsoverdomstolen/provningstillstand/
3. Överklagande – Migrationsöverdomstolen. Migrationsverket 2020-02-27 www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-barn-och-har-sokt-asyl/Med-foraldrar/Overklagande—Migrationsoverdomstolen.html
4. Vägledande avgöranden (Databas). Domstolsverket www.domstol.se/domstolsverket/rattskallor/vagledande-avgoranden/
5. Nya händelser efter avslag på din ansökan om asyl. Migrationsverket 2021-01-20 www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Efter-beslut/Om-du-far-avslag-pa-din-ansokan/Nya-handelser-efter-avslag.html
6. Asylprocessen: Preskription. Migrationsverket 2020-03-25 www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Vanliga-fragor-fran-journalister/Asylprocessen.html
7. Johannesson, Livia. In Courts We Trust: Administrative Justice in Swedish Migration Courts. Doktorsavhandling. Department of political science, Stockholms universitet 2017-03-24 su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1072557/FULLTEXT01.pdf
8. Lundberg, Anna; Jansson-Keshavarz, Sofi. Migrationsverket ändrar på lagens innehåll för att ensamkommande barn inte ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Juridisk tidskrift vid Stockholms universitet 2018–19;4:1012-19 liu.se/dfsmedia/dd35e243dfb7406993c1815aaf88a675/28929-source/opt
9. Andersson, Erik. Tillförlitliga kriterier? En granskning av Migrationsverkets tillförlitlighetsbedömningar av asylberättelser. Rådgivningsbyrån asylumineurope.org/wp-content/uploads/2019/06/resources_tillforlitliga-kriterier-webb.pdf.
10. Töcksberg Zelano, Nanna. Rättssäkerheten bara en kuliss på Migrationsverket. Göteborgs-Posten 2017-11-30 www.gp.se/debatt/r%C3%A4ttss%C3%A4kerheten-bara-en-kuliss-p%C3%A5-migrationsverket-1.4876961
11. Dane, Louise. Den reglerade invandringen och barnet bästa: Barns rätt till familjeliv och privatliv enligt barnkonventionen, Europakonventionen, EU-rätten och svensk utlänningslagstiftning. Doktorsavhandling. Juridiska institutionen, Stockholms universitet 2019 www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1343690&dswid=-3103
12. Regeringen pressas om utvisningar till Afghanistan: ”Bristfällig lagstiftning”. ETC 2019-11-06 www.etc.se/inrikes/regeringen-pressas-om-utvisningar-till-afghanistan-bristfallig-lagstiftning
13. #rättssäkert Migrationsverket och domstolarna. Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! 2020-05-23 stoppautvisningarna.blogspot.com/p/migrationsverket.html
14. ”Min mamma är blind på ena örat och min pappa odlar bomber.” Rapport om rättsosäkerhet i asylprocessen för ensamkommande barn och unga. Nätverket Vi Står Inte Ut 2017-09-11 www.mynewsdesk.com/se/number-vistaarinteut/documents/rapport-om-raettsosaekerhet-i-asylprocessen-foer-ensamkommande-barn-och-unga-70084
15. Migrationsverket fattar schablonbeslut i stället för individuella bedömningar. Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! 2018-12-01 stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/12/migrationsverket-fattar-schablonbeslut.html
16. Flemström, Carin. Rättsosäkra migrationsbeslut. SocialPolitik 2019-11-06 socialpolitik.com/2019/11/06/rattsosakra-migrationsbeslut/
17. Du har inte förmått göra din underårighet sannolik. FARR Flyktinggruppernas Riksråd. November 2017 arkiv.farr.se/sv/aktuellt-a-press/pressmeddelande/1504-du-har-inte-formatt-gora-din-underarighet-sannolik
18. Gustin Bergström, Maria et al. Konvertitutredningen. Rapport om Migrationsverkets hantering av konvertiters asylprocess. #rättilltro 2019-03-20 www.pingst.se/resource/konvertitutredning/konvertitutredningen/
19. Försämrat läge för hbtq-flyktingar. RFSL 2018-08-17 www.rfsl.se/aktuellt/forsamrat-lage-for-hbtq-flyktingar/
20. Rapport: Rättsosäker prövning av konvertiter. SvD 2019-03-20 www.svd.se/rapport-rattsosaker-provning-av-konvertiter
21. Efendic, Negra. Åldersbedömningar utreds – måste göras rättssäkert. SvD 2019-04-09 www.svd.se/aldersbedomningar-utreds-maste-goras-rattssakert/
22. Hur bedömer man om en människa är värd att behålla eller förlora? Let Reza stay letrezastay.se/
23. Svar på interpellation 2018/19:127 om återtagandeavtalet med Afghanistan. Morgan Johansson. Riksdagens protokoll, Riksdagsförvaltningen 2019-03-29 s. 26ff www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/?doktyp=prot%2Ct-lista%2Cf-lista%2Crskr&datum=2019-03-28&tom=2019-03-31&q=&p=1&st=2.
24. Wirdemo, Linn; Alvdén, Dennis. Ett nej borde vara ett nej i asylpolitiken. Dagens Samhälle 2018-08-01 www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/demokrati/ett-nej-borde-vara-ett-nej-i-asylpolitiken/
25. Migrationsverket vidhåller: Ett rättssäkert system. Världen idag 2019-03-27 www.varldenidag.se/nyheter/migrationsverket-vidhaller-ett-rattssakert-system/repscv!HQ5fWQWuRRw2IRn0tyPvw/
26. Mänskliga rättigheter. Migrationsverket 2018-11-22 www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Vart-uppdrag/Manskliga-rattigheter.html
27. En rättssäker asylprocess. Svar på skriftlig fråga 2018/19:474 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Sveriges riksdag 2019-04-10 www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/en-rattssaker-asylprocess_H612474
28. Wennerblom Fridh, Tomas; Gyllenring, Karin. Facebook Asylbyrån 2019-05-16 https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=2425788397468861&id=173117172736006
29. Eriksson, Thord.Dom som stod kvar. Natur & Kultur 2019
30. Eriksson, Thord. Nyss bodde han hos en familj i Sala, nu sover Omid under en bro i Paris. Expressen 2019-02-11 www.expressen.se/nyheter/qs/nyss-bodde-han-hos-en-familj-i-sala-nu-sover-omid-under-en-bro-i-paris/
31. Hovrätten dömer pappan och sönerna för bussmordet i Kiruna. SVT 2021-03-03 www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/hovratten-domer-pappa-och-sonerna-for-bussmordet
32. Skodo, Admir. Hur afghaner blev andra klassens asylsökande. Lunds universitet 2017-10-17 www.lu.se/artikel/hur-afghaner-blev-andra-klassens-asylsokande
33. Omställningen vid Migrationsverket 2017-2020. Riksrevisionen 2020-11-06 www.riksrevisionen.se/nu-granskas/pagaende-granskningar/omstallningen-vid-migrationsverket-2017-2020.html
34. Handbook on Procedures and Criteria for Determining Refugee Status under the 1951 Convention and the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees. UNHCR 2019 www.unhcr.org/publications/legal/5ddfcdc47/handbook-procedures-criteria-determining-refugee-status-under-1951-convention.html
35. Eriksson, Thord. Hans ålder skrevs upp efter ett ögonkast. Aftonbladet 2020-06-20 www.aftonbladet.se/kultur/a/jdRqoL/hans-alder-skrevs-upp-efter-ett-ogonkast
36. Juristerna, brotten och den svarta listan. Sveriges Radio 2018-04-02 https://sverigesradio.se/artikel/6921882
37. Migrationsverket skärper krav på juridiska ombud. SvD 2020-05-21 www.svd.se/migrationsverket-skarper-krav-pa-juridiska-ombud
38. Wejedal, Sebastian: Rätten till effektivt biträde i migrationsprocessen. En problematisering av Migrationsverkets behörighet att förordna offentliga biträden. Juridisk Publikation 2/2018 juridiskpublikation.se/wp-content/uploads/2019/01/Sebastian-Wejedal.pdf
39. Auktoriserade tolkar undviker Migrationsverket. Sveriges Radio. 2018-04-13 sverigesradio.se/artikel/6929380
40. Myndigheter beställer okvalificerade tolkar – ”hotar rättssäkerheten”. SVT 2018-10-07 www.svt.se/nyheter/inrikes/myndigheter-bestaller-samre-tolkar-hotar-rattssakerheten
41. Tolkfunktionen i asylprocessen. Delmi Kunskapsöversikt 2021:04 www.delmi.se/publikationer/kunskapsoversikt-2021-4-tolkfunktionen-i-asylprocessen/
42. Granhag, Per Anders; Landström, Sara; Nordin, Andreas. Värdering av muntliga utsagor. Ett vetenskapligt beslutsstöd för migrationsärenden. Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet 2017 docplayer.se/50070097-Vardering-av-muntliga-utsagor.html
43. Feijen, Liv; Frennmark, Emelia. Kvalitet i svensk asylprövning. En studie av Migrationsverkets utredning av och beslut om internationellt skydd. UNHCR & Migrationsverket 2011 docplayer.se/320706-Kvalitet-i-svensk-asylprovning-en-studie-av-migrationsverkets-utredning-av-och-beslut-om-internationellt-skydd.html
44. Martén, Linna: Political Bias in Court? Lay Judges and Asylum Appeals. Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen 2017 www.dropbox.com/s/96k5scjajh94mf5/Asylum_laymen_new.pdf?dl=0
45. Abdulhalim, Sara et al. Bristande rättssäkerhet i migrationsdomstolarna. Magasinet Paragraf 2021-02-03 www.magasinetparagraf.se/nyheter/debatt/202820-bristande-rattssakerhet-i-migrationsdomstolarna/
46. Ekelöf, Per Olof; Edelstam, Henrik; Heuman, Lars. Rättegång IV. Norstedts juridik 2009, upplaga 7. Digitalt ISBN 978-91-39-30237-7. Bevisvärdering och sammanvägning av bevis behandlas särskilt i avsnitt 2 och delvis 4.
47. Hillert, Emilie: Facebookinlägg 2021-03-06 www.facebook.com/advokatemilie.hillert.5/posts/821213891765894
48. Gredin, Josefin. En (värdig) andra chans? Teologiska institutionen Uppsala universitet Vt 2019, s. 2, 18, 54. www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1321592/FULLTEXT01.pdf
49. Migrationsverket: Etiska rådets möte den 11 april 2019 om vilka etiska aspekter som kan aktualiseras när man använder sig av olika strategiska intervjumetodiker www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Var-organisation/Etiska-radet/Fragor-till-etiska-radet/Etiska-radet/2019-07-10-Etiska-radets-mote-den-11-april-2019-om-vilka-etiska-aspekter-som-kan-aktualiseras-nar-man-anvander-sig-av-olika-strategiska-intervjumetodiker.html
50. Lifos landinformation: Säkerhetsläget i Afghanistan (version 2.0) 2020-04-07 lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=44259
51. Migrationsverket: Rättsligt ställningstagande: Prövning av skyddsbehov för medborgare från Afghanistan 2020-06-16 lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=44458
52. Utvärdering av Migrationsverkets nya organisation. Statskontoret rapport 2017:6 www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2017/201706.pdf
53. Brister i Migrationsverkets utredningar. Sveriges radio 2017-02-01 sverigesradio.se/artikel/6620445
54. Migrationsverket medger: Tusentals asylbeslut bygger på dåligt underlag. Sydsvenskan 2018-03-04 www.sydsvenskan.se/2018-03-04/migrationsverket-medger-tusentals-asylbeslut-bygger-pa-daligt-underlag
55. Gisslén, Hanna. Bedömer asylkontoren olika? Ordfront magasin 2018;2:15–17
56. Magnusson, Lisa. Migrationsverkets verksamhet måste hålla högre kvalitet. DN 2021-01-25 www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-migrationsverkets-verksamhet-maste-halla-hogre-kvalitet/
57. Barns egna asylskäl. Om rätten att bli sedd som individ. Rädda Barnen 2016 resourcecentre.savethechildren.net/node/9800/pdf/rb_barns_egna_asylskal_160223_ref.pdf
58. Migrationsverket erkänner: ”Vi är lite dåliga på att prata med barn”. SVT 2017-11-28 www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/migrationsverket-erkanner-vi-ar-lite-daliga-pa-att-prata-med-barn
59. Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus. Asylärenden. Analysrapport 2018. Diarienummer 1.3.1-2018-48370. Migrationsverket 2018-11-30 docplayer.se/115777162-Nationell-kvalitetsuppfoljning-med-regionalt-fokus.html
60. Migrationsverkets personal larmar: Allvarliga brister på myndigheten. DN 2018-01-19 www.dn.se/nyheter/sverige/migrationsverkets-personal-larmar-allvarliga-brister-pa-myndigheten/
61. Amnesty Sverige och Svenska Röda Korset. Stoppa tvångsutvisningarna till Afghanistan. Debattartikel 2020-02-14 www.amnesty.se/aktuellt/stoppa-tvangsutvisningarna-till-afghanistan-debattartikel/
62. Långa handläggningstider hos Migrationsverket. Riksdagens ombudsmän 2021-01-21 www.jo.se/Om-JO/Press1/Presskatalog/Langa-handlaggningstider-hos-Migrationsverket/
63. JO-kritik mot Migrationsverket. SvD 2021-01-22 www.svd.se/kritik-mot-migrationsverkets-handlaggningstid
64. 24 000 missade samtal – pressad arbetsmiljö på Migrationsverket. Sveriges Radio 2019-07-29 sverigesradio.se/artikel/7268099
65. Förvaltningsprocesslag (1971-291) 8:e § lagen.nu/1971:291
66. Cegrell Karlander, Isa. Officialprincipen i migrationsprocessen: Domstolens utredningsansvar. Doktorsavhandling. Juridiska institutionen, Uppsala universitet 2021 uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1521713&dswid=-8407
67. Migrationsdomstolarnas effektivitet. Riksrevisionen 2021-02-02 riksrevisionen.se/nu-granskas/inledda-granskningar/overklagandeprocessen-i-migrationsarenden.html
68. Migrationsdomstolarna varnar: Behöver mer anslag. Sveriges Radio 2019-07-30 sverigesradio.se/artikel/7271572
69. Migrationsöverdomstolens domar MIG 2007:58; MIG 2017:9 lagen.nu/dataset/dv?mig=2017
70. Johannesson, Livia:Migrationsdomstolarna har ökat rättsosäkerheten. DN debatt 2017-10-29 www.dn.se/arkiv/debatt/migrationsdomstolarna-har-okat-rattsosakerheten/
71. Bäckström, Victoria et al: Migrationsdomstolarna har lett till ökad rättssäkerhet. DN debatt 2017-11-01 www.dn.se/debatt/repliker/migrationsdomstolarna-har-lett-till-okad-rattssakerhet/
72. Migrationsdomstolarnas bedömningar kan vara politiska. Sveriges Radio 2020-03-05 sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=5335&artikel=7419599
73. Osäker bedömning av kristna konvertiter. DN 2019-12-26 www.dn.se/nyheter/sverige/osaker-bedomning-av-kristna-konvertiter/
74. Jonsson Berglund, Jeanette. Hur ska vi annars garantera rättssäkerheten? Nämndemannen 2018;01:14 www.nmrf.se/img/Naemndemannen/Namndemannen-1-2018.pdf
75. Nämndeman som beslutade om utvisning sov under rättegången – måste göras om. Dagens Juridik 2018-09-03 www.dagensjuridik.se/nyheter/namndeman-som-beslutade-om-utvisning-sov-under-rattegangen-maste-goras-om/
76. Överklagande i asylmål får oftare rätt i Göteborg. Sveriges Radio 2015-10-12 sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6275614
77. Bergström, Anna et al. Hög tid för Sverige att ta hoten mot ateister på allvar. DN Debatt 2019-05-05 www.dn.se/debatt/hog-tid-for-sverige-att-ta-hoten-mot-ateister-pa-allvar/
78. Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 18 § fjärde stycket www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1971289-om-allmanna-forvaltningsdomstolar_sfs-1971-289
79. Morteza 16 år: Domstolen vägrar pröva ny bevisning. Stoppa utvisningarna till Afghanistan 2019-10-06 stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/10/morteza-16-ar-domstolen-vagrar-prova-ny.html#more
80. Exempel på domar: MIG 2008:6, MIG 2008:12; MIG 2008:20; MIG 2015:2 https://lagen.nu/dataset/dv
81. Juthammar, Anna. ”Han har lekt med mitt liv”. En serie intervjuer och radioinslag. Sveriges Radio 2018-12-03 sverigesradio.se/artikel/7102693
82. Advokat tog 360 asylärenden – andra fick nästan inga. SvD 2018-05-20 www.svd.se/advokat-tog-360-arenden–andra-fick-nastan-inga
83. Advokatsamfundet: Ändra lag om dåliga ombud. Aftonbladet 2020-05-19 www.aftonbladet.se/nyheter/a/70r244/advokatsamfundet-andra-lag-om-daliga-ombud
84. Frän kritik mot asyljurister: ”Missköter sina uppdrag”. SvD 2018-05-20 www.svd.se/fran-kritik-mot-asyljurister-misskoter-sina-uppdrag
85. Svårt för ensamkommande att byta dåliga ombud. Sveriges Radio 2018-12-04 sverigesradio.se/artikel/7102378
86. Svårt för asylsökande att byta biträde: Han förstår inte mina problem + ”Hon ringde inte på ett år” – asylsökande vittnar om oseriösa biträden. Sveriges Radio 2020-05-18 sverigesradio.se/artikel/7474258
87. Advokat glömde överklaga – nu utvisas två personer. Göteborgs-Posten 2018-05-15 www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/advokat-gl%C3%B6mde-%C3%B6verklaga-nu-utvisas-tv%C3%A5-personer-1.6012351
88. Avstängd advokat missade att överklaga – Mohammed kan utvisas utan rättslig prövning. Sydsvenskan 2016-12-28 www.sydsvenskan.se/2016-12-28/avstangd-advokat-missade-att-overklaga–mohammed-kan-utvisas-utan-rattslig-provning
89. Stoppade biträden fortsätter i domstolar: ”Man undrar vad myndigheterna håller på med”. SVT 2020-02-04 www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-avslojar-stoppade-bitraden-kan-fortsatta-i-domstolar-man-undrar-vad-myndigheterna-haller-pa-med