Efter USA:s reträtt är Afghanistan antingen helt styrt av talibanerna eller mitt i ett inbördeskrig. Inget av alternativen ger någon möjlighet till internflykt. De människor som en gång flytt från hederskultur och sharialagar kommer att vara chanslösa. De kan inte gömma sig någonstans. Sverige sänder dem i döden.
Författare: Carin Flemström, Birgitta Göransson. Manus juli 2021. Bilden skildrar en verklig händelse där en buss stoppades vid en vägspärr. Hazariska ungdomar drogs ut ur bussen och sköts.
Vi har läst många beslut från Migrationsverket och domstolarna. I samtliga fall ser vi en enorm tilltro till Migrationsverkets förslag om internflykt [1]. All påvisad förföljelse, vare sig det handlar om talibaner, IS, kriminella eller släkters blodshämnder, försvinner som genom ett trollslag genom det lilla ordet internflykt – uppfattningen att det finns säkra områden eller städer.
Beskrivningen av Afghanistan i beslut efter beslut är som om landet bestod av provinser utan kontakt med varandra. Talibanerna beskrivs som små lokala banditband, inte som en nationell rörelse.
Det påstås att det går att färdas säkert på huvudvägarna mellan städer. Att talibanerna upprättar vägspärrar verkar inte ha någon betydelse. ”Det går att lugnt vandra igenom dem om man inte utmärker sig medvetet.” Så beskrev Migrationsverket det för en ung man vars föräldrar dödats av talibanerna eftersom de betalade skatt till regeringens representant och inte till talibanernas ledare.
En annan pojke som i Kabul utsatts för grova sexuella övergrepp som utpressning och hämnd för faderns politiska och ekonomiska ställningstaganden föreslogs skapa sig en helt ny tillvaro i Mazar-el Sharif. Där skulle ingen känna hans verkliga identitet. Han förutsattes kunna ta jobb och hyra en bostad obemärkt. Själv gjorde han bedömningen att ryktet om honom och det som han utsatts för snabbt skulle vara ifatt honom och att han skulle behandlas sämre än en hund på gatan. Det han utsatts för var så skamligt att han även som pojke skulle kunna stenas till döds.
M. hittades via social media
”Det var inte svårt att hitta.
Nu är det din tur.
Jag har hittat denna adressen.
Du med Maryam har förstörde mitt liv.
Du måste dö som en hund.
Var du än är, hittar jag dig och drar dina ögon ur din skål.”
Abdul flydde som 8-åring från Afghanistan till Iran på grund av en blodshämnd. Han har ett stort ärr över magen sedan hans farbror försökt döda honom efter att först ha dödat Abduls far i en strid om markägande. I december 2015 kom han till Sverige. En flicka som var hans vän utsattes för en gruppvåldtäkt på en fest där hon för första gången i sitt liv druckit alkohol. Hon vände sig till Abdul som hjälpte henne till vård. Abdul började sedan spåra gärningsmännen på Facebook och kunde tipsa polisen. Två av tre personer fälldes.
Under domstolsförhandlingarna avslöjades Abduls namn. Han får sedan upprepade hot på nätet och i telefonen. Han ska dö som en hund i samma stund han kliver av planet i Kabul. Många skärmdumpar visar på en resursrik person med gott om pengar och en umgängeskrets med både talibaner och afghansk polis. Abdul tvingas att ständigt byta adress, för gärningsmännen har många vänner i Sverige.
Så riktas hoten mot Abduls syster i en avlägsen bergsby – hon ska dödas i hans ställe. När han får en bild av en kvinna med utstuckna ögon bryter han ihop psykiskt.
Migrationsverket och migrationsdomstolarna ger avslag på anmälan om verkställighetshinder. EU-domstolen tar inte upp fallet till prövning. ”Om han åker till en annan stad i Afghanistan kommer den som hotar honom inte att nå honom.”
Migrationsdomstolen lever i en värld där folkbokföring och allmänna register är det normala sättet att ta reda på var en person vistas, och där det går att skydda sin identitet med myndigheternas hjälp. Men så fungerar det inte i Afghanistan. I ett klanland har man kontroll över vilka som är släkt med varandra och var den släkten har sin hemby. Därtill kommer internet. Att annan infrastruktur är bristfällig betyder inte att internet inte finns.
En av de våldtäktsmän som hotat Abdul har över 2 000 vänner på Facebook spridda över hela Afghanistan, Pakistan och Iran. Hur enkelt är det inte att skicka ut en fråga och be om delning? En person som bor i en stad kan mycket väl ha släktingar i andra delar av landet. Så är det i Sverige och så är det också i Afghanistan, och släkten är hjälpsam i en hederssak.
Sverige borde ta ställning för en ung man som tagit strid mot hederskulturen. Han är en förebild! Men i stället kastar man honom i gapet på hans fiender.
Man kan inte gömma sig i Afghanistan
Den som utförde hoten mot Abdul tillhör ett kriminellt gäng. Sådana skulle inte kunna operera utan tillåtelse av och i samarbete med talibanerna. En rörelse som är på väg att ta över landet använder naturligtvis modern kommunikationsteknik. De ungdomar som skickas tillbaka är inte osynliga och ointressanta för talibaner och andra mäktiga män. De västinfluerade återvändarna finns på talibanernas lista på målgrupper för dödande.
Anders Fänge är en av pionjärerna i Svenska Afghanistankommittén och har (med början under 80-talet) över tjugo års erfarenhet av arbete i landet. I sitt sakkunnighetsutlåtande (se kapitel 3.4.1) beskriver han hur konflikterna under de 40 åren av krig försvårats, och hur dessa går i arv i generationer. Han visar hur lätt det är att leta upp en viss eftersökt person, även om man initialt inte vet var personen är, och att det blivit särskilt lätt med dagens mobiltelefoner.
I en rapport från European Asylum Support Office (EASO) [2] återges uttalanden från afghanistanforskaren Thomas Ruttig och tidigare korrespondenten för Radio Free Europe Abubakar Siddique. Om en person kan undfly en blodshämnd genom att flytta till en annan stad beror på omständigheterna, bland annat vilken makt och inflytande som kontrahenten har.
I finska Migris rapport om Kabul [3] beskrivs hur man, när man kommer till ett nytt samhälle, även i Kabul, måste redogöra för vem man är genom att berätta om sin släkt. De som begått hedersbrott, t.ex. gift sig mot familjens vilja, eftersöks aktivt av sina familjer. Här utnyttjas de nätverk som finns i andra länder. Risken att dödas är stor. Polisen har varken möjligheter eller intresse av att engagera sig i privata angelägenheter.
Talibanerna har kapacitet att uppsöka fiender var som helst i landet
Om någon en gång har hamnat på talibanernas listor går det inte återvända till någon del av Afghanistan. Sverige är såvitt vi vet ensamt om att tillämpa idén om ”internflykt”. Det finns ett stort underlag som beskriver talibanernas kapacitet och väl utarbetade metoder för att spåra upp en fiende varsomhelst i Afghanistan.
UNHCR-rapporten 2016 [4] beskriver tydligt att talibanerna kan spåra upp personer var som helst i landet. De har rutiner och nätverk för detta, inklusive sociala media. De har en ”skuggadministration” av guvernörer och militära befälhavare. Även vad gäller personer som flyttar till städer, till exempel Kabul, så har talibanerna en organisation med spioner där och utför attacker. En person som återvänder till sin hemprovins riskerar att dödas.
Några citat som stöder det nämnda:
– – the Taliban generally has the capability to track individuals, through the use of ”formal and informal communication” networks to obtain information about a person’s whereabouts…
– – The AAN analyst explained that when an individual wanted by the Taliban relocates or returns to their province of origin and if their background is revealed, depending on the individual’s profile, as well as the political climate of the day, that person could be killed, which has occurred.
– – it is more difficult to track people [who] have moved into urban environments, but even there the Taliban have spies and members who can gather considerable information – – . The same source explained that tribal networks still operate in urban areas, and gave the example of the Taliban infiltrating and obtaining information from large refugee camps near Kabul… – – . The analyst stated that the Taliban conducts local-level intelligence gathering in Kabul, and therefore have been able to carry out targeted attacks in some urban centres…
Den norska Landinfo-rapporten [5] ger en ytterligare detaljerad och skrämmande bild av den detaljerade och välutvecklade organisation som ligger bakom uppspårandet och straffandet av fiender till talibanerna. Verksamheten är fördelad på ett antal s.k. shura över landet. Totalt beräknades det 2017 finnas över 6 000 agenter plus ett stort antal betalda eller obetalda informanter. Det finns en ”blacklist” med eftersökta personer. Särskilt utbildade agenter bevakar bl.a. personer som gör negativa uttalanden om talibanerna. Shuran inom Kunduzområdet har flest agenter i förhållande till folkmängden; i Kabul-området finns ca 1 500 agenter. Där inriktar man sig bl.a. på västerniserade personer. Talibanerna själva menar sig ha kontroll över alla som kommer in via Kabuls flygplats. Rapporten uppskattar att det i läge 2015 – 2016 utfördes bortåt 1 000 ”targeted killings”. Talibanerna anger att de 2016 har straffat över 2 000 personer, inkluderande amputationer och kroppsliga skador.
Idag (juli 2021) är talibanernas makt ännu större. Deras inflytande och numerär ökar, vilket illustreras av att regeringen släppt tusentals talibaner ur fängelse som en följd av det s.k. fredsavtalet mellan USA och talibanerna. Vi ser nu hur talibanerna lägger under sig allt fler områden och hur de omstridda områdena ökar. USA har dragit tillbaka sina trupper och ingen vet hur landet ser ut om några månader. Se kapitel 3.2.
Sökord: Boken, Om Afghanistan
Till Innehåll
Referenser
1. Rättsligt ställningstagande: Prövning av skyddsbehov för medborgare från Afghanistan. Migrationsverket 2020-06-16, s.18ff lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=44458
2. Afghanistan: Individuals targeted under societal and legal norms. EASO Country of origin information report 2017-12-12 lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40655
3. Afghanistan: Fact Finding Mission to Kabul in April 2019. Migrationsverket, Finland 2019-10-15 migri.fi/documents/5202425/5914056/Afghanistan_FFM_Returnees_MIG-1914851.pdf/ebbe969e-aea8-768d-c10b-37fad4b2bbd2/Afghanistan_FFM_Returnees_MIG-1914851.pdf
4. Afghanistan: Whether the Taliban has the capacity to pursue individuals after they relocate to another region; their capacity to track individuals over the long term; Taliban capacity to carry out targeted killings. UNHCR 2016-02-15 www.refworld.org/docid/56d7f2670.html
5. Giustozzi, A. Report Afghanistan: Taliban’s Intelligence and the intimidation campaign. Landinfo, Norge 2017-08-25 lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40104