4.2.1. Medicinska åldersbedömningar av ensamkommande asylsökande

Skandalen medicinska åldersbedömningar.

Den komponent i asylprocessen som mest diskuterats i media har varit de medicinska åldersbedömningarna som inleddes 2017 med en ny metod. Vi vet inte hur många av dem som genomgått medicinsk åldersbedömning som felaktigt klassificerats som vuxna.

Fem instanser har gjort sig delaktiga i denna skandal:

– Socialstyrelsen gjorde felaktiga statistiska uppskattningar i sin rapport 2016. Den förklaras nu ”inaktuell”.

– Rättsmedicinalverket (RMV) lutade sig på Socialstyrelsens rapport och valde en icke validerad metod för åldersbedömningar.

– Migrationsverkets rättsavdelning lät bedömningen enbart vila på utlåtandet från RMV, utan att ange att en sammanvägda bedömning alltid måste göras.

– Domstolarna prövade inte underlagen självständigt och värderade inte vetenskapliga argument.

– Regeringen i sin tur lyssnade inte på signalerna om rättsosäkerhet, var senfärdig med att tillsätta en utredning och bemannade den med utredare som har intresse av att metoden godkänns.

Författare: Ingrid Eckerman. Manus juli 2021. Bild: Magnetkameraundersökning av 16-årige Amirs knäled. Han vet sitt födelsedatum.

Översikt

Inledning

Läkaretiken, regeringen och rättssäkerheten

Medicinsk mognad eller juridisk ålder?

Åldersbedömning i ett internationellt perspektiv

Metoder för medicinsk åldersbedömning i Sverige före 2017

Socialstyrelsens rapport 2016

Rättsmedicinalverkets nya metod 2017

Migrationsverkets tillämpning av de medicinska åldersbedömningarna

Domstolarnas hantering av åldersuppskrivningarna

Krav på åtgärder

Avslutning

Inledning

Flyktingvågen 2015, då cirka 35 500 ungdomar registrerades som ensamkommande barn i Sverige, ställde ökade krav på att med en rättssäker och snabb metod bedöma huruvida barnen var under eller över 18 år. Myndigheterna antog att en ganska stor andel av ungdomarna egentligen var över 18 år, och att de orättmätigt skulle komma att använda resurser avsedda för barn. I debatten fanns farhågor att det skulle vara negativt för de unga om vuxna skulle bo tillsammans med dem. Motsvarande farhågor, om hur faktiska barn som placerades på vuxenboenden skulle påverkas, framfördes inte.

Klagomålen över de rättsosäkra åldersuppskrivningarna var legio under 2016 (se kapitel 4.2). Såväl civilsamhället som de professionella såg fram emot att få en rättssäker metod för åldersbedömning. Rättsmedicinalverkets nya metod presenterades mycket övertygande i början av år 2017. Men redan efter någon månad kom det första ifrågasättandet av metodens säkerhet.

Svagheterna i den nya metoden sammanfattades tidigt [1]:

• Metoden magnetröntgen (MR) knäled för att avgöra en 18-årsgräns har inte tillräcklig vetenskaplig evidens för att användas i rättsmål.
• Den ”population” som de asylsökande ungdomarna jämförs med består av några tiotal franska och tyska pojkar.
• En systematisk felbedömning, inbyggd i systemet, kan inte uteslutas.
• Okunskapen är stor om hur gammal en individ är när hans eller hennes knäled mognar.
• Inte heller metoden som bygger på mognad av visdomständer enligt Socialstyrelsens beräkningar har tillräcklig vetenskaplig evidens för att användas i rättsmål.

I detta fall ålåg det Migrationsverket att väga samman övriga bevis med den medicinska åldersbedömningen, men det gjordes inte. Trots att bevislättnadsregeln (tvivelsmålets fördel) gäller inom svensk asylrätt har den inte använts.

Vi vet inte hur många som felaktigt har klassificerats som vuxna av dem som genomgick medicinsk åldersbedömning. Felkällorna ligger hos Socialstyrelsen, som gjorde felaktiga statistiska uppskattningar; hos Rättsmedicinalverket (RMV), som medvetet valde en ny, icke validerad, metod för åldersbedömningar; hos Migrationsverket, som lät hela bedömningen vila på utlåtandet från RMV; hos domstolarna, som inte självständigt prövade underlagen; och hos regeringen, som inte tagit åt sig av signalerna om rättsosäkerhet, varit senfärdig med att tillsätta en utredning och därefter bemannat den med jäviga utredare.

De frågor man ställer sig, efter att ha satt sig in i de medicinska åldersbedömningarna, är dels om rättsosäkerheten är lika stor i hela rättsväsendet, dels hur det kommer sig att riksdag och regering accepterar denna rättsosäkerhet.

Läkaretiken, regeringen och rättssäkerheten

Även om vare sig verksamheten vid Socialstyrelsen eller den rättsmedicinska verksamheten vid RMV lyder under hälso- och sjukvårdslagen, och även om svenska läkare inte svär en ed i samband med legitimationen så måste vi följa etiska regler. De flesta är med i vår fackliga organisation Sveriges Läkarförbund. En av de etiska reglerna lyder: ”Läkaren ska handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, sträva efter att utveckla sina kunskaper och färdigheter, efter bästa förmåga utveckla och förmedla kunskap till gagn för patienter och hälso- och sjukvårdens utveckling samt påtala brister i verksamheten”.

Barnläkarna Anders Hjern och Henry Ascher m.fl. påpekar att åldersbedömningar av asylsökande på uppdrag av staten, med metoder som har låg precision, väcker en rad etiska överväganden [2]. Det finns betydande risk att viktiga etiska principer inom medicinen åsidosätts: rättvisa, autonomi, att icke skada samt att göra gott. Den europeiska barnläkarorganisationen avråder sina medlemmar från att delta i åldersbedömningar.

Författarna menar också att det är en feltolkning av FN:s barnkonvention att lägga sådan stor vikt vid åldersspannet 0 – 18 år. De anser att den brittiska metoden, där det görs en noggrann psykosocial bedömning, troligen är den bästa metoden i mottagandet av unga asylsökande. UNHCR anser att den vägledande principen ska vara om en individ visar omognad och sårbarhet som gör att hen behöver särskild omsorg.

Läkarna Finn Bengtsson (M) och Bertil Kågedal anser att ”den etiska bedömningen för beslut om asyl för personer under hot till liv och lem inte kan vara annan än den som gäller för svåra sjukdomar” [3]. De påpekar också att enligt uppdraget att ta fram en metod för medicinska åldersbedömningar skulle RMV ”särskilt beakta krav på vetenskaplighet, beprövad erfarenhet, rättssäkerhet, etik och de särskilda rättigheter som barn har enligt internationella konventionsåtaganden”.

Flera rättsläkare som kritiserat metoden sade upp sig från RMV. År 2019 fick sex av dem det så kallade ”visselblåsarpriset” från sin fackliga förening Sjukhusläkarna [4, 5]. Fredrik Tamsen fick dessutom Hippokratespriset, Svenska Läkaresällskapets etikpris [6]. I ett samtal berättar han om vad som egentligen hände och om det pris han fått betala [7]. Att arbetsmiljön påverkas för dem som värnar om medicinsk och vetenskaplig kvalitet är ett underkännande av ledningen.

I fallet med de medicinska åldersbedömningarna kan vi konstatera att vi inte vet något alls om kompetensen hos de granskande läkarna och tandläkarna. Vi vet inte vilken utbildning de har fått i hur bilderna ska bedömas. Vi vet inte om de har handledning. Vi kan inte ställa någon till svars.

Rättsmedicinsk verksamhet räknas inte som hälso- och sjukvård och lyder inte under hälso- och sjukvårdslagen. Därför står verket inte under någon tillsyn från t.ex. IVO [8, 9]. 

De undersökta ungdomarna räknas inte som ”patienter”. Det finns inga krav på journalföring eller namngivna läkare, och det finns ingen klagoinstans. Det finns heller ingen möjlighet att få reda på vilka de granskande läkarna är, då de utför arbetet för ett privat bolag och detta anses vara en affärshemlighet.

Det är uppenbart att RMV, liksom Socialstyrelsen, har saknat tillräcklig vetenskaplig kompetens i bland annat statistik för att kunna bedöma tillförlitligheten i forskning. Avdelningschefen Elias Palm har inte angett några forskningsmeriter på sin hemsida. Tidigare har Justitiekanslern påpekat att det finns ett starkt behov av att kunna kvalitetssäkra sakkunnigutlåtanden från RMV [11]. I februari 2018 efterfrågade landets tre professorer i rättsmedicin större vetenskaplig kompetens vid RMV då sådan saknades i ledningen [12]. Man gav till och med förslag till ny generaldirektör, men blev inte bönhörda (se bilaga B).

Det är justitieministern som tillsätter generaldirektören för RMV. Ytterst är det justitieministern som är ansvarig för rättssäkerheten vid Rättsmedicinalverket.

Medicinsk mognad eller juridisk ålder?

Vi har tre åldrar att förhålla oss till: biologisk ålder, dvs. kroppens mognad; kronologisk ålder, hur lång tid det har gått sedan födelsen; och juridisk ålder, den ålder som anges i t.ex. folkbokföringen.

Medicinsk bedömning av en individs biologiska mognad görs i första hand när frågeställningen är om puberteten ska hämmas eller påskyndas. I de fallen görs också uppföljning. Mognadsgraden är inget exakt värde, utan en ungefärlig bedömning.

En biologisk skelettålder säger ingenting om individens kronologiska ålder, och ännu mindre om hens juridiska ålder. Så till exempel visade Socialstyrelsens studie med syftet att validera metoden magnetkameraundersökning (MR) av skelett för åldersbedömning enbart att om både knät och handleden var mogna så var flickorna över 14 år och pojkarna över 15 år – men studien sa ingenting om hur länge sedan det var som individen fyllde 14 respektive 15 år [13]. Vid 18 års ålder hade ungefär hälften av deltagarna slutna tillväxtzoner i lårbenet (moget knä).

Att använda den biologiska mognaden som grund för fastställande av juridisk ålder ter sig både ologiskt och oetiskt. Det finns därför anledning att lämna den oriktiga termen ”medicinsk åldersbedömning” och i stället övergå till termen ”medicinsk mognadsbedömning”.

Åldersbedömning i internationellt perspektiv

Enligt EU:s asylbyrå EASO ska annan bevisning övervägas före medicinsk utredning [14]. Om en medicinsk åldersutredning har gjorts och den ålder som barnet har uppgett ligger inom felmarginalerna bör denna ålder gälla, enligt principen barnets bästa och tvivelsmålets fördel. EU:s asylprocedurdirektiv innehåller en liknande regel att om det fortfarande råder oklarhet om åldern efter utredning, så ska den uppgivna åldern gälla [15].

Det finns ingen internationellt erkänd metod för medicinsk åldersbedömning. Expertnätverket AGFAD (Arbeitsgemeinschaft für Forensische Altersdiagnostik) med cirka 130 anslutna forskare från 16 länder, har sedan år 2000 utvecklat riktlinjer för medicinsk åldersbedömning [16]. AGFAD förordar tandundersökning, handledsröntgen och datortomografi (DT) av nyckelben.

Inom EU används alla nedanstående metoder med de vanligaste först [14, 17, 18]. Ingen metod kan ange exakt kronologisk ålder. De flesta länder kombinerar minst tre olika metoder, och ofta anges ett åldersspann. I flera länder gör en läkare den slutgiltiga bedömningen.

• Granskning av dokument
• Röntgen av hand/handled
• Intervjuer
• Röntgenundersökning av tänder
• Röntgen av nyckelben
• Undersökning av tänder
• Fysiskt utseende
• Könsorganens mognad
• Utvecklingsbedömning av barnläkare
• Åldersbedömning av socialarbetare
• Psykologiska tester
• Röntgen av bäckenet
• Röntgen av höger axel eller ryggrad/halskotor 
• DNA-test

De metoder som bygger på röntgenundersökningar utgår från aktuell kunskap om hur kroppen förändras under uppväxten. I varje ände av de långa skelettbenen finns en tillväxtzon. I samband med puberteten börjar de slutas, ”mogna”, och så småningom slutar individen att växa på längden. Tillväxtzonen syns på röntgenbilder. Visdomständernas rötter brukar mogna vid 17 – 19 års ålder. Att bedöma röntgenbilder är svårt och kräver mycket träning. Ofta granskas röntgenbilder därför av flera läkare.

Metoder för medicinsk åldersbestämning i Sverige före 2017

Tidigare använde Migrationsverket röntgenundersökningar av visdomständer och handled [19]. År 2008 avrådde Socialstyrelsen från att använda dessa metoder för åldersbedömning i tonåren då felmarginalerna var för stora. Efter påtryckningar från regeringen, men utan nytt vetenskapligt underlag, rekommenderade Socialstyrelsen 2012 att åldern skulle bestämmas genom barnläkarundersökning samt röntgen av handled och visdomständer. När det visade sig att barnläkarna som regel bedömde ungdomarna som barn bestämde Migrationsverket att deras handläggare skulle bedöma värdet av röntgenundersökningarna. Detta ledde till att det blev svårt att hitta läkare som var villiga att göra undersökningarna [19], och handläggarna hade svårt att göra rättssäkra åldersbedömningar [20-22].

År 2014 gjorde en dom från Migrationsöverdomstolen saken enklare [23]. Bevisbördan lades över på barnet, som fick möjlighet att använda en läkarundersökning som bevismedel. I brottsmål däremot ligger bevisbördan kvar på rättsväsendet.

De medicinska åldersbedömningarna utsattes för stark kritik från olika håll [19, 24-29]. Dessutom visade Migrationsverkets egen kvalitetsanalys många brister [20].

Socialstyrelsens rapport 2016

Socialstyrelsen publicerade i april 2016 en rapport där man gick igenom olika metoder för åldersbedömning [30]. Där bedömdes att undersökning av tänderna inte bör användas för att avgöra 18-årsgränsen då metoden inte var tillräckligt säker. Två experter granskade det vetenskapliga underlaget för bedömning av skelettmognad med magnetkamera (MR) med avseende på 18-årsgränsen. Man fann att tillgängliga studier är få, små och inte jämförbara.

Trots detta blev rapportens slutsats att ”undersökningar av knäleder med magnetkamera har potential att minska risken för att ett barn misstas för en vuxen”. Man bedömde att tillväxtzonen i lårbenets nedre del (i knäleden) skulle mogna först vid 24 års ålder, och att MR av knäts övre del gav en risk att felbedöma ett barn för en vuxen på 3 % för pojkar och 7 % för flickor. En pilotstudie på barn födda i Sverige föreslogs.

Rapporten utsattes för kritik från olika håll [16, 31]. Senare konstaterade statistikerna Johan Bring och Lars Rönnegård att felaktiga statistiska slutsatser hade dragits [32-35]. Dels hade man antagit att risken för att felbedöma ett barn för att vara vuxen skulle vara densamma som risken att en person med moget knä faktiskt är ett barn, vilket är statistiskt fel. När man jämförde de olika metoderna tog man inte hänsyn till att olika åldersgrupper inkluderats i de olika studierna, och inte hur detta påverkar risken för felbedömning. Dessutom hade man angivit riskerna för felklassificering för hela gruppen ”barn”, trots att riskerna skiljer sig för t.ex. en tioåring och en sjuttonåring (se ”Snacka statistik” [35]).

Så småningom drogs rapporten tillbaka med uppgiften om att den skulle revideras [36-38].  Vid förnyad granskning bedömde dock Socialstyrelsen att rapporten var ”inaktuell” [39].

Rättsmedicinalverkets nya metod 2017

Val av metod

Rättsmedicinalverket (RMV) fick 2016 av regeringen i uppdrag att ”med stor skyndsamhet påbörja genomförandet av medicinska åldersbedömningar” på ett rättssäkert sätt [40]. Syftet var i första hand att vuxna asylsökande inte skulle bedömas som minderåriga, dvs. att avgöra om en person var över 18 år.

Arbetet leddes av Elias Palm, chef för Avdelningen för rättsmedicin, läkare och specialist i rättsmedicin men utan speciell forskningskompetens, och inleddes med en studieresa i Europa. Det är oklart varför man inte valde någon av de etablerade metoder som presenterades under resan. I stället gick man på resultaten i Socialstyrelsens rapport där MR knä anges som en användbar metod, trots att metoden ännu inte validerats [30].

Den nya metoden bygger på en kombination av MR av lårbenets nedre del och röntgenundersökning av visdomständer som utförs av anonyma läkare och tandläkare [41]. En rättsläkare sätter sedan kryss i ett formulär. Om knäleden eller en av visdomständerna ”har uppnått slutstadium” blir utlåtandet som lämnas till Migrationsverket: ”Resultatet av utförd undersökning talar för att den undersökta är 18 år eller äldre” [41, 42]. Ingen hänsyn tas här till att sannolikheten att vara 18 år är lägre om endast endera av knä eller tand är mogen [34]. Om varken knäled eller visdomstand uppnått slutstadium anges: ”Resultatet av utförd undersökning talar möjligen för att den undersökta är under 18 år”. Sedan anges hur många procent av populationen (åldersgruppen) som enligt RMV antas felaktigt bli felklassificerade som över 18 år [42, 43]. Det finns alltså inget svarsalternativ som anger att undersökningen ”talar för att den undersökta är under 18 år”.

RMV beräknade att med enbart MR-metoden skulle 94 % av barn nära 18 år klassificeras rätt, liksom 72 % av dem med åldern 18 – 21 år [41, 44]. Detta beräknades utifrån att de som undersöktes skulle ha en jämn åldersfördelning på 15 – 21 år. Åldersfördelningen bland de asylsökande är inte känd, och kan mycket väl vara ojämn.  

Metoden ifrågasatt

När metoden började användas våren 2017 visade det sig att merparten av de undersökta bedömdes som över 18 år [45, 46]. Av de 9 280 pojkar som undersöktes år 2017 var det 84 % som fick bedömningen ”talar för att den undersökta är 18 år eller äldre”. 15 % fick utlåtandet ”talar möjligen för att den undersökta är under 18 år”. Inte en enda fick ”talar för att den undersökta är under 18 år”, inte ens om både knäled och visdomständer var omogna.

Detta väckte uppmärksamhet, då det gällde även vissa ungdomar som uppenbart var under 18 år. Att knäleden visade sig mogna före visdomständerna, tvärtemot vad RMV framhållit, ökade skepticismen. Svenska Dagbladet inledde en artikelserie [47], och i Läkartidningen [48] gick diskussionens vågor höga. Vid FARR:s granskning framstod vuxenpresumtionen klart, dvs. att handläggarna förutsatte att barnet var vuxet [49].

Statens medicinsk-etiska råd (SMER) kom med allvarlig kritik [50] och krävde, liksom Svenska Läkaresällskapet, att regeringen skulle tillsätta en oberoende granskning. Kritik framfördes också från Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter [51-53] och UNICEF [54]. Civil Rights Defenders och Asylrättsbyrån gjorde en gemensam anmälan till Justitiekanslern [55, 56].  

Advokat Viktoria Nyström ifrågasatte såväl RMV:s expertgrupp som tog fram metoden, kompetensen hos radiologerna, liksom själva upphandlingen av radiologisk kompetens [57]. Hon belyste också Migrationsverkets ansvar.

Under 2020 tas diskussionen åter upp i Läkartidningen [59, 60], i Svenska Dagbladet [61] och i Dagens Juridik [62].

Nya studier

Kritiken ledde till flera studier som omprövade värdet av MR-undersökning av knä för åldersbedömning.

För 137 fall, där RMV bedömt knäleden som fullmogen, bedömdes bilderna av de tyska forskare som tagit fram metoden (s.k. second opinion). De kom till motsatt resultat i 75 fall (55 %). Av dessa granskade RMV 24 fall och ändrade bedömningen i 11 [31, 63, 64]. Forskarna ansåg det inte meningsfullt att fortsätta då de ansåg att ett systemfel förelåg, dvs. att de svenska läkarna inte bedömde bilderna utifrån de kriterier som forskarna satt upp för metoden.

Socialstyrelsen undersökte svenska barn med känt födelsedatum [13, 65, 66]. Det enda man säkert kunde säga var att om tillväxtzonerna i handled och/eller handled var slutna (mogna) så är pojken 15 år eller äldre, och flickan 14 år eller äldre. Av de 17-åriga pojkarna hade 60 % slutna hand- och knäleder. Slutsatsen blev ändå att ”det finns förutsättningar att använda MR som stöd för medicinsk åldersbedömning när det gäller pojkar/män”.

RMV ändrade sina utlåtanden [67, 68] om undersökta flickors ålder efter en studie där 25 av 29 flickor på 17 år hade ett färdigutvecklat knä [69, 70]. I samma studie hade fem (19 %) av 26 sjuttonåriga pojkar ett moget knä.

Andra studier visar att åtminstone flickor som lever med kronisk stress får en tidigare pubertet och därmed tidigare slutna tillväxtzoner [71, 72]. En studie tyder på att det är våld och traumatiska händelser tidigt i barndomen som är betydelsefulla [73]. Med tanke på att merparten av asylsökande barn och ungdomar har vuxit upp under kronisk stress och/eller upplevt våldsamma händelser kan detta göra att metoder utvärderade på barn och ungdomar med annan uppväxt blir missvisande.

I en annan studie fann man att knät i allmänhet mognar före visdomständerna, dvs. motsatt till vad som uppgavs i Socialstyrelsens rapport [74-76]. I studien uppskattades att 15 % av 9 280 undersökta pojkar var under 18 år. Risken för att en underårig klassificeras som vuxen beräknades utifrån detta till 33 %. Risken för 17-åringar var 41 % medan risken att en vuxen klassificerades som barn var 7 %.  

Först i juni 2019 presenterade RMV en beräkning på modellens felrisk [77]. I en sammanställning av olika studier beräknas att 15 % av 17-åriga pojkar har mogen knäled och 7 % har mogen visdomstand. 19,7 % av 17 – 18-åringar har mogen knäled eller visdomstand [77]. Risken för en 17-åring att med MR knäled klassificeras som 18 år eller äldre beräknas i denna sammanställning till 15 %.

Socialstyrelsens och RMV:s uppskattning, att knät vanligen mognar först vid 24-årsåldern, har alltså i flera studier visat sig felaktig [6, 78, 79]. Trots detta har RMV fortsatt att använda metoden. 

RMV försvarar sig

Vintern 2017 – 2018 genomförde RMV en kvalitetsgranskning där två sakkunniga specialister i barnradiologi granskade MR-bilder [80]. I 187 av 209 ärenden var de sakkunniga och de upphandlade radiologerna, dvs. fyra av varandra oberoende radiologer, eniga i sina bedömningar av huruvida tillväxtzonerna var mogna eller ej. RMV menar därför att metoden är tillförlitlig. Eftersom ingen av dessa radiologer hade utbildats av de tyska experterna i hur bilderna ska tolkas säger denna undersökning inte mycket.

En beräkning av samstämmigheten mellan de bedömande läkarna respektive tandläkarna gjordes på 11 2019 undersökningar 2017 – 2020 [81]. Samstämmigheten var cirka 90 % i båda grupperna, vilket ansågs som gott. Utifrån siffrorna kan man se att av de 10 872 ungdomar som undersöktes 2017 – 2018 hade 4 165 (38 %) omogen visdomstand eller knäled. Enligt Elias Palm kan man inte uttala sig om hur många av dessa som kan ha blivit felbedömda [82].

I en annan studie granskades 240 knäbilder av sakkunniga läkare [83]. I de fall röntgenläkarna var oense ansåg RMV:s sakkunniga läkare att knät var omoget i nästan 30 %. Att bedöma om dessa räknemetoder är adekvata ligger utanför författarens kompetens. Men siffran 30 % inger en farhåga att en ganska stor andel av bilderna var svårbedömda.

RMV var länge tyst, men försvarade sedan metoden, dock med otydliga och delvis motsägande uppgifter [42, 84-89]. I ett yttrande anger RMV att risken för felbedömning inte påverkas av de nya kunskaperna och att man kommunicerat metodens osäkerhet till Migrationsverket [90-92].

I sitt försvar hänvisar RMV på sin hemsida [41] till en odaterad sammanställning av kunskapsläget [44]. Här framhävs vikten av att det är två oberoende läkare/tandläkare som bedömer MR-bilderna av knät respektive röntgenbilderna av visdomständerna.

Så sent som våren 2019 vidhöll RMV att ”den bedömningsmodell som myndigheten använder är rättssäker och avspeglar det aktuella kunskapsläget” [93]. I juli fortsatte man att försvara metoden [62, 94]. Någon kommentar har såvitt känt inte gjorts till den egna studien från juni 2019 [77].

Migrationsverkets tillämpning av de medicinska åldersbedömningarna

Våren 2017 påbörjas de medicinska åldersbedömningarna, efter att Rättsmedicinalverket i press och seminarier presenterat metoden som säker. Många känner sig nu lugnade då det uppfattas som att de allra flesta av ungdomarna kommer att få en rättssäker åldersbedömning och fortsätta vara barn.

Advokatsamfundet protesterar dock mot förfarandet där den asylsökande får fem arbetsdagar på sig för att bestämma sig för att genomgå en medicinsk åldersbedömning, utan att vare sig god man eller juridiskt ombud involverats [95].

Schablonmässiga åldersuppskrivningar

Sammanlagt under 2017 och 2018 genomfördes medicinska åldersbedömningar av 10 366 asylsökande av manligt kön och 503 av kvinnligt kön [68, 96]. Merparten skrevs upp i ålder till minst 18 år med enbart RMV:s utlåtande som grund – någon sammanvägd bedömning av olika bevis gjordes ej.

FARR har i sin rapport 2017 samlat ett antal exempel på åldersuppskrivning till varje pris [49]. ”Att ta hänsyn till inlämnade intyg bedöms som ett större godtycke än att inte ta någon hänsyn alls till dessa bevismedel”. Här finns ett flagrant exempel på hur man för en 15-åring in absurdum avfärdar alla bevis utom en MR-undersökning – som inte var möjlig på grund av splitterrester i skelettet.

I rapporten från #Vi står inte ut [97] beskrivs hur en pojke, som RMV gett utlåtandet ”möjligen under 18 år”, ändå beslöts vara 18 år fyllda. Handläggaren ansåg att de intyg som lämnats in ”byggde på sociala observationer och saknade vetenskaplig grund”.

På hemsidan Stoppa utvisningarna till Afghanistan! finns fler exempel [98]. I många fall har åldersuppskrivningen skett med någon dag eller några månader, i syfte att göra ungdomen utvisningsbar. Handläggare hänvisar till ovan nämnda populationsnivå, trots att en individuell bedömning ska göras: ”Vidare framgår att utifrån populationsnivå är det betydligt mer sannolikt att du är över 18 år än under 18 år gammal.”

Styrdokument ändras

Svenska Dagbladets reporter Negra Efendic har studerat Migrationsverkets olika dokument om åldersbedömningar. I tidigare styrdokument angavs att: ”Den nedre tillväxtzonen i lårbenet mognar färdigt hos de flesta mellan 22 och 28 års ålder. … Utifrån populationsnivå är det betydligt mer sannolikt att den undersökta personen är över än under 18 år. Cirka tio procent av barn med en kronologisk ålder nära 18 år, som har en fullmogen tillväxtzon i nedre lårbenet eller visdomstand, kan utifrån dagens kunskapsläge komma att felbedömas. Denna slutsats indikerar att den sökande är över 18 år och ger inte stöd för den sökandes uppgift om att han eller hon är underårig.”

I besluten om åldersuppskrivning har man ofta hänvisat till ovan nämnda populationsnivå, trots att en individuell bedömning ska göras.

I oktober 2018, när de allra flesta ensamkommande fått sitt tredje avslag, förkortades texten i styrdokumentet till: ”Denna slutsats ger inte stöd för den sökandes uppgifter om att han eller hon är underårig.”

I besluten talade man tidigare om att 10 % av de undersökta kunde bli feldömda om knät eller visdomstanden var fullmogen. Nu säger man knät och visdomstanden [82].

Migrationsverket följer inte sina egna regler

Migrationsverket har skyldighet att göra individuella och sammanvägda bedömningar med beaktande av alla bevis. Så har inte skett. Detta har lett till att ungdomar som uppenbart är under 18 år har skrivits upp i ålder enbart på grund av RMV:s utlåtande.

Vid upprepade tillfällen skriver Migrationsverkets handläggare att de inte anser att socialtjänstens bedömningar är tillräckligt vetenskapliga.

Handläggarna har vid åldersbedömning inte använt sig av okulär besiktning i stunden, än mindre av den okulära besiktning som gjordes vid ankomsten 2 – 3 år tidigare, eller fotografier då ungdomen var ny i Sverige, eller tillväxtkurvor. Man har bortsett från psykosociala utvärderingar av läkare eller barnpsykologer. SVT:s undersökning bekräftade att Migrationsverket bortsåg från intyg från socialsekreterare, god man och familjehem [99].

I stället för individuella bedömningar har man använt statistisk sannolikhetskalkyl. Besluten om åldersuppskrivning motiveras sålunda: ”Utifrån populationsnivå är det betydligt mer sannolikt att [den undersökta personen] är över än under 18 år.” En individ kan aldrig klassificeras utifrån ett statistiskt medelvärde, som ju räknas på ett stort antal värden med stor spridning.

Migrationsverkets hantering av åldersbedömningarna har kritiserats från jurister som arbetar med asylfrågor. Asylrättscentrum (f.d. Rådgivningsbyrån) påpekade att resultatet från en medicinsk åldersbedömning endast utgör en del av bevisningen och inte ensamt kan ligga till grund för en åldersbedömning [1, 100]. Advokat Viktoria Nyström ifrågasatte hela proceduren för medicinsk åldersbedömning, och betonade särskilt Migrationsverkets ansvar för att acceptera den metod som RMV tagit fram.

Domstolarnas hantering av åldersuppskrivningarna

Migrationsdomstolarna går i stort sett aldrig emot de åldersbedömningar som gjorts av Migrationsverket.

I en studie gick en forskare vid Lunds universitet igenom 70 fall av asylsökande barn som under 2017 – 2018 fått åldersbedömning ”tidigt i asylprocessen” enligt ändringarna i utlänningslagen 2017, och som därefter överklagat åldersuppskrivningen [101]. I inget fall gick Migrationsdomstolen emot Migrationsverket, och i inget fall beviljade Migrationsöverdomstolen prövningstillstånd.

I en uppföljande masteruppsats studerade författaren domstolarnas argumentation [102].  41 av de asylsökande hade gått igenom medicinsk åldersbedömning. I sina överklaganden, de flesta till Migrationsdomstolen i Stockholm, hänvisade de till den vetenskapliga kritiken. Om domstolen över huvud taget kommenterade detta var det med dåliga och outvecklade argument, och i en tredjedel av sina domar använde man en och samma text där man i ett cirkelresonemang hänvisade till Rättsmedicinalverkets metodbeskrivning.

24 av studiens asylsökande hade nekat medicinsk åldersbedömning, bland annat med hänvisning till metodens osäkerhet. De ansågs inte ha gjort allt som stod i deras förmåga att bevisa sin underårighet, och kunde därför inte få tillgodogöra sig tvivelsmålets fördel. De tillskrevs en ålder av minst 18 år.  

Svenska Dagbladet gick år 2018 igenom 203 asylärenden med medicinsk åldersbedömning. I inget av fallen gick domstolen mot RMV:s beslut. I det 204:e fallet gick domstolen mot RMV med argumentet att den medicinska åldersbedömningen inte ensamt kan vara avgörande i åldersfrågan [103].

I brottsmål är det åklagare eller domstol som utreder åldern [104], även om rätten ofta är tveksam till att göra en utredning [105]. I ett brottsmål hänvisade man till Högsta domstolen och valde den bedömning som är mest förmånlig för den åtalade [106]. Det förefaller alltså som om man har olika bedömningsgrader i brottsmål jämfört med migrationsmål, vilket knappast kan anses vara rättssäkert.

Krav på åtgärder

Civilsamhället

Civil Rights Defenders (CRD) gjorde våren 2019 en JK-anmälan av ett specifikt fall, omfattande Migrationsverket och migrationsdomstolarna förutom Rättsmedicinalverket [55, 107].  Skadeståndsanspråket avslogs av JK med hänvisning till att ingen skada skett då sökanden fått uppehållstillstånd på annan grund [108].

Sommaren 2019 presenterade CRD en ”skuggrapport” inför FN:s rutingranskning av hur Sverige tillgodoser mänskliga rättigheter. CRD kritiserade Sverige för behandlingen av ensamkommande unga asylsökande och tog speciellt upp de medicinska åldersbedömningarna [109]. I en rapport till FN:s tortyrkommitté 2020 rekommenderar man att RMV:s metod ska sluta användas för att säkerställa rättssäkerhet och barnens rättigheter [110].

FARR krävde att åldersbedömningarna skulle stoppas tills den av regeringen utlovade utredningen är klar [111].

Riksdagen

Sveriges migrations- tillika justitieminister Morgan Johansson har vid upprepade tillfällen försvarat asylrättssystemet och förklarat det rättssäkert. ”Våra domstolar är bra!” sa han när asylrättsaktivister demonstrerade utanför Socialdemokraternas möte i Örebro våren 2019.

När det gäller just åldersbedömningarna har dock riksdagsmän från flera partier reagerat [112]. 

Dåvarande riksdagsmannen och läkaren Finn Bengtsson (M) lade hösten 2017 fram en motion om granskning av de medicinska åldersbedömningarna. Motionen avslogs i maj 2018 [113].

Staffan Danielsson (C) anmälde i januari 2018 dåvarande migrationsministern Heléne Fritzon och justitieminister Morgan Johansson för att de passivt åsett den växande kritiken mot RMV:s val av metod för åldersbedömningar [114, 115].

De migrationspolitiska talespersonerna Christina Höj Larsen (V) och Johanna Jönsson (C) ställde i januari 2018 krav att regeringen skulle pausa åldersbedömningarna [116].

I november 2018 lade Maria Ferm (MP) med flera fram en motion med förslag om en extern granskningskommission om medicinska åldersbedömningar av asylsökande [117].

Socialutskottets betänkande 2018/19:SoU8 mynnade ut i förslaget att avslå tre motioner: från Vänsterpartiet om förtydligande till RMV att inga barn får riskera bedömas som vuxna, från Miljöpartiet att inrätta en extern granskningskommission, och från Liberalerna om ett väl fungerande system för åldersbedömningar [118].

I maj 2019 bjöd läkaren och riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) tillsammans med Rasmus Ling (MP) in till ett riksdagsseminarium om de medicinska åldersbedömningarna [119]. Där belystes CRD:s JK-anmälan.

En ”oberoende” utredning

Statens medicinsk-etiska råd (Smer), bestående av företrädare för de politiska partierna och sakkunniga, är ett oberoende rådgivande organ till regering och riksdag. I december 2018 krävde Smer att regeringen tillsätter en oberoende granskning [50].

I det s.k. januariavtalet 2019 mellan regeringen (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) och Centerpartiet samt Liberalerna överenskoms om att tillsätta en oberoende utredning [120]. I oktober 2019 var utredningen ännu inte tillsatt, och justitieminister Morgan Johansson KU-anmäldes av Christina Höj Larsen (V) [121-123].

I juni 2020 tillsatte regeringen äntligen en utredning för att granska metoden för medicinska åldersbedömningar. Enligt direktiven är syftet ”att stärka grunden för med vilken säkerhet det går att uttala sig om sannolikheten för att personer med okänd ålder är över eller under 18 år med hjälp av Rättsmedicinalverkets tillämpade metod”. Utredaren ska granska metoden som Rättsmedicinalverket använder och göra en internationell jämförelse. Redovisningen har skjutits fram till oktober 2021. Dessutom ska flera forskningsstudier genomföras. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2024 [124]. 

Kritik har väckts mot sammansättningen av expertgruppen, där flera personer är jäviga [125-127]. Det ser ut som om Socialstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Migrationsverket och domstolarna ska granska sig själva.  

• Utredaren Maria Eka är chefsrådman i Förvaltningsrätten i Stockholm och har dömt i mål angående åldersuppskrivning.
• Elias Palm är avdelningschef på Rättsmedicinalverket (RMV). Han har utvecklat metoden för medicinska åldersbedömningar och tagit stark ställning för den.
• Åsa Evrensel är verksamhetsexpert på Migrationsverket.
• Jonas Bergström är enhetschef på Socialstyrelsen.
• Elizabeth Åhsberg är projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Hon arbetade tidigare på Socialstyrelsen och är medförfattare till rapporten 2018 om validering av magnetkamera för åldersbedömning.

I gruppen ingår även Ola Nilsson, barnläkare och professor vid Örebro universitet; Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers; Mia Eklöf, departementssekreterare, samt kansliråden Lars Andersson och Anki Fritzsche.

Barnläkaren Björn Hammarskjöld menar att både de som arbetar på RMV och använt sig av de metoder som ska utvärderas, liksom de som protesterat mot metoden, är jäviga [128]. De är skyldiga att självmant ange sitt jäv. I detta fall borde de ha avsagt sig uppdraget. Han anser det också anmärkningsvärt att regeringen utsett jäviga personer som utredare och experter.

En privatperson anmälde utredningen för misstänkt jäv till Justitiedepartementet (se bilaga C). I svaret angavs att: ”Samtliga personer med koppling till utredningen har förordnats med hänsyn till erfarenhet, skicklighet och kompetens på området med utgångspunkt i direktiven till utredningen”. Inga åtgärder vidtogs.

Avslutning

I februari 2018 formulerade jag en skrivelse som skickades med ett överklagande till Migrationsdomstolen i Stockholm [1]. Den kommenterades inte i domslutet. Den skickades även till advokater och andra, som kan ha använt den i samband med överklaganden. Det finns inga tecken till att domstolarna tagit hänsyn till skrivelsen.

I skrivelsen, som har 57 referenser, argumenterar jag: ”Med det bristande kunskapsläge som idag finns borde det räcka med att en av undersökningarna visdomstand-knäled visar omognad för att barnet ska anses underårigt. Vid en individuell sammanvägd bedömning måste socialsekreterares, lärares, läkares och barnpsykologers intyg värderas minst lika högt som den medicinska åldersbedömningen. Dokument som skolbetyg, vaccinationsintyg och identitetshandlingar, t.ex. tazkira (afghanskt personbevis), måste ingå i värderingen.” Tyvärr föll mina ord till marken.

Det finns enstaka riksdagsledamöter som ifrågasatt åldersbedömningarna. Som regel har deras röster klingat ohörda. Varför har inte folkets representanter reagerat mer, och ställt högljudda krav på ökad rättssäkerhet? Varför har inte justitieministern reagerat?

Vad kommer det sig att regering och riksdag accepterar den rättsosäkerhet som de är väl medvetna om? Är rättsosäkerheten lika stor i andra instanser, och i andra frågor?

Till Kapitel 4.2 Åldersbedömningar och rättssäkerhet

Sökord: Boken, Om åldersbedömningar

Till Innehåll

Bilagor

Bilaga B. Angående ny GD vid Rättsmedicinalverket Henrik Druid, Anders Eriksson, Ingemar Thiblin

Bilaga C. Angående jäv i utredningen av metoden för medicinska åldersbedömningar Jimmy Bergkvist, svar från Maria Kelt, Justitiedepartementet

Referenser

1. Eckerman, Ingrid. Om åldersbedömningar av asylsökande ungdomar. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2018-02-22. Uppdaterad senast 2018-12-09 stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/02/om-aldersbedomningar-av-asylsokande.html

2. Hjern, A; Ascher, H; Vervliet, M; Derlyun, I. Identification: age and identity assessment. I: Research Handbook on Child Migration. Red: Jacqueline Bhabha, Jyothi Kanics, Daniel Senovilla Hernández. Cheltenhamn, UK: Edward Elgar Publishing, 2018, s. 281-293 www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1279018&dswid=3898

3. Kågedal, Bertil; Bengtsson, Finn. Om Migrationsverkets åldersuppskrivningar av ensamkommande barn. Juridisk Tidskrift 2018-19;4:1020-23 
freedomsweden.se/onewebmedia/02.%20Migrationsverkets%20a%cc%8aldersuppskrivningar,%20Juridisk%20tid%20skrift%202019.pdf

4. Larmande rättsläkare får priset som Årets visslare. Sjukhusläkarna, Sveriges Läkarförbund 2019-03-14 slf.se/sjukhuslakarna/nyheter/pressmeddelande-larmande-rattslakare-far-priset-arets-visslare/

5. Läkare årets visselblåsare: ”Priset har varit högt”. SvD 2019-03-14 www.svd.se/lakare-arets-visselblasare-priset-har-varit-hogt

6. Fredrik Tamsen belönas med etikpris. Dagens Medicin 2019-10-10 www.dagensmedicin.se/alla-nyheter/utmarkelser/fredrik-tamsen-belonas-med-etikpris/

7. När läkaretiken sätts på prov. Fredrik Tamsen och Mikael Sandberg, SLS:s youtubekanal 2020-09-09 www.youtube.com/watch?v=so7QsKvUPT4

8. Eckerman, Ingrid. Ingen har ansvar för patientsäkerheten vid medicinska åldersbedömningar. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2018 02 28 https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/02/ingen-har-ansvar-for-patientsakerheten.html

9. Eckerman, Ingrid. Sökes: ”Agent med rätt att granska RMV”. Läkartidningen 2018-12-20 s 115 https://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2018/12/Sokes-Agent-med-ratt-att-granska-RMV/

10. Läkare anonymiseras i asylfall. Fria Tidningen 2018-02-01 www.fria.nu/artikel/132408

11. Betänkandet — Rapport från Bergwallkommissionen. Justitiekanslern SOV 2015:52, 2015-11-03 www.regeringen.se/contentassets/4ed0d8cbf1bc490d9ebe5a4c517dff71/sou-2015-52-rapport-fran-bergwallkommissionen.pdf

12. Eckerman, Ingrid. Professorer angående ny generaldirektör för Rättsmedicinalverket. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/06/professorer-angaende-ny-generaldirektor.html

13. Om magnetkamera vid bedömning av ålder. En studie av validiteten i radiologisk undersökning. Socialstyrelsen 2018-05-21 www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-5-21.pdf

14. Age Assessment practice in Europe. EASO 2013.

www.easo.europa.eu/sites/default/files/public/EASO-Age-assessment-practice-in-

Europe.pdf

15. Europaparlamentets och Rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma

förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning)
eurlex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=celex:32013L0032

16. Kullman, Leif; Kärrström, Karl-Johan; Zeba, Nenad. Rapport om medicinsk åldersbestämning ”ett hafsjobb”. Läkartidningen 2016-05-12 s. 113 lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2016/05/Rapport-om-medicinsk-aldersbestamning-ett-hafsjobb/

17. Återrapportering avseende regeringsuppdrag till Rättsmedicinalverket att genomföra medicinska åldersbedömningar (Ju2016/03931/Å) Dnr X16-90206. RMV 2016-11-15 www.rmv.se/wp-content/uploads/%C3%85terrapportering_medicinska-%C3%A5ldersbed%C3%B6mningar_2016-11-15.pdf

18. Ny metod för ålderstester hämtas från sportens värld. SVT 2015-12-20 www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-metod-for-alderstester-hamtas-fran-sportens-varld

19. Ludvigsson, Jonas. Angående medicinska åldersbedömningar av asylsökande ungdomar. Svenska barnläkarföreningen 2015-07-20 www.barnlakarforeningen.se/2015/07/17/angaende-medicinska-aldersbedomningar-av-asylsokande-ungdomar/

20. Analysrapport. Tematisk kvalitetsuppföljning av åldersbedömning i samband med beslut om uppehållstillstånd. Migrationsverket 2016-11-28

21. Migrationsverket gissar åldern på asylsökande. SVT 2016-08-31 www.svt.se/nyheter/granskning/ug/migrationsverket-gissar-aldern-pa-asylsokande

22. Handläggare vittnar om godtyckliga åldersbedömningar. Sveriges Radio 2016-06-08 sverigesradio.se/artikel/6448519

23. Dom i Migrationsöverdomstolen MIG 2014:1. Migrationsöverdomstolen 2014-02-11 https://lagen.nu/dom/mig/2015:4

24. Noll, Gregor. Sluta med radiologiska bedömningar av ensamkommande barn. Läkartidningen 2014-07-14 lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2014/07/Sluta-med-radiologiska-bedomningar-av-ensamkommande-barn/

25. Hjern, Anders; Ascher, Henry. Svårt att säkert fastställa ålder hos asylsökande barn. Läkartidningen 2015-10-12 s. 112 lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2015/10/svart-att-sakert-faststalla-alder-hos-asylsokande-barn/

26. Kärrström, Karl-Johan. Faktabaserad debatt om åldersbedömning önskas. Dagens Samhälle 2015-12-07 www.dagenssamhalle.se/debatt/faktabaserad-debatt-om-aldersbedoemning-oenskas-20817

27. Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen – etiska aspekter. Statens medicinsk-etiska råd (Smer) 2016-10-20 www.smer.se/wp-content/uploads/2016/10/Uttalande-medicinska-%C3%A5ldersbed%C3%B6mningar-slutgiltig-61.pdf

28. Åldersbedömningar är ovetenskapliga. SVT 2016-10-23 www.svt.se/nyheter/vetenskap/aldersbedomningar-ar-ovetenskapliga

29. Alfsdotter, C et al. Det går inte att avgöra exakt ålder på skelett. SvD 2016-11-14 www.svd.se/det-gar-inte-att-avgora-exakt-alder-pa-skelett/om/rattsmedicinalverket

30. Metoder för radiologisk åldersbedömning. En systematisk översikt. Socialstyrelsen 2017-07-04  www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2016-7-4.pdf

31. Efendic, Negra. Regeringen larmades tidigt om åldersbedömningar. SvD 2017-12-19 www.svd.se/regeringen-larmades-tidigt-om-aldersbedomningar

32. Socialstyrelsen räknar fel vid åldersbedömningar av asylsökande. Högskolan i Gävle 2018-03-20 www.hig.se/Ext/Sv/Arkiv/Externa-nyheter/2018-03-20-Socialstyrelsen-raknar-fel-vid-aldersbedomningar-av-asylsokande.html

33. Bring, Johan; Rönnegård, Lars. De metodologiska problemen med Socialstyrelsens rapport Metoder för radiologisk åldersbedömning – en systematisk översikt. Snacka statistik 2018-04-08 snackastatistik.se/wp-content/uploads/2018/02/Memo1_Om-socialstyrelsens-rapport.pdf

34. Om åldersbedömningar och att lära sig av misstagen. Statistikfrämjandet 2019-05-10  statistikframjandet.se/om-aldersbedomningar-och-att-lara-sig-av-misstagen/#more-3472

35. Bring Johan; Rönnegård, Lars. Åldersbedömning av barn och vuxna – en utmaning ur flera perspektiv. Metodseminarium 2018-04-13 snackastatistik.se/aldersbedomning-av-barn-och-unga-vuxna/

36. Efendic, Negra. Socialstyrelsen backar – flera fel om åldersbedömningar. SvD 2018-04-04 www.svd.se/socialstyrelsen-backar–flera-fel-om-aldersbedomningar

37. Socialstyrelsen medger fel i rapport om metoder för åldersbedömning. Läkartidningen 2018-04-05 lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/04/Socialstyrelsen-medger-fel-i-rapport-om-metoder-for-aldersbedomning/

38. Efendic, Negra. Socialstyrelsen: Fel göra analys om åldersbedömning. SvD 2018-11-20 www.svd.se/socialstyrelsen-fel-gora-analys-om-aldersbedomning

39. Förtydligande om rapporten Metoder för radiologisk åldersbedömning (2016). Socialstyrelsen 2018-11-19 www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2016-7-4-fortydligande.pdf

40. Uppdrag till Rättsmedicinalverket att genomföra medicinska åldersbedömningar. Ju2016/03931/Å 2016-05-20 www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2016/05/uppdrag-till-rattsmedicinalverket-att-genomfora-medicinska-aldersbedomningar/

41. Metoder för medicinska åldersbedömningar. RMV. Uppdaterad 2021-06-11 www.rmv.se/verksamheter/medicinska-aldersbedomningar/metoder/

42. Klargörande om medicinska åldersbedömningar i asylärenden. RMV 2018-12-14 www.rmv.se/aktuellt/klargorande-om-medicinska-aldersbedomningar-i-asylarenden/

43. Rättsmedicinskt utlåtande om ålder. RMV www.rmv.se/wp-content/uploads/Exempel-p%C3%A5-r%C3%A4ttsmedicinskt-utl%C3%A5tande-om-%C3%A5lder_Man.pdf

44. Sammanställning av kunskapsläget om medicinsk åldersbedömning av personer med manligt kön baserad på magnetkameraundersökning av knäled. RMV 2018 (odaterad pdf) www.rmv.se/wp-content/uploads/Sammanst%C3%A4llning_MR-kn%C3%A4.pdf

45. Månadsstatistik – medicinska åldersbedömningar. RMV 2017-08-01 www.rmv.se/aktuellt/det-visar-tre-manader-av-medicinska-aldersbedomningar/

46. Statistik. RMV. Läst 6.3.2021 https://www.rmv.se/om-oss/forskning/statistik/

47. SvD granskar åldersbedömningarna 2017-2019 www.svd.se/om/svd-granskar-aldersbedomningarna

48. Läkartidningen sökord åldersbedömningar. Läkartidningen https://lakartidningen.se/?s=%C3%85ldersbed%C3%B6mningar

49. Du har inte förmått göra din underårighet sannolik. Rapport om åldersbedömningar av ensamkommande barn 2016 -2017. FARR 2017-11-09 farr.se/du-har-inte-formatt-gora-din-underarighet-sannolik/

50. Oklarheter kring medicinska åldersbedömningar i asylprocessen. Statens medicinsk-etiska råd (SMER) 2018-12-20 www.smer.se/wp-content/uploads/2018/12/Skrivelse-slutlig.pdf

51. Europarådet kritiserar Sverige för åldersbedömningarna. Sveriges Radio 2018-02-16 sverigesradio.se/artikel/6887579

52. Europarådet kritiskt till Sveriges medicinska åldersbedömningar. Läkartidningen 2018-02-16 lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/02/Aven-Europaradet-kritiskt-mot-medicinska-aldersbedomningar/

53. Report by Nils Muiznieks, Commissioner for Human Rights of the Council of Europe following his visit to Sweden from 2 to 6 October 2017, sid. 12. Europarådet 2018-02-16 rm.coe.int/commdh-2018-4-report-on-the-visit-to-sweden-from-2-to-6-october-2017-b/16807893f8

54. FN-kritik mot svenska asylutredningar av barn. SvD 2018-03-09 www.svd.se/kritik-for-brister-med-asylsokande

55. Staten JK-anmäls för brister i medicinsk åldersbedömning. Civil Rights Defenders 2019-05-06 https://crd.org/sv/2019/05/06/staten-jk-anmals-for-brister-i-medicinsk-aldersbedomning/

56. Staten anmäls för brister i åldersbedömningarna. SvD 2019-05-06 www.svd.se/staten-jk-anmals-for-brister-i-aldersbedomningarna

57. Nyström, Viktoria. De medicinska åldersbedömningarna. När rättssäkerheten kommer i sista hand. Advokaten 2018;84(1) www.advokaten.se/Tidningsnummer/2018/nr-1-2018-argang-84/nar-rattssakerheten–kommer-i-sista-hand/

58. Professorer: ”Angående ny generaldirektör vid Rättsmedicinalverket”. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2018-06-03 stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/06/professorer-angaende-ny-generaldirektor.html

59. Kågedal, Bertil. Populationsstatistik kan inte användas som RMV gör. Läkartidningen 2020-05-08 lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/populationsstatistik-kan-inte-anvandas-som-rmv-gor/

60. Palm, Elias; Råsten Almqvist, Petra. RMV: Bertil Kågedal har fel om medicinska åldersbedömningar. Läkartidningen 2020-05-08 lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/rmv-bertil-kagedal-har-fel-om-medicinska-aldersbedomningar/

61. Mörnstad, Håkan. Ett år har gått – varför granskas inte RMV? SvD 2020-05-18 www.svd.se/ett-ar-har-gatt–varfor-granskas-inte-rmv

62. Tamsen, Fredrik. Åldersbedömningarnas felmarginal är ett rörligt mål. Dagens Juridik 2020-07-07 www.dagensjuridik.se/debatt/debatt-aldersbedomningarnas-felmarginal-ar-ett-rorligt-mal/

63. Efendic, Negra. Inga fler ”second opinions” av åldersbedömningar. SvD 2017-12-30 www.svd.se/inga-fler-second-opinions-av-aldersbedomningar

64. Efendic, Negra. RMV:s bedömningar av ålder har svängt i flera fall. SvD 2018-03-29 www.svd.se/rmvs-bedomningar-av-alder-har-svangt-i-flera-fall

65. Socialstyrelsen: Bedöma ålder med magnetkameraundersökning möjligt. Läkartidningen 2018-05-31 lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/05/Bedoma-alder-med-magnetkameraundersokning-mojligt/

66. Omstridd bedömning av pojkar får fortsatt stöd. SvD 2018-05-31 www.svd.se/kontroversiell-metod-anvandbar-enligt-ny-studie

67. Medicinsk åldersbedömning: Förändrad bedömning för flickor. RMV 2018-03-09 www.rmv.se/aktuellt/medicinsk-aldersbedomning-flickor/

68. Årsredovisning 2018. RMV 2019-02-21. Doi X18-91302 www.rmv.se/wp-content/uploads/Slutlig-%C3%85R-2018-R%C3%A4ttsmedicinalverket-2019-02-22.pdf

69. Tamsen, Fredrik. En majoritet av flickor nära 18 år kan felbedömas som vuxna med MR knä. Läkartidningen 2017-10-26 lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/10/En-majoritet-av-flickor-nara-18-ar-kan-felbedomas-som-vuxna-med-MR-kna/

70. Ottow, C et al. Forensic age estimation by magnetic resonance imaging of the knee: The definite relevance in bony fusion of the distal femoral- and the proximal tibial epiphyses using closest-to-bone T1 TSE sequence. Eur Radiol 2017;27(12):5041-5048 pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28677057/

71. Axelsson, Inge. Åldersbedömningar utan jämförelsematerial är fusk. Dagens Medicin 2018-12-21 www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/aldersbedomningar-utan-jamforelsematerial-ar-fusk/

72. Axelsson, Inge. Bone maturation cannot be used to estimate chronological age in asylum‐seeking adolescents. Acta Paediatrica 2018;108(4):590-592 onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/apa.14645?af=R 

73. Colich, NL; Rosen, ML; Williams, ES; MacLaughlin, KA. Biological Aging in Childhood and Adolescence Following Experiences of Threat and Deprivation: A Systematic Review and Meta-Analysis. Psychological Bulletin 2020 www.apa.org/pubs/journals/releases/bul-bul0000270.pdf

74. Efendic, Negra. Var tredje pojke kan vara felbedömd som vuxen. SvD 2018-09-18 https://www.svd.se/var-tredje-pojke-kan-vara-felbedomd-som-vuxen

75. Mostad, Petter; Tamsen, Fredrik. Statistisk modell påvisar felmarginaler i åldersbedömningar. Läkartidningen 2018-11-27 https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/nya-ron/2018/11/statistisk-modell-pavisar-felmarginaler-i-rmvs-aldersbedomningar/

76. Mostad, Petter; Tamsen, Fredrik. Error rates for unvalidated medical age assessment procedures (pdf). Int J Legal Med 2019; 133:613–623 https://link.springer.com/epdf/10.1007/s00414-018-1916-3

77. Sammanställning av det vetenskapliga underlaget om medicinsk åldersbedömning av personer med manligt kön baserat på magnetkameraundersökning av knä och tandröntgen. RMV D19-90385. Juni 2019 https://www.rmv.se/wp-content/uploads/Vetenskaplig-sammanst%C3%A4llning-MR-kn%C3%A4-och-visdomstand-190627-red.pdf

78. Tamsen, Fredrik. RMV och Socialstyrelsen ger regeringen vilseledande information Läkartidningen 2019-05-05 lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2019/04/RMV-och-Socialstyrelsen-ger-regeringen-vilseledande-information/

79. Tamsen, Fredrik. Svar om åldersbedömningar väcker frågor om statistik. Läkartidningen 2019-04-09 lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2019/04/Svar-om-aldersbedomningar-vacker-fragor-om-statistik/

80. Kvalitetsgranskning av knäbedömningar i medicinska åldersbedömningsärenden. RMV X18-90540 2018-02-14 www.rmv.se/wp-content/uploads/Kvalitetsgranskning-av-kn%C3%A4bed%C3%B6mningar.pdf 

81. Samstämmighet mellan läkare i medicinska åldersbedömningar. Rapport, RMV Dnr N20-90281 2020-11-18 https://www.rmv.se/wp-content/uploads/Kvalitetsgranskning_samst_mmighet_2020_N20-90281.pdf

82. Efendic, Negra. Ny förvirring när uppgifter stryks. SvD 2018-10-07 www.svd.se/ny-forvirring-nar-uppgifter-om-aldersbedomning-stryks

83. Kvalitetsgranskning avseende stadieindelning med magnetkamera. RMV Dnr N20-90094 2020-02-17 https://www.rmv.se/wp-content/uploads/1586854550406_5749757_Kvalitetsgranskning_avseende_stadieindelning_med_magnetkamera.pdf

84. Förtydligande om medicinska åldersbedömningar. RMV 2017-11-15 www.rmv.se/aktuellt/fortydligande-om-medicinska-aldersbedomningar/

85. Efendic, Negra. Generaldirektören:”Trygg med de metoder vi valt”. SvD 2018-01-09 www.svd.se/generaldirektoren-vi-fortsatter-gora-aldersbedomningar

86. Åldersbedömning fortsätter – trots felräkning. SvD 2018-04-06 www.svd.se/aldersbedomning-fortsatter-trots-felrakning

87. Efendic, Negra. RMV backar från ifrågasatt åldersuppgift. SvD 2018-10-11 www.svd.se/rmv-backar-fran-ifragasatt-aldersuppgift

88. Efendic, Negra. RMV-chef bryter tystnaden: Metoden ”tillräckligt bra”. SvD 2018-11-29 www.svd.se/chefens-svar-efter-kritiken-metoden-tillrackligt-bra

89. Efendic, Negra. Läkarförening vill ha utredning: ”Råder oklarhet”. SvD 2018-12-13 www.svd.se/lakarforening-vill-se-utredning-av-rmvs-metod

90. Yttrande till Justitiedepartementet över skrivelse från Statens medicinsk-etiska råd. RMV X19-90091 2019-03-22 www.rmv.se/wp-content/uploads/Yttrande-till-Justitiedepartementet-%C3%B6ver-skrivelse-fr%C3%A5n-Statens-medicinsk-etiska-r%C3%A5d.pdf

91. Palm, Elias. Åldersbedömningar väcker känslor och engagemang. Läkartidningen 2019-04-05 lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2019/04/RMV-har-stor-respekt-for-att-medicinska-aldersbedomningar-vacker-engagemang/

92. Röntgen visar olika ålder – ensamkommande anses vara vuxna. DN 2017-06-12 https://www.dn.se/nyheter/sverige/rontgen-visar-olika-alder-ensamkommande-anses-vara-vuxna/

93. Visselblåsarna: Metoden är inte värdig en rättsstat. Sjukhusläkaren 2019-03-14  www.sjukhuslakaren.se/visselblasarna-metoden-ar-inte-vardig-en-rattsstat/   

94. Rahm, Johan. Missuppfattningar och svepande formuleringar om medicinska åldersbedömningar. Dagens Juridik 2020-07-02 www.dagensjuridik.se/debatt/missuppfattningar-och-svepande-formuleringar-om-medicinska-aldersbedomningar/

95. Ramberg, Anne. Angående medicinska åldersbedömningar. Sveriges Advokatsamfund 2017-03-21 https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/nyheter/brev-fran-sveiges-advokatsamfund-till-mikael-ribbenvik-rorande-medicinska-aldersbedomningar-.pdf

96. Statistik medicinska åldersbedömningar. RMV. Läst 2019 10 17 https://www.rmv.se/om-oss/forskning/statistik/#Aldersbedomningar

97. Rapport om rättsosäkerhet i asylprocessen för ensamkommande barn och unga. #Vi står inte ut 2017-09-11  www.mynewsdesk.com/se/number-vistaarinteut/documents/rapport-om-raettsosaekerhet-i-asylprocessen-foer-ensamkommande-barn-och-unga-70084

98. #Rättssäkert Migrationsverket och domstolarna stoppautvisningarna.blogspot.com/p/migrationsverket.html

99. SVT granskar: Migrationsverket bortser från bedömningar om barns ålder. SVT 2018-01-14 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-granskar-medicinska-aldersbestamningar-avgorande-for-migrationsverket

100. Nya medicinska metoder vid bedömning av ålder läker inte brister i bevisvärdering. Rådgivningsbyrån för flyktingar och asylsökande. 2018. Arkiverad från originalet 2019-06-26  web.archive.org/web/20190626193442/https:/sweref.org/wp-content/uploads/2018/02/Nya-medicinska-metoder-vid-bedomning-av-alder-laker-inte-brister-i-bevisvardering-1.pdf 

101. Johansson, Emil. Överklaganden av tillfälliga åldersbeslut för asylsökande, en kvantitativ studie. Lunds universitet APU JUZN05       www.academia.edu/38580370/%C3%96verklaganden_av_tillf%C3%A4lliga_%C3%A5ldersbeslut_for_asyls%C3%B6kande_en_kvantitativ_studie 

102. Johansson, Emil. Age Assessment of Unaccompanied Minors in Sweden and the Rights of Children. Master of Laws, graduate thesis. Lunds universitet JUEM02, 2019 lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8977100&fileOId=8981512

103. Efendic, Negra. Unik dom – utlåtande om asylsökandes ålder sågas. SvD 2018-10-23 www.svd.se/forsta-fallet-i-domstol–rmvs-bedomning-sagas

104. Kroppsbesiktning i syfte att utreda ålder i brottmålsprocessen. Utkast till lagrådsremiss. Justitiedepartementet 2016-12-23 www.regeringen.se/4b04f4/contentassets/17d65a509b9d4dbdaad3f63eff10e383/kroppsbesiktning-i-syfte-att-utreda-alder-i-brottmalsprocessen

105. Morberg, Carolina. Okänd ålder. Utredningsansvar för den tilltalades ålder i brottmål. Juridicum, Örebro universitet VT 2017 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1154959/FULLTEXT01.pdf

106. Efendic, Negra. Ännu en domstol går emot RMV:s åldersbedömning. SvD 2018-11-30 www.svd.se/annu-en-domstol-gar-emot-rmvs-aldersbedomning

107. Ramberg, Anne; Pettersson, Anders L; Molin, Erica. Fler bör granskas för åldersbedömningarna. SvD 2019 05 06 https://www.svd.se/fler-bor-granskas-for-aldersbedomningarna/i/utvalt/om/debatten-om-aldersbedomning

108. Skadeståndsanspråk mot staten med hänvisning till medicinsk åldersbedömning mm. i ett asylärende.  Justitiekanslern. 2020-06-24 www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/nyheter/2968-19-4.3.2_anon.pdf

109. Civil Rights Defenders UPR-rapport 2019. 2019-07-18 https://crd.org/sv/2019/07/18/civil-rights-defenders-upr-rapport-2019/

110. Sweden’s Compliance with the Convention against Torture and other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT). Civil Rights Defenders 2020-09-23 https://crd.org/wp-content/uploads/2020/09/Alternativrapport-CAT-med-rekommendationer-slutversion.pdf

111. Stoppa osäkra åldersbedömningar. FARR – Flyktinggruppernas Riksråd. ETC 2019-06-27 www.etc.se/debatt/stoppa-osakra-aldersbedomningar

112. Politiska krav på stopp av åldersbedömningarna. SVT 2018-01-10 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/politiska-krav-om-stopp-av-aldersbedomningarna

113. Finn Bengtssons (M) tal i riksdagen om medicinska åldersbedömningar. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2018-05-27 stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/05/finn-bengtssons-m-tal-i-riksdagen-om.html

114. Danielsson, Staffan. En ovärdig cirkus som KU och JO måste granska. SvD 2017-11-14 www.svd.se/ovardig-cirkus-som-ku-och-jo-maste-granska

115. Statsråds agerande ifråga om åldersbedömning i asylärenden. KU-anmälan 2017/18:24 (943 2017-18) av Staffan Danielsson (c) 2018-01-10 www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/ku-anmalan/statsrads-ageranden-i-fraga-om-aldersbedomning-i_H5A1dnr943

116. C och V kräver åtgärder om åldersbedömningar. Dagens Medicin 2018-01-09 www.dagensmedicin.se/specialistomraden/allmanmedicin/c-och-v-kraver-atgarder-om-aldersbedomningar/

117. En extern granskningskommission om medicinska åldersbedömningar av asylsökande. Motion 2018/19:2305 av Maria Ferm m.fl. (MP). Riksdagen 2018-11-29 www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/en-extern-granskningskommission-om-medicinska_H6022305

118. Socialutskottets betänkande 2018/19:SoU8. Medicinsk åldersbedömning. Riksdagen.se punkt 56 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/halso–och-sjukvardsfragor_H601SoU8/html#_Toc8394573

119. Eckerman, Ingrid. Riksdagsledamöter reagerar över åldersbedömningarna. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2019-05-16 stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/05/riksdagsledamoter-reagerar-over.html

120. Efendic, Negra. Åldersbedömningar utreds: ”Måste göras rättssäkert”. SvD 2019-04-09 www.svd.se/aldersbedomningar-utreds-maste-goras-rattssakert/i/utvalt/om/svd-granskar-aldersbedomningarna

121. SvD granskar åldersbedömningarna: ”Nonchalant” Morgan Johansson anmäls till KU. SvD 2019-10-25 www.svd.se/nonchalant-morgan-johansson-anmals-till-ku?fbclid=IwAR03gq7OW17piLjePUWstoxQb3pQF4xR6g0Me3LgECtyuOq7UDzk53bqGGE

122. Höj Larsen, Christina. Begäran om granskning av justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons svar på skriftliga frågor om medicinska åldersbedömningar. KU-anmälan 2019/20:15 (421-2019/20). Sveriges Riksdag 2019-10-25 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/ku-anmalan/begaran-om-granskning-av-justitie–och_H7A1dnr421

123. Rättsläkare riktar skarp kritik mot att utredning dröjer. Sjukhusläkaren 2020-01-14 https://www.sjukhuslakaren.se/rattslakare-riktar-skarp-kritik-mot-att-utredning-drojer/

124. Utökat kunskapsunderlag om Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen. Kommittédirektiv från Justitiedepartementet Dir 2020:64 2020-06-11 www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2020/06/dir.-202064/

125. Kritik mot val av experter som ska granska medicinsk åldersbedömning. Läkartidningen 2020-10-09 lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/10/kritik-mot-val-av-experter-som-ska-granska-medicinsk-aldersbedomning/

126. Finns flera stora frågetecken kring den här utredningen. Sjukhusläkaren 2020-10-14 www.sjukhuslakaren.se/finns-flera-stora-fragetecken-kring-den-har-utredningen/

127. Kan en jävig expertgrupp göra en oberoende utredning? Läkartidningen 2021-03-09 lakartidningen.se/opinion/debatt/2021/03/kan-en-javig-expertgrupp-gora-en-opartisk-utredning/

128. Hammarskjöld, H. Regeringen och förvaltningsrätten verkar ha glömt Regeringsformen och Förvaltningsrätten. Kommentar till artikel, Läkartidningen 2020-10-09 lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/10/kritik-mot-val-av-experter-som-ska-granska-medicinsk-aldersbedomning/#comment-20860