Migrationsdomstolens agerande präglas av strukturell rasism

jun 23, 2022

Statsminister Magdalena Andersson besöker Marit Törnqvists installation ”Den stora saknaden” på Mynttorget 22 juni 2022.

Aktuellt 2022.

Rasismen är ett gift som i sin mest extrema form berövar människor livet. Vi får aldrig någonsin vackla när det gäller alla människors lika värde, skriver ministern Åsa Lindhagen i Aftonbladet 4 juni 2020. [1]   

När det gäller asylärenden lever man inte upp till hennes uppmaning. Asylsökande afghanska medborgare har svårare att få uppehållstillstånd här än någon annanstans. Sverige har positionen som ett extremt undantag i EU, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat. [2] Granskning av avslagen visar på allvarliga avsteg från en rättssäker utredning av asylskäl. I ett läge när talibanregimen råder över Afghanistan sker utvisningsbeslut som innebär livshot mot asylsökande.

Författare: Jan Stattin

Författaren Thord Erikssons artikel i Aftonbladet  5 juni om chalmerstudenten Sahar har lyft fram en problematik som är omfattande. [3] Han visar hur Migrationsverket medvetet arbetat för att utvisa en integrerad, västerniserad och utbildad kvinna till undergång i Afghanistan med motiveringen att det saknar betydelse att hon vänt islam ryggen, har pojkvän och studerar. Allt detta är livsfarligt i Afghanistan. I dagarna har Chalmers upprört agerat till stöd för henne.

Sahars advokat Malin Fridh noterar om avslagen som kommer i allt stridare ström: De använder samma formuleringar. Det är bara klippt och klistrat. Aino Gröndahl, asylrättsjurist på RFSL, har i en omfattande undersökning av HBTQI-ärenden konstaterat detsamma. [4] En uppföljning visar en fortsatt nonchalans för de asylsökandes mänskliga rättigheter. I vitboken ”Den onödiga flyktingkrisen” lyfter jag själv fram exempel på hur Migrationsverket använder beslut från ett ärende som beslut i ett annat. [5] Att behandla skyddssökande människor så är ett uttryck för avhumanisering.  När man kan notera att  speciella etniska grupper utsätts för rättsosäkerhet handlar det om rasism.

Migrationsverkets rättschef formulerar rättsliga ställningstaganden, som är styrande för verkets personal. Det senaste rörande Afghanistan från april var inaktuellt redan när det kom. [6] Framställningen bygger på ett selektivt val av information ur rapporter från EUAA (European Union Asylum Agency ) och FN. Det står i strid med de skyddsgrunder som anges i EUAA. Att det är lugnare i landet betonas, men det betyder inte att det är tryggare för en västerniserad återvändare.

Migrationsverket och domstolarna talar om att en återvändare måste ”anpassa sig till hemlandets kulturella seder och bruk”. Reaktionen från afghanistankännaren och journalisten Magda Gad blir:  ”Hur sjukt är detta? Skäms ni inte? Är ni politiker eller handlar ni med blod?”. Rader av andra välinformerade personer har instämt, som Pierre Schori, Anders Wijkman senast i GP, ”Sveriges asylpolitik är en skam för vårt land”. [7]

Information från Afghanistan är kontrollerad av talibanregimen, fristående journalister är tystade. Uppgifter läcker ändå ut om upprepade attentat riktade speciellt mot etniska minoriteter och mot kvinnor. [8] Kvinnoförtrycket är totalt. [9] Kravet på Sahar att anpassa sig till de villkor som råder i landet är i strid med konventionen om de mänskliga rättigheterna. Men anpassning är heller inte möjlig eftersom förutsättningar att leva i landet för en återvändare saknas. Ingen ger jobb eller upplåter bostad åt en västerniserad familj eller åt en ensam återvändare från Europa. Alla former av skyddsnät saknas. En utvisning innebär i praktiken en dödsdom. 

Afghanistan befinner sig dessutom i en humanitär katastrof som omöjliggör återetablering. DN citerar den 5 juni Unicef-chefen Catherine Russell: Bland det värsta jag sett … miljoner små barn tynar bort av svält. [10] 

Att Migrationsverket – med undantag för ett antal rakryggade medarbetare som vågar stå upp för asylrätt och uppenbara asylskäl – prioriterar avslag och går in för att hitta eller hitta på svagheter i den asylsökandes ärende i stället för att utreda asylskälen, är ett tydligt uttryck för den strukturella rasism som präglar handläggningen av asylsökande från Afghanistan.

Per Adolfsson, t.f. chef för migrationsrättsenheten vid Migrationsverkets rättsavdelning, yttrar: ”Det vi tittar mycket på är hur ärendena ändras i domstol och där ser vi att vi inte har en särskilt hög ändringsprocent”. [11] Förklaringen är enkel. Vi som granskar hela asylprocessen ser att domstolen genomgående följer Migrationsverket och fastställer dess beslut utan självständig bedömning, vilket kan förväntas av en domstol i en rättsstat. Kritiken från Frankrike, där många svenskspråkiga afghaner fått uppehållstillstånd, är tydlig: Svensk domstol står inte  självständig från Migrationsverket. Migrationsdomstolens agerande är en dimridå som döljer den rättsosäkerhet som råder, underströk Livia Johannesson 2017 i sin avhandling ”In courts we trust”. [12] Inget har förbättrats sedan dess. Lyckligtvis finns undantag, där domare tar avstånd från Migrationsverkets beslut i seriösa och självständiga bedömningar.

I en analys, ”Rättsosäker kultur inom förvaltningsrätten slår hårt mot asylsökande”, av förvaltningsdomstolens/ migrationsdomstolens arbetssätt jämför jag utredningar som rör skattemål inom förvaltningsrätten och asylärenden som tagits upp i migrationsdomstolen. [13] Genomgången visar på ett både löjeväckande och förskräckande beroende av myndighetens utredningar och beslut. Prejudikat som stödjer ett positivt beslut utelämnas och andra används som stöd för ett negativt beslut när de i själva verket talar för ett positivt. På samma sätt kan ett direkt felaktigt beslut hos myndigheten passera utan anmärkning i domstolen.

I migrationsmål gör sig domstolen helt beroende av Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden, vilket innebär att Migrationsverkets rättschef i själva verket inte bara gör tolkningar av lagen utan i praktiken stiftar lag. Professor Anna Lundberg  tydliggör detta i Juridisk Tidskrift vid Uppsala Universitet 2018/19 Nr 4. [14]

Tyckanden, feltolkningar av lagen till individens nackdel och insinuanta antaganden går vidare från Migrationsverk till domstol. I en muntlig domstolsutredning kan t. ex. en kunnig asylsökande som åberopar skyddsskäl som konvertit eller ateist avfärdas som inövad och osjälvständig därför att han är alltför välinformerad, medan en blyg och mer tystlåten person avfärdas som torftig och detaljfattig. Beteckningen ”icke trovärdig” räcker då för ett avslag och inlämnade intyg från initierade personer läggs åt sidan. Inlämnade dokument avfärdas som av ”enkel beskaffenhet” oavsett varifrån de kommer och sammanvägs inte, vilket är mot juridisk praxis och kritiserats av EU och FN.

Så behandlas man i ett rättsläge där man gör skillnad på vi och dom, rasismens kännetecken. För en konvertit handlar det om en dödsdom. 

Författare: Jan Stattin, Fil Doktor, skolledare, universitetslektor. Redaktör och författare i vitboken ”Den onödiga flyktingkrisen”,  med inriktning på rättsosäkerheten i asylärenden. 

Sökord: Aktuellt, Bristande rättssäkerhet, Det officiella Sverige

Referenser

  1. Den strukturella rasismen ska bekämpas. Regeringen.se 2020-06-04 https://www.regeringen.se/debattartiklar/2020/06/den-strukturella-rasismen-ska-bekampas/
  2. First instance decisions on applications by citizenship, age and sex – quarterly data (rounded). Last update 2022-06-17 https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/MIGR_ASYDCFSTQ__custom_2765118/bookmark/table?lang=en&bookmarkId=3111fd82-c483-4168-a9d3-cac73e449cf3&page=time:2022-Q1
  3. Tord Eriksson. Studenten Sahar, 22, ska utvisas till talibanregimen. Aftonbladet 2022-06-05 https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/g6m8bA/studenten-sahar-22-ska-utvisas-till-talibanregimen
  4. Aino Gröndahl. Rättsosäkerheten i hbtqi-ärenden. I: Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021. Red Eckerman I, Fridell Anter K. Migra förlag 2021. https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/03/25/4-6-rattssakerheten-i-hbtqi-arenden/
  5. Jan Stattin. Att göra flyktingar utvisningsbara. Rättsosäkerheten i asylärenden efter 2015. I: Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021. Red Eckerman I, Fridell Anter K. Migra förlag 2021. I: Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021. Red Eckerman I, Fridell Anter K. Migra förlag 2021. https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/03/27/att-gora-flyktingar-utvisningsbara-rattsosakerheten-i-asylarenden-efter-2015/
  6. Afghanistan: Säkerhetsläget efter talibanrörelsens maktövertagande (version 1.0). Migrationsverket, Migrationsanalys. Migrationsverkets funktion för land- och omvärldsanalys 2022-04-29 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=46437
  7. Sveriges asylpolitik är en skam för vårt land. GP 2022-06-13 https://www.gp.se/debatt/sveriges-asylpolitik-%C3%A4r-en-skam-f%C3%B6r-v%C3%A5rt-land-1.74488516
  8. Ingrid Eckerman. Migrationsverket tror på talibanernas löfte att skydda hazarerna. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2022-05-11 https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/05/migrationsverket-tror-pa-talibanernas.html
  9. Ingrid Eckerman. Migrationsverket: Svensk-afghanska kvinnor måste anpassa sig till talibanernas regler. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2022-06-08 https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/06/migrationsverket-svensk-afghanska.html
  10. UNICEF-chefen: ”Bland det allra värsta jag har sett”. DN 2022-06-06 https://www.dn.se/varlden/unicef-chefen-bland-det-allra-varsta-jag-sett/
  11. Thord Eriksson. Migrationsverket om siffran som sticker ut: Tankeväckande. Aftonbladet 2022-06-05 https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/47490q/eurostats-statistik-visar-att-sverige-sticker-ut
  12. Livia Johanesson. In courts we trust. Administrative justice in Swedish migration courts. Avhandling, Stockholms universitet 2017. https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1072557/FULLTEXT01.pdf
  13. Jan Stattin. Rättsosäker kultur inom förvaltningsrätten slår hårt mot asylsökande. Den onödiga flyktingkrisen 2022-01-06 https://onodigaflyktingkrisen.se/2022/01/06/rattsosaker-kultur-inom-forvaltningsratten-slar-hart-mot-asylsokande/
  14. Sofi Jansson-Keshavarz, Anna Lundberg. Migrationsverket ändrar på lagens innehåll för att ensamkommande barn inte ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Juridisk tidskrift 2018/19;4:1012-19 https://www.jt.se/content.asp?uid=124&nr=4&ar=2018/19