3.3. Återvändande till Afghanistan – teori och verklighet

Alltsedan hösten 2016, då migrations- och justitieminister Morgan Johansson sade att ”vi kan inte ta hand om Mellanösterns alla pojkar”, har det stått klart att regeringens mål är att så många som möjligt med afghanskt medborgarskap ska utvisas till Afghanistan. Att detta inte gått enligt regeringens planer visas i kapitel 2.2. Trots de avtal som tecknats mellan Afghanistan och EU/Sverige är antalet ”återvändare” lågt. Kostnaden för en utvisad person beräknas till en halv – en miljon kronor, förutom förlorade skatteintäkter. De stödprogram som finns på plats i Afghanistan når endast ett fåtal. Det finns inga tecken till att Afghanistan kan uppfylla kraven på ett ”värdigt” mottagande. Det finns heller inga indikationer på att utvisade har kunnat etablera sig i Afghanistan.

Författare: Ingrid Eckerman. Manus juli 2021. Bild: Att deportera flyktingar till Afghanistan stärker talibanerna och IS. Okänd konstnär med inspiration från kartonisten Atiq Shahid 2017.

Avtalet mellan EU och Afghanistan

Tidigare har Afghanistan varit ovilligt att ta emot deporterade. EU och Afghanistan ingick dock den 2 oktober 2016 ett återvändaravtal, the Joint Way Forward (JWF) [1], ”in order to organize the dignified, safe and orderly return of Afghan nationals”. Enligt EU-parlamentet förhandlades detta avtal utan någon officiell deltagare från parlamentet och var formellt inte legalt bindande [2]. Två juridikforskare vid University of Luxembourg [3] konstaterade att detta utgör ett skifte från bindande till icke bindande dokument i utformningen av EU:s återvändarpolicy för medborgare från tredje land. Parlamentet var emellertid ansvarigt för budgeten.

Enligt avtalet skulle det tas speciell hänsyn till sårbara grupper, dvs. ensamkommande barn, ensamstående kvinnor, kvinnor som är familjens överhuvud, gamla och svårt sjuka personer samt med strävan att hålla ihop familjer. Förutom program för ”reintegration” av återvändare skulle EU skapa ett program för att förebygga ”irreguljär migration” genom att förbättra möjligheterna att få jobb i Afghanistan.

Avtalet tillkom i samband med en biståndskonferens i Bryssel där EU utlovade ett omfattande biståndspaket. President Ghani och dåvarande premiärministern Dr Abdullah Abdullah (nu ansvarig för fredsprocessen) slöt upp bakom överenskommelsen, medan flyktingministern Sayed Hussein Balkhi sade att afghanska migranter borde tillåtas stanna i Europa, oavsett om deras asylskäl accepterades eller ej [4].

Utrikesminister Salahuddin Rabbani talade om för sitt parlament att europeiska länder inte ansåg sig kunna betala både för flyktingar i de egna länderna och för utvecklingsprojekt i Afghanistan [4]. Det var upp till Afghanistan att välja. Det afghanska parlamentet fick aldrig rösta om avtalet [5]. Afghanska aktivister protesterade mot avtalet och hänvisade till alla återvändande migranter från Pakistan och Iran [5].

Afghanistans dåvarande migrationsminister Sayed Hussain Alime Balkhi och flyktingminister Dr Alema samt Dr. Abdullah Abdullah vädjade upprepade gånger till europeiska länder att sluta deportera flyktingar, då man inte kan ge dem ett värdigt mottagande [6].

I november 2019 visar den årliga Aidwatch-rapporten att biståndet från EU-länderna främst går till att främja EU-ländernas egna intressen [7]. Erik Lysén, som är chef för Svenska Kyrkans biståndsverksamhet, säger där att ”EU styr biståndet till åtgärder för att hejda migrationen till Europa.”

Inför omförhandlingen av avtalet, som löpte ut den 6 oktober 2020, ställde EU-parlamentet följande frågor till Kommissionen [2]:

1. Betalades den nya flygplatsen för återvändare av EU? Om ja, är budgeten för terminalen inkluderad i årsbudgeten för JWF, eller var det en extra utgift? Hur mycket kostade terminalen, och hur mycket av detta betalades av EU?
2. Hur många har återvänt från Europa till Afghanistan enligt JWF sedan det startade till mars 2020?
3. Har Kommissionen gjort någon uppföljning beträffande uppehälle och återintegration för dem som återvänt?

Jag vet inte om parlamentet fick svar på sina frågor.

ECRE, European Council of Refugees and Exiles, anser i sin kommentar till avtalet att EU har ett oproportionerligt fokus på att deportera flyktingar [8, 9]. Samarbetet med Afghanistan borde enligt ECRE i stället rikta in sig på de underliggande faktorerna bakom instabiliteten och de våldsamma konflikterna i Afghanistan.  

Ett nytt avtal, Joint Declaration on Migration Cooperation (JDMC), som inte är tidsbegränsat, tecknades hösten 2020 [10-12]. Huvuddragen är desamma som i det tidigare avtalet, men gränserna för ”sårbara” har blivit snävare [13]: En familj definieras som föräldrar med barn under 18 år, och ”allvarligt sjuka personer” är sådana som inte kan få vård i Afghanistan. Afghanistan förbinder sig att acceptera alla medborgare vid ankomsten. Alla medlemsstater kan delta i samordnade utvisningar, även om de har bilateralt avtal med Afghanistan. På initiativ av Afghanistan har antalet ”återvändare” maximerats till femtio per icke reguljärt (chartrat) plan, och femhundra per månad. Dessa siffror kan ökas efter överenskommelse.

Kritiker pekar på maktasymmetrin i avtalet, där större press läggs på Afghanistans regering, samtidigt som situationen i landet blir allt mer instabil [14].

Det svenska avtalet 

Parallellt med Joint Way Forward förhandlade Finland, Sverige och Tyskland år 2016 fram separata avtal [4], baserade på bland annat ”ett värdigt, säkert och ordnat mottagande” [15].

Det svenska avtalet saknade EU-avtalets skrivning om ett program för förebyggande av migration. Det har framförts uppgifter om att det finns en hemlig del av återvändandeavtalet på svenska ambassaden i Kabul och hos presidenten. Detta ska vara sekretessbelagt i Sverige med hänvisning till ”rikets säkerhet”.

I november 2016 röstade Afghanistans parlament nej till avtalet med Sverige. Det påverkade inte Sveriges inställning: ”Det är en del av internationell rätt att man tar ansvar för sina medborgare och det gäller Afghanistan också”, enligt Morgan Johansson [16].

De afghanska flyktingministrarna har upprepade gånger vädjat till EU och enskilda länder att stoppa utvisningarna [6, 17]. När Christina Höj Larsen (v) i en interpellation 2019 frågade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om han tänkte hörsamma afghanska regeringens vädjan svarade han att avtalet inte sagts upp [18]. ”Jag kan inte gå på vad enskilda ministrar säger.”

I oktober 2018 förnyades avtalet i ytterligare två år utan utvärdering. I juni 2021 finns inte något nytt formellt avtal [19]. Enligt Migrationsverket ”fortsätter man ömsesidigt att tillämpa det som tecknades 2016”. Afghanistans flyktingminister Noor Rahman Akhlaqi anser att det är avtalet från 2016 som ska tillämpas, där definitionen av ”sårbara grupper” är vidare än i EU-avtalet 2020 [20].  

Det finns obekräftade uppgifter om att de afghanska myndigheterna anser sig ha utsatts för otillbörliga påtryckningar för att förnya avtalet. Vi har också förstått att Afghanistans regering ansåg sig tvungen att acceptera avtalet för att inte gå miste om bistånd.

Gränspolisen och förvaren

Den som har ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut från Sverige ska lämna landet. Enligt Riksdagens socialförsäkringsutskott ska ett ”återvändande” i första hand ske frivilligt. Återvändande med tvång ska vara en sista utväg.

Det är inte ett brott att som asylsökande stanna kvar i Sverige efter avslag. Den som saknar giltiga papper kan, om hen har tur, klara sig i landet tillräckligt länge för att efter fyra år ha rätt att söka asyl på nytt. Det är en mycket otrygg tillvaro, och när som helst kan man hamna i en situation där polisen ber om den legitimation man inte har.

När polisen hittar den som är papperslös så kan hen sättas i förvar i väntan på deportation. Många gånger kan förvarstaganden ifrågasättas – det kan handla om någon som gjort sitt bästa för att samarbeta med Migrationsverket men ändå sätts i förvar. Det har också hänt att en person blivit förvarstagen som ”tack” för att hen erbjudit sig att vittna när hen har sett ett brott begås.

Ibland kan gränspolisen avsätta orimliga resurser på att hitta eventuella papperslösa migranter med razzior i hem och lokaler [21]. Det har hänt att de trängt sig in i ett hem kl. 6 på morgonen och skrämt upp familjens barn, för att finna att den eftersökta personen bor på okänd adress eller redan har fått uppehållstillstånd. 

Förvaren är inte fängelser, även om de i mångt och mycket påminner om fängelser [22]. Där kan en person hållas inspärrad i upp till ett år, en tid som inte alltid hålls [23]. Det har hänt att gränspolisen, i strid mot lagen, har försökt förlänga en förvarsperiod genom att föra den asylsökande ”utomlands” över Öresundsbron, för att sedan återvända med personen till förvaret. Allvarligt psykiskt störda förs oftare till isolering i häktet än till vård inom psykiatrin, och häkte används också för sådana som anses ”besvärliga”. Kriminalvården har kritiserat häktesanvändningen i en skrivelse till JO. I februari 2019 var 74 förvarstagna personer omplacerade till häkte, av dem tio afghanska medborgare som var 21 år eller yngre [24].

Barn får sättas i förvar maximalt 72 + 72 timmar. Dock händer det att barn hålls i förvar betydligt längre, framför allt vid Dublin-ärenden [25].

Transporterna i chartrat eller reguljärt flyg kan vara dramatiska [26]. Handfängsel och lugnande medicinering tycks vara rutin. Därtill kan man använda spotthuva. Sjuka personer, både fysiskt och psykiskt, har lämnats på flygplatsen i Kabul utan att det har säkerställts att någon möter vederbörande.

Återvändarverksamheten i Afghanistan

För att locka de asylsökande att ”återvända” frivilligt erbjuder Migrationsverket, i samarbete med internationella organisationer, olika mottagningsinsatser i länder dit många utvisningar sker. En återvändarsambandsman finns placerad på ambassaden i Kabul. Denne kommunicerar med myndigheter, organisationer m.m., men utgör inte stöd för de återvändande.

Oavsett om man åker frivilligt eller med tvång kan den som återvänder till Afghanistan få ta del av återetableringsstöd via ERRIN (European Return and Reintegration Network). Man kan till exempel få stöd att starta ett eget litet företag. Under större delen av 2019 låg programmet nere då det var oklarheter med bokföringen [27]. Under 2020 fick 119 personer beviljat bidrag enligt ERRIN [28].

De som återvänder frivilligt kan dessutom få ett återetableringsstöd motsvarande 30 000 kronor kontant via IOM (International Organization for Migration). 107 personer fick återetableringsstöd under 2019 [29], och 66 under 2020 [28].

Båda typerna av stöd betalas ut i Afghanistan, men det krävs att man gör en ansökan i Sverige och har med sig papper på att man är berättigad till stöd. Det är förhållandevis få som hämtar ut kontantbidraget. Man har kanske inte fått med sig det nödvändiga intyget från Migrationsverket, och man har kanske ingen fungerande telefonförbindelse för att lösa eventuella problem. Det har också hänt att de som hämtat bidraget blivit rånade direkt efteråt.

Metodutvecklingsprojektet ”Sustainable Reintegration in Afghanistan” (SRA), som är ERRIN-finansierat, påbörjades 1 november 2019 och skulle pågå ett år [29-31]. Syftet är att de som återvänder ska stanna kvar i hemlandet i stället för att fly vidare. På grund av bl.a. coronapandemin har det förlängts fram till 30 juni 2021. Projektet bestod av flera delar: En informationskampanj med seminarier i Kabul och Ghazni för 600 återvändare, deras familjer och civilsamhället; en starta eget-kurs, som p.g.a. coronapandemin och ”andra logistikproblem” endast fick 40 deltagare; webbinarier för handläggare i Europa samt upphandling av lokala entreprenörer. Erfarenheterna är goda och metoderna kommer att utvecklas vidare. Bland annat ska starta eget-kurserna anpassas för kvinnor, utsatta grupper och analfabeter.

Kostnader för avslag och tvångsutvisningar

Vad kostar det att ge avslag till och utvisa en asylsökande? Detta är ett försök att få en uppfattning om detta.

Den första delen av kostnaden gäller den asylsökandes uppehälle fram tills beslut tagits, och Migrationsverkets hantering av asylärende oavsett om det leder till bifall eller avslag. Enligt Migrationsverkets årsredovisning 2020 [32] var verkets kostnad per avgjort asylärende 21 000 kr, år 2018 var kostnaden 30 000 kr. Genomsnittskostnad per avgjort verkställighetshindersärende var 8 599 kr. Det vanligaste är att avslagsbeslut överklagas. Kostnaderna för domstolarna tillkommer, liksom bidragen från Migrationsverket till den asylsökande under tiden mellan det ”första” avslaget, dvs. Migrationsverkets, till det ”tredje” avslaget i Migrationsöverdomstolen. Enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA) har en vuxen sökande under denna tid rätt till bidrag på 61 – 71 kronor per dag, som ska täcka alla utgifter. Om tiden hålls ner till ett år blir kostnaden runt 25 000 per person.

För det fåtal som låter sig utvisas frivilligt kan resan Stockholm – Kabul med reguljär flygbiljett avrundas till 10 000 kronor. Vid ankomsten ska finnas reserverat 30 000 kr för var och en.

Ersättningen till en gränspolis som gör tillslag för att gripa en person, ofta på obekväm arbetstid, är cirka 350 kr per timme. Om tillslaget engagerar sex personer i fem timmar blir kostnaden för tillslaget 10 000 kr. Därtill tillkommer fordon och andra omkostnader, liksom kostnader för brott som inte tas om hand av de poliser som genomför aktionen.

Förvarskostnaderna 2020 per inskriven och dygn var 5 762 kr [32]. Medelvistelsetiden i förvaren var drygt 20 dagar för kvinnor, 40 dagar för män. Genomsnittskostnaden per förvarstagen är alltså minst 115 240 kr per kvinna, respektive 230 480 per man.

Tre myndigheter ska samverka kring tvångsutvisningarna – Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården. Enligt Riksrevisionen [33] arbetar de med låg effektivitet till höga kostnader. De samlade kostnaderna för verksamheten ökade under 2016 – 2018 med 40 procent till knappt två miljarder kronor om året. Under samma period minskade antalet avslutade återvändandeärenden. När den totala kostnaden för återvändarverksamheten slås ut per verkställd person har den ökat från cirka 48 000 kronor 2016 till knappt 97 000 kronor 2018 [34]. Det är inte klart vilka kostnader som ingår i denna siffra, men den innefattar inte kostnader för flygresa och viss eskortpersonal, som vid samordnade europeiska utvisningsflygningar bekostas av den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex.

Flygtransporten till Afghanistan för tvångsutvisningar kostade 2017 i genomsnitt 64 000 kronor, inklusive transport- och personalkostnader (enligt Claes Nöjd, chef för Kriminalvårdens transporttjänst). Troligen är siffran betydligt högre om den slås ut per verkställd utvisning, eftersom det blivit allt svårare att fylla planen. I vissa fall har ett chartrat plan tagit bara en enda person till en kostnad upp till 700 000 kronor [35].

En kostnad av storleksordningen en halv till en miljon per utvisad person verkar rimlig [35, 36]. När det gäller barn och ungdomar ska till de direkta kostnaderna läggas investeringen som gjorts genom utbildning, i många fall färdig yrkesutbildning, en halv till en miljon kronor per person [37] samt bortfallet av framtida skatteintäkter. Näringslivet och vården skriker efter arbetskraft, och Sverige behöver unga människor som kan jobba när en allt större del av befolkningen uppnått pensionsåldern. Att utvisa utbildade ungdomar är kapitalförstöring.

Till detta ska läggas behovet av resursförstärkningar. Chefen för gränspolisen, Patrik Engström, trodde 2016 att antalet gränspoliser skulle behöva fördubblas [38].

Hur har Sverige ”lyckats”?

Knappt hälften av de cirka 42 000 afghanska medborgare som sökte asyl i Sverige 2015 har fått uppehållstillstånd efter asylprövning och ytterligare cirka 7 000 genom nya gymnasielagen. I början av 2021 har alltså ungefär 14 000 afghanska medborgare lagakraftvunna utvisningsbeslut. (Se kapitel 2.2). Antalet förväntas öka genom att ungdomar inte får de jobb som krävs efter avslutade gymnasiestudier. (Se kapitel 5.5.)

Hur många som är kvar i Sverige vet vi inte. Uppskattningsvis finns, när detta skrivs, 5 000 papperslösa f.d. ensamkommande barn med afghanskt medborgarskap kvar i Sverige. Därtill tillkommer barnfamiljer och övriga vuxna.

Totalt för åren 2017 – 2020 har ungefär 2 000 personer rest till Afghanistan, varav cirka 600 med tvång. (Se kapitel 2.2.) Allt färre låter sig frivilligt utvisas till Afghanistan [39]. Om syftet är att utvisa alla som fått utvisningsbesked kommer det med nuvarande takt att ta 10 – 20 år.

Vissa ansträngningar görs för att öka antalet som reser tillbaka frivilligt. Projektet ”Barnets bästa vid återvändande”, där Migrationsverket var en av deltagarna, syftade till att hitta metoder för att stärka processen kring ensamkommande barn med fokus på (frivilligt) återvändande vid eventuellt avslag på asylansökan [40]. I den utvärdering av projektet som presenterades 2020 framgick inte i vilken omfattning ensamkommande, under eller över 18 år, accepterar ”frivillig” ensamutvisning.

Frivilligheten kan ifrågasättas för en del av dem som räknas som ”frivilligt återvändande” [41-43]. Det papper som Migrationsverket använder för godkännande är skrivet på engelska. Ungdomar och barnfamiljer har känt sig lurade eller hotade att skriva på ett papper som de inte förstår den fulla innebörden av.

Afghanistan har hittills oftast vägrat ta emot tvångsutvisade barnfamiljer och ensamma kvinnor. Dessa har blivit kvar i Sverige, i limbo, utan uppehållstillstånd, utan arbetstillstånd och med reducerat eller inget LMA-bidrag.

När covid-19-pandemin bröt ut våren 2020 slutade Afghanistan ta emot tvångsutvisade flyktingar. Senare har man infört krav på negativt virustest inom 24 timmar från landningen. Eftersom svensk lag inte tillåter tvångsprovtagning har det medfört att tvångsutvisningarna nästan upphört fram till skrivande stund (juni 2021).

Regeringen har i mars 2021 gett Statskontoret i uppdrag att utreda vilka organisationsförändringar som behövs för att effektivisera arbetet med återvändande [44].

Det ”värdiga återvändandet”

Enligt återvändandeavtalen ska Afghanistan erbjuda de utvisade ett ”värdigt, säkert och ordnat” mottagande. Hittills har vi inte fått indikationer på att detta uppfyllts för någon enda utvisad. Det finns heller inga indikationer på att någon av de utvisade ungdomarna lyckats ”etablera” sig.

Flickan ”Guldkråkan” fick med sin familj periodvis bo i en grotta för att skydda sig mot angripare [45]. ”Ali”, kristen och homosexuell, gick ner sig i drogträsket och hade förlorat sin infekterade fot och kanske sitt liv om han inte blivit hittad av andra svenskafghaner [46]. ”A” lever gömd på grund av hot från talibanerna [47]. Några har utsatts för hot från sina egna familjer. Någon har setts tigga på gatan. Flera har tagit sig till Iran med eller utan hjälp av sin svenska bonusfamilj. Några har flytt vidare från Iran. Några har dött. Många har ”försvunnit”, dvs. deras svenska hjälpare har förlorat kontakten med dem.

Några av de ensamkommande som ”återvänt” lever förhållandevis väl, men det beror på det stöd de fått och fortfarande får från svenska hjälpare (se kapitel 6.7).

Bacha bazi (danspojkar) och barnsoldater har aldrig haft ett ”normalt” liv och har därför inget normalt liv att återvända till. Stigmatisering gör att de inte accepteras av sina släktingar. Att ha lämnat sin bacha baz (”ägare”) är en kränkning som kan vara livsfarlig. Kvinnor som rymt från sitt äktenskap har kränkt sin egen och sin mans familjs heder och riskerar livet. Flickor som har varit i Sverige utan manliga släktingar kan anses som förlorade. Kristna, ateister och hbtq-personer lever under hotet att bli avslöjade. Det går inte heller att gömma sig i Afghanistan – framför allt inte om man har fiender med makt.  

I en tysk studie intervjuades 113 av de 908 afghaner som deporterats 2016 – 2020 [48]. De hotas inte bara av talibaner och allmänheten utan även av sina familjer för att de västernifierats, levt ”omoraliskt” i Europa, och avfallit från islam. Nästan alla hade utsatts för våld. En enda hade arbete.

Delmis rapport 2021 bekräftar svårigheterna för dem som ”återvänt” [49]. Sextio ”återvändare” intervjuades, varav två kvinnor. Majoriteten var hazarer. De flesta befann sig i Kabul, en del även i Ghazni, Herat, Iran och Grekland. Den drivande faktorn bakom migrationen var fattigdom och utsatthet i områden som präglats av ett oroligt säkerhetsläge. En del var födda i Iran och hade aldrig levt i Afghanistan. I Afghanistan återupplevde de samma hot eller hotfulla situation som fått dem att lämna landet. Den ekonomiska situationen var svår med arbetslöshet och en ständig kamp för att få ihop pengar till mat, mediciner, hyra och avbetalning av skulder. Många saknade familj och släkt i landet samt hade inte de sociala nätverk som är nödvändiga för ”återintegration”. De flesta var inställda på att lämna Afghanistan igen, och helst ta sig till Europa. Återintegreringsstödet på 30 000 kr hade bara i ett fåtal fall gått till en inkomstgenererande aktivitet.

Varför får flyktingkrisen fortsätta?

Det blev ingen flyktingkris förrän den tillfälliga lagen trädde i kraft 2016. Då blev det kris både för civilsamhället och flyktingarna själva, trots att den stora tillströmningen av flyktingar för länge sedan upphört.

Vi som har engagerat oss i de ensamkommande ungdomarna och barnfamiljerna kan inte förstå varför Sverige måste lägga sig på EU:s miniminivå vad gäller asylmottagning, eller varför Sverige i strid mot samstämmiga auktoriteter måste hävda att Afghanistan är tillräckligt säkert. Regeringen låtsas som om det finns möjligheter till etablering i Afghanistan, även för unga utan högre utbildning, utan kunskap om landet, kulturen etc. och utan nätverk. Regeringen bortser helt från att unga människor, som vill bryta med de förtryckande traditionerna och hävda de mänskliga rättigheterna, är extra utsatta. Informationen finns, men regeringen väljer att blunda.

Vi kan inte förstå varför regeringen satt sig i denna sits – att kasta bort så stora investeringar. Vi tycker att pengarna för utvisningsverksamheten i stället kunde användas för integrationsverksamhet. Deportationerna till Afghanistan är orimliga, ekonomiskt såväl som mänskligt.

Sökord: Boken, Det officiella Sverige, Att lämna Sverige, Om Afghanistan

Till Innehåll

Se även

Herzberg, Alice. Sveriges återtagandeavtal med Afghanistan: en analys av den rådande politiska och byråkratiska diskursen.

Lindberg, Annika. (O)säkerheten som politiskt mål och verktyg: Migrationsverkets fängelselika förvar.

Båda i: Rättssäkerheten och solidariteten – vad hände? En antologi om människor på flykt. Red. Elsrud T, Gruber S, Lundberg A. Linköpings universitet 2021. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1554725/FULLTEXT02.pdf

Referenser

1. Joint Way Forward on migration issues between the EU and Afghanistan 2016-10-02. EEAS
   eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_afghanistan_joint_way_forward_on_migration_issues.pdf
2. European Parliament. Parliamentary questions. Questions for written answers to the commission. 2020-04-22 
   www.europarl.europa.eu/doceo/document/E-9-2020-002443_EN.html
3. Warin C, Zhekova Z M. The Joint Way Forward on migration issues between Afghanistan and the EU: EU external policy and the recourse to non-binding law. Cambridge International Law Journal Dec 2017;6:2 hdl.handle.net/10993/34382
4. EU and Afghanistan get deal on migrants: Disagreement, pressure and last minute politics.  Afghanistan Analyst Network 2020-10-06 www.afghanistan-analysts.org/en/reports/migration/eu-and-afghanistan-get-deal-on-migrants-disagreements-pressure-and-last-minute-politics/
5. Afghan civil society activists demand “stop implementing the Joint Way Forward deal”. Kabulblog 2016-10-21 kabulblogs.wordpress.com/2016/10/21/afghan-civil-society-activists-demand-stop-implementing-the-joint-way-forward-deal/ 
6. Morgan: Visst har flyktingministrarna vädjat om stopp för utvisningarna! Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2019-04-01 stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/04/morgan-visst-har-flyktingministrarna.html
7. EU-bistånd främjar EU-länders egna intressen. Sveriges radio 2019-11-19 sverigesradio.se/artikel/7348579 
8. Joint Statement: Afghanistan is Not Safe: the Joint Way Forward Means Two Steps Back. ECRE 2020-09-15 https://www.ecre.org/joint-statement-afghanistan-is-not-safe-the-joint-way-forward-means-two-steps-back/
9. Afghanistan är inte tryggt: Den gemensamma vägen framåt innebär två steg tillbaka. NGO gemensamt uttalande. ECRE september 2020 www.ecre.org/wp-content/uploads/2020/09/NGOs-joint-statement-on-Afghanistan-Swedish-converted.pdf
10. Joint Declaration on Migration Cooperation between Afghanistan and the EU. Council of the European Union 2021-01-13. 5223/21 www.statewatch.org/media/1801/eu-council-joint-declaration-afghanistan-5223-21-add1.pdf
11. Renewed deportation agreement with Afghanistan close to approval. Statewatch 2021-01-14 www.statewatch.org/news/2021/january/eu-renewed-deportation-agreement-with-afghanistan-close-to-approval/
12. EU Afghanistan informal deportation agreement. Full text of the new Joint Declaration. Statewatch 2021-02-01 www.statewatch.org/news/2021/february/eu-afghanistan-informal-deportation-agreement-full-text-of-the-new-joint-declaration/
13. New EU agreement with Afghanistan amid deteriorating security situation. ECRE 2021-02-05  www.ecre.org/new-eu-agreement-with-afghanistan-amid-deteriorating-security-situation/
14. Atal, Mojib Rahman. The asymmetric EU-Afghanistan cooperation on migration. The Diplomat 2021-05-12 thediplomat.com/2021/05/asymmetrical-eu-afghanistan-cooperation-on-migration/
15. Samförstånd mellan Sveriges regering och Islamiska Republiken Afghanistans regering om samarbete på migrationsområdet. Undertecknat 2016-10-05. Regeringen.se  www.regeringen.se/4ab5e0/contentassets/da1ae2805f5d41bd9782c1779d916e92/avtal-mellan-sverige-och-afghanistan.pdf
16. Afghanistan röstar nej till återtagande. SR 2016-11-30
    sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6576680
17. Afghansk minister: Skicka inte människor hit. SvD 2017-06-28. https://www.svd.se/afghansk-minister-skicka-inte-manniskor-hit
18. Återtagandeavtalet med Afghanistan. Interpellationsdebatt 2019-03-29. Interpellation 2018/19:127 av Christina Höj Larsen (V). www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/atertagandeavtalet-med-afghanistan_H610127
19. Personligt meddelande, Återvändarsamordningen, Migrationsverket 2021-06-08
20. Afghanistan hotade med att neka plan med utvisade landningstillstånd. Blankspot 2021-01-14 blankspot.se/afghanistan-hotade-med-att-neka-plan-med-utvisade-landningstillstand/  
21. Efter fyra razzior från gränspolisen: ”De gör det för att skrämma oss”. Sydsvenskan 2018-02-09 www.sydsvenskan.se/2018-02-07/efter-fyra-razzior-fran-granspolisen-de-gor-det-for-att-skramma-oss 
22. Andersson, Ulrika et al. (red): Flyktingfängelser. En antologi om Migrationsverkets förvar. Verbal 2016
23. Törneke, Krister. Kristne Mahdi hölls i förvar längre än tillåtet. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2019-11-29  stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/11/krister-torneke-kristne-mahdi-holls-i.html#more
24. Shafiq, 20, inspärrad i tuffaste arresten – för sin russindryck. Expressen 2019-03-06 www.expressen.se/nyheter/shafiq-20-ar-insparrad-efter-att-ha-gjort-egen-sportdryck/
25. Barn i förvar – polisens beslut strider mot utlänningslagen. Socialpolitik nr 1-2021 socialpolitik.com/2021/03/20/barn-i-forvar-polisen-fattar-beslut-som-strider-mot-utlanningslagen/
26. En deporterads berättelse om hur det går till i praktiken. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2019-09-28  stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/09/en-deporterads-berattelse-om-hur-det.html
27. Migrationsverket om försenat stöd till återvändare: ”Vi beklagar”. DN 2019-11-30 www.dn.se/nyheter/sverige/migrationsverket-om-forsenat-stod-till-atervandare-vi-beklagar/
28. Personligt meddelande, Enheten för statistik och analys, Migrationsverket 2021-03-22
29. Årsredovisning 2019. Migrationsverket. www.migrationsverket.se/download/18.2b2a286016dabb81a186962/15822014
30. Slutkonferens ”Barnets bästa vid återvändande”. Strömsunds kommun/Migrationsverket 2020-09-24   www.youtube.com/watch?v=gpY907ybP0c
31. Personligt meddelande från NOA (Nationella operativa avdelningen), Enheten för återvändarsamordning, Team ambassad 2019-06-22.
32. Årsredovisning 2020. Migrationsverket. www.migrationsverket.se/download/18.2fa4056d1775f05c203633/1614757755760/Migrationsverket_%C3%85R_2020.pdf
33. Återvändandeverksamheten – resultat, kostnader och effektivitet. Riksrevisionen 2020:7.
    www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2020/atervandandeverksamheten—resultat-kostnader-och-effektivitet.html
34. Återvändandeverksamheten: svag styrning, inbyggda målkonflikter och bristande samordning. Riksrevisionen 2020-03-19 www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2020-03-19-atervandandeverksamheten-svag-styrning-inbyggda-malkonflikter-och-bristande-samordning.html
35. Efendic, Negra. Notan för hans utvisning: Över en miljon kronor. Svenska Dagbladet 2019-02-12  www.svd.se/notan-for-hans-utvisning-over-en-miljon-kronor?fbclid=IwAR03FaZvfpotoGRQqCGuNbDy8gYwMhfDxPwU2HcmsSWMYAS2lb2RGzge3T8
36. Kostnaderna för utvisningar är skyhöga. Stoppa utvisningarna till Afghanistan 2018-03-03 stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/03/kostnaderna-for-utvisningar-ar-skyhoga.html
37. Vad kostar en invandrad ungdom? Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2018-05-21  stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/05/vad-kostar-en-invandrad-ungdom.html
38. Ygeman: Uppemot 80 000 asylsökande kan utvisas. SVT Nyheter 2016-01-30 www.svt.se/nyheter/inrikes/tiotusentals-asylsokande-ska-avvisas
39. Eckerman, Ingrid. 9 000 papperslösa afghanska ungdomar blir kvar i Sverige. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2019-05-03. stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/05/9-000-papperslosa-afghanska-ungdomar.html
40. Barnets bästa vid återvändande. Strömsunds kommun 2020 www.begripligt.nu/wp-content/uploads/2020/12/Barnets-ba%CC%88sta-vid-a%CC%8Aterva%CC%88ndande.pdf
41. The Swedish Migration Board urges asylum seekers to lie to the Afghan Embassy that they want to return voluntarily. Kabulblogs 2017-07-23 kabulblogs.wordpress.com/2017/07/23/the-swedish-migration-board-urges-asylum-seekers-to-lie-to-the-afghan-embassy-that-they-want-to-return-voluntarily/
42. Polisen har gjort sig till charterarrangör. Aftonbladet 2020-06-25 www.aftonbladet.se/nyheter/a/P9Kde6/polisen-har-gjort-sig-till-charterarrangor
43. Tankar om att återvända. Rädda Barnen 2019. https://press.raddabarnen.se/documents/rapport-tankar-om-att-aatervaenda-92107
44. Uppdrag till Statskontoret för att effektivisera återvändarverksamheten. Regeringen.se 2021-03-18  www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/03/uppdrag-till-statskontoret-for-att-effektivisera-atervandandeverksamheten/
45. Guldkråkan och utvisningen. SR 2019-04-15 sverigesradio.se/avsnitt/1270727
46. Deporterad kristen homosexuell har hittats döende i Kabul. MyNewsdesk 2019-04-14  www.mynewsdesk.com/se/ingrid-eckerman/pressreleases/deporterad-kristen-homosexuell-har-hittats-doeende-i-kabul-2860593
47. Maggie: ”Vet du vad de gör med mig när de tar mig?” Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2020-03-19 stoppautvisningarna.blogspot.com/2020/03/maggie-vet-du-vad-de-gor-med-mig-nar-de.html
48. Study: “Experiences and perspectives of deported Afghans in the context of current political and economic developments in Afghanistan”. ECRE 2021-06-21 www.ecre.org/study-experiences-and-perspectives-of-deported-afghans-in-the-context-of-current-political-and-economic-developments-in-afghanistan/
49. Larrucea C V, Malm Lindberg H, Asplund A. Those who were sent back. Return and reintegration of rejected asylum seekers to Afghanistan and Irak. Delmi report 2021:10 www.delmi.se/publikationer/rapport-och-policy-brief-2021-10-de-som-skickades-tillbaka-atervandande-och-aterintegration-av-avvisade-asylsokande-till-afghanistan-och-irak/