Rättsosäker kultur inom förvaltningsrätten slår hårt mot asylsökande

jan 6, 2022

Aktuellt 2022

Förvaltningsdomstolar har en mycket central uppgift i en demokrati eftersom de överprövar myndigheters beslut som rör individer. Att förvaltningsdomstolen, åtminstone i skattemål, och migrationsdomstolen kommit att ta myndighetens parti är därför ett en skrämmande utveckling. Konsekvenserna för den enskilde är allvarliga – i asylärenden kan det handla om liv och död, men den underminerar även förtroendet för rättssamhället i stort. 

Författare: Jan Stattin

Sedan 2015 har omfattande kritik riktats mot migrationsdomstolen. Kritiken har uppmärksammat bristande rättssäkerhet i asylärenden och kommer från både asylrättsjurister, forskare och den stora grupp inom civilsamhället som är engagerade i migrationsärenden. Rättsosäkra bedömningar i asylärenden får speciellt allvarliga konsekvenser eftersom dåligt utredda och förnekade asylskäl kan leda till våld, tortyr och död för den asylsökande. Kritiken är väl underbyggd som framgår av sammanställningen om rättsosäkerheten i projektet Den onödiga flyktingkrisen, vars omfattande vitbok publicerades i oktober 2021. 

Asylprocessen har från regeringen och de flesta politiska partier återkommande betecknats som rättssäker med hänvisning till att beslut från migrationsverket kan prövas i domstol och överdomstol. I projektet visar vi däremot på mängden av ärenden där migrationsdomstolen utan egen utredning, inte sällan mot tillgänglig information och till och med i strid med lagen, utgår från att migrationsverket har rätt, när handläggarna i själva verket fattat felaktiga beslut medvetet eller omedvetet. En oroande utveckling som gått från att utreda asylskäl till att försöka avslöja lögnare kan iakttas. Rättssäkerheten är ett spel för gallerierna konstaterade Livia Johannesson i sin avhandling ”In courts we trust: Administrative justice in Swedish migration courts”. Hovrättsrådet Nanna Töcksberg Zelanos svidande kritik av domstolarna kan sammanfatta de erfarenheter som uttrycks i vitboken:[1] ”Varken verk eller domstolar har klarat av ärendetillströmningen med bibehållen kvalitet utan prioriterat avverkning på de asylsökandes bekostnad. I en fungerande rättsstat borde de enskilda domarna stått emot. En slarvigt skriven dom, ett ogenomtänkt resonemang, ett förbigående av ett anfört argument, en förväxling med någon annan afghan räcker för att skapa tvivel på om det skett en rättvis prövning. Än värre är intrycket av att utgången är bestämd i förväg och uppifrån.”  

Migrationsdomstolarna är en del av förvaltningsrätten i Göteborg, Luleå, Malmö och Stockholm och den kritik som riktats mot migrationsdomstolen får ytterligare skärpa när den återkommer i kritik mot förvaltningsrätten i andra ärenden. Detta diskuterades nyligen i två artiklar i tidningen Näringslivet. Ett allvarligt strukturfel blir tydligt.

Den 21 december[2] berättade man om Advokatsamfundets kritik mot partiska domstolar i skattemål och om jäviga domare med nära koppling till Skatteverket.

Den 23 december[3] påvisar den tidigare skatteverkschefen Mats Brockert att rättssäkerheten är hotad även i skattemål. ”Ledamöterna i domstolen utgår hela tiden från att Skatteverket har rätt. Alla domar är inte dåliga, men det är för många där rättssäkerheten är eftersatt eller närmast obefintlig”, säger han till Tidningen Näringslivet.  

I likhet med vad som skett inom asylområdet – som den stora konvertitutredningen[4] och en lika omfattande utredning avseende ärenden som rör hbtqi-personer[5] – har Mats Brockert gått igenom ett stort antal domar i skattemål från förvaltnings- och kammarrätten. Gång på gång har han stött på beslut från Skatteverket som han menar är felaktiga, men som Skatteverket ändå vinner när besluten prövas i domstol. Genomgående utgår ledamöterna i domstolen från att Skatteverket har rätt. Först i de enstaka fall då målen når Högsta förvaltningsdomstolen kan företagaren hoppas på en rättssäker prövning, menar han. Han noterar att domstolarna har otillräckliga kunskaper i de aktuella målen, men också att domstolarna lider av en felaktig föreställning om att myndigheten, här Skatteverket, alltid agerar objektivt och gör rätt. ”Inte ens när Skatteverkets argument är helt absurda och närmast löjeväckande reagerar man”, säger han. Det förekommer till och med att ledamöterna hänvisar till domar från Högsta förvaltningsdomstolen som går emot det beslut som de själva har fattat, enligt Mats Brockert.  

För den som studerat asylärenden ochgranskat såväl myndighetens – Migrationsverkets – beslut och domstolens dom efter överklagan är intrycken desamma.   

Katarina Bartels, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, visar dessutom på att den rättsledning som Skatteverket utger till stöd för beslut har påtagliga brister. Om denna företrädesvis lyfter upp domar som talar för Skatteverkets tolkning saknas transparens och objektivitet enligt Bartels, som även bifogar att Skatteverket är långsamt med att uppdatera vägledningen när en dom visar att myndighetens uppfattning står i strid med gällande rätt.

Även här är likheten med asylrätten påfallande. På samma sätt kan Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden utelämna domslut i högre rätt som är till stöd för den asylsökande, för att i stället lyfta fram det som underlättar avslag.[6]

Inte sällan är informationen som lyfts fram om asylsökandes ursprungsland dessutomföråldrad, så att beslut görs mot en bakgrundsbild som saknar relevans. I flera omfattande utredningar har framgått att handläggarnas kunskaper är otillräckliga, men i en domstolsförhandling i migrationsdomstolen fungerar migrationsverkets handläggare ändå som expert samtidigt som hen är ”åklagare” i förhandlingen. Parterna framstår som helt ojämlika där den som företräder myndigheten ses som kunnig och objektiv och den andra parten som subjektiv trots att omfattande underlag som visar motsatsen. Åtskilliga asylrättsjurister som företräder den asylsökande klagar över att det är svårt att få komma till tals. I mål efter mål kan man visa hur migrationsverkets beslut tas över av domstolen, även i fall där det är uppenbart att det strider mot lagen. Det är en spridd uppfattning av Migrationsöverdomstolen alltför sällan ingriper för att ge vägledning eller för att rätta till tvivelaktiga beslut i migrationsdomstolen.

Sökord: Aktuellt, Bristande rättssäkerhet

Se även

Carin Flemström. Forskning visar individens svaga ställning SocialPolitik 2019-11-06

Carin Flemström. Rättsosäkra migrationsbeslut SocialPolitik 2019-11-06

Osäker rättslig hantering vid Försäkringskassans felbedömningar Forskning.se 31.5.2019

Matthias Abelin, Ulf Johansson Dahre. A Swedish dilemma. Culture and rule of law in Swedish sickness insurance Doktorsavhandling. Lunds universitet 2019

Livia Johannesson. In court we trust: Administrative justice in Swedish Migration Courts Doktorsavhandling. Stockholms universitet 2017


[1] Nanna Töcksberg Zelano. Rättssäkerheten bara en kuliss på Migrationsverket GP 2017-11-30

[2] Domare fick chefsjobb på Skatteverket – nu underkänns 40 domar  Tidningen Näringslivet 21.12.2021

[3] Så kör Skatteverket över företagare – ”Rättssäkerheten är eftersatt”  Tidningen Näringslivet 23.12.2021

[4] Maria Gustin Bergström, Christian Mölk, Ruth Nordström. Att byta tro är en mänsklig rättighet I: Den onödiga flyktingkrisen. Migra förlag 2021.

[5] Aino Gröndahl. Rättssäkerheten i hbtqi-ärenden I: Den onödiga flyktingkrisen. Migra förlag 2021.

[6] Jan Stattin. Mänskliga rättigheter och avfall från den rätta muslimska tron I: Den onödiga flyktingkrisen. Migra förlag 2021.