”Det går en röd tråd genom Afghanistans historia. En svag centralmakts försök att genomföra reformer och skaffa sig kontroll över landsbygdens relativa autonomi och religiösa traditionalism har genom historien orsakat en rad av inhemska uppror och krig. Stormakter och grannländer, som ansett sina intressen hotade, har intervenerat – oftast på den afghanska statsmaktens sida, vilket har förvärrat konflikterna och fört dem in på den internationella arenan. Det var detta som de förhandlingar som förts om fred i Afghanistan handlade om.”
Ovanstående stycke skrevs av Anders Fänge som inledning på en artikel som analyserade bakgrunden till Afghanistans instabila läge vid månadsskiftet juli-augusti 2021. Bara en dryg vecka senare är situationen radikalt förändrad. Talibanerna har i rask takt intagit landet, och någon fredsuppgörelse syns inte längre som en möjlighet.
För att snabbt ge spridning av Anders Fänges bakgrundsanalys har vi publicerat den på hemsidan: Afghanistan – fred eller fortsatt krig? [1].
I detta kapitel reflekterar vi över Sveriges agerande i förhållande till Afghanistan och de afghanska asylsökande under 2021.
Författare: Ingrid Eckerman. Manus augusti 2021.
Vi visste vad som väntade
Vi som lyssnat till flyktingarna vet vad som var att vänta om talibanerna skulle ta över. På landsorten, i byarna som många av flyktingarna kommer från, har de gamla traditionerna överlevt, oavsett vem som haft makten. I de områden som behärskats av talibanerna har sharialagar gällt under hela den tid som USA funnits i Afghanistan. Friheten har varit större i städerna, även om ”byarna flyttat in i städerna” i och med den omfattande internflykten (se kapitel 4.5.1). Vi vet också att man inte kan gömma sig undan sina fiender (se kapitel 3.4 och 3.4.1).
Nu, i slutet av augusti 2021, nås vi av fruktansvärda bilder och vittnesmål som visar talibanernas grymheter i de erövrade byarna och städerna. Gränserna till Afghanistans grannländer är stängda och människor flyr desperat till redan överfulla internflyktingläger. I Kabul, den stad som hittills varit mest skyddad, begås fruktansvärda bombdåd på människor som hoppas på evakuering.
De som deporterats från Sverige vet att de är talibanernas måltavlor och försöker förtvivlat att gömma sig. Deras svenska familjer och vänner kan inte längre nå dem. Svenskafghanerna återupplever den skräck som en gång tvingat dem på flykt och förtärs av oro för familj och vänner. Samtidigt har tusentals tidigare gömda i Sverige trätt fram och bland annat deltagit i demonstrationer för Afghanistan.
Sveriges framåtsyftande bedömning
Det åligger Migrationsverket att i asylutredningar göra en ”framåtsyftande bedömning” om riskerna för dem som söker asyl. När det gäller Afghanistan har Migrationsverket fram mitten av juli 2021 ansett att de allra flesta afghanska medborgarna kan flytta till Afghanistan och bosätta sig i någon större stad. Den förhoppningsvis sista tvångsutvisningen till Afghanistan ägde rum dagen före utvisningsstoppet 16 juli.
Migrationsverket har en väl utvecklad funktion för att samla information om de länder de asylsökande kommer från [2]. Lifos är dess databas för landinformation och rättslig styrning. Migrationsanalys samlar in, analyserar och gör landinformationen tillgänglig för alla. Rättsliga ställningstaganden är Migrationsverkets tolkningar av författningar. De beslutas av chefen för rättsavdelningen och är styrande för handläggarna.
I de rättsliga ställningstaganden beträffande säkerheten i Afghanistan som gjorts med ett eller ett par års mellanrum konstaterar man varje gång att situationen är i stort sett lika (o)farlig som i föregående rapport. På så sätt tar man inte ställning till den sedan 2005 ständigt upptrappade situationen (med undantag för 2020), som tydligt visats av Uppsala Conflict Data Program [3]. Fördröjningen mellan ett skeende, insamling av data och publicering i en internationell rapport är lång. De beslut som Migrationsverket fattade under första halvåret 2021 grundade sig på uppgifter från 2019.
Bristerna i mänskliga rättigheter i Afghanistan har också varit kända länge och beskrevs tydligt av Utrikesdepartementet 2019 [4].
I Lifosrapporten om säkerhetsläget i Ghazni maj 2019 talar man om risken för ”statskollaps, sönderfall, fraktionalisering utifrån etiska skiljelinjer och i förlängningen fullskaligt inbördeskrig” [5]. I sin lägesanalys om Afghanistan augusti 2019 skriver Lifos [6]:
Det är även möjligt med ett mer negativt scenario på relativt kort sikt, om USA beslutar sig för ett snabbt och massivt trupptillbakadragande oavsett om man har slutit avtal med Talibanrörelsen eller inte. Om ett sådant trupptillbakadragande inte åtföljs av en omfattande vapenvila samt intra-afghansk dialog och initierade fredsförhandlingar mellan Talibanrörelsen och den afghanska regeringen är risken stor för eskalerat våld och hårdare strider i det maktvakuum som kommer att uppstå.
I en ny landanalys april 2020 beskrev Migrationsanalys ett ”värsta scenario” [7]:
Detta skulle innebära att centralmakten i Kabul kraftigt försvagas, och då är inte bara en allt mer våldsam konflikt mellan regeringssidan och talibanrörelsen är att vänta, utan också ett sönderfall i ett vidare inbördeskrig där andra afghanska fraktioner och lokala makthavare söker tillskansa sig makt och resurser med våld-samma medel. … Enligt Migrationsanalys bedömning befinner sig Afghanistan nu i ett sådant skede där status quo inte längre utgör det mest troliga scenariot på lite sikt. Istället kan vi komma att se tydligare förändringar i konfliktutvecklingen inom de närmsta 12 månaderna, antingen i en mer positiv eller negativ riktning.
I maj 2021 beskriver Migrationsanalys det ökade antalet attacker på hazarer och shiamuslimer [8]. I juli 2021 diskuterar man vilken bedömning som är den troligaste: att den afghanska regeringen faller inom något år eller inom några veckor-månader [9].
Migrationsverket har alltså haft gott om underlag när man gjort sina ”framåtsyftande bedömningar”. Däremot har man inte tagit hänsyn till det. Detta måste ha skett med regeringens, eller åtminstone migrationsministerns, goda minne.
Att talibanerna började sitt övertagande av landet i maj kom inte som någon överraskning. Det enda som var en överraskning var hur snabbt de intog storstäderna under augusti. Desto mer anmärkningsvärt är det att vare sig regeringen eller Migrationsverket har förberett sig på att talibanerna skulle ta över. Planen för evakuering från Afghanistan innehöll bara svenska ambassadtjänstemän – inte de lokalanställda och inte heller de tolkar som arbetat för försvarsmakten. Först efter påtryckningar från alla partier, inklusive Sverigedemokraterna, gjordes en regeländring så att evakuering kunde påbörjas.
Migrationsverkets beslut sommaren 2021
Den 16 juli beslutade Migrationsverket om verkställighetsstopp tills vidare för utvisningar till Afghanistan. Beslutet innebar inte att de berörda personerna skulle få uppehållstillstånd eller arbetstillstånd i Sverige.
Antalet barn och vuxna, utan uppehållstillstånd och med afghanskt medborgarskap, som finns i Sverige kan uppskattas till 6 000 personer, varav några tusen minderåriga.
Trots rätten att stanna i Sverige får de flesta stöd varken från kommunerna eller från Migrationsverket utan blir hänvisade till civilsamhället för sin försörjning. Risken är stor att de fastnar i skuggsamhället [10].
Den 23 juli beslutade Migrationsverket att tills vidare inte avgöra några asylansökningar eller ansökningar om verkställighetshinder i förhållande till Afghanistan [11]: ”Den rådande osäkerheten innebär att det i nuläget inte går att med tillräcklig säkerhet göra en framåtsyftande bedömning av behovet av skydd för personer hemmahörande i Afghanistan.” Migrationsverket avsåg att hålla fast vid sin tidigare plan, dvs. att först under hösten göra ett nytt rättsligt ställningstagande beträffande läget i Afghanistan. En månad senare, efter de förskräckliga scenerna vid Kabuls flygplats, är planen oförändrad.
Jurister anser att beslutsstoppet är olagligt och att de asylsökande måste få sina asylskäl prövade [12]. När och i så fall hur det kommer att ske går inte att förutspå när detta skrivs.
Sveriges insatser i Afghanistan
Sverige har deltagit med militär personal i de internationella insatsstyrkorna ISAF och Resolute Support Mission. De svenska soldaterna har varit placerade i närheten av Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Den sista truppen på 16 personer lämnade landet i maj 2021 i samband med avslutandet av den NATO-ledda insats som de ingick i. En utvärdering av den svenska insatsen 2002 – 2014 visade att målen för den inte uppnåtts [13].
Afghanistan är Sveriges största mottagarland av bistånd [14]. En dryg tredjedel går via SAK, Svenska Afghanistankommittén. Det övriga går huvudsakligen via Världsbanken. Liksom andra länder vill Sverige inte att bistånd ska gå till talibanerna. Enligt generalsekreteraren för SAK Andreas Stefansson är risken för en statskollaps som drabbar civilbefolkningen mycket stor om det internationella utvecklingsbiståndet till statsapparaten stryps. SAK delfinansieras genom bistånd från Världsbanken som slussas via det afghanska hälsoministeriet – det bistånd som nu diskuteras att det ska dras in.
Indraget bistånd försvårar för talibanerna att hålla sig kvar vid makten. Att göra humanitära insatser samtidigt som bistånd inte ska gå till talibanerna blir dock en svår nöt att knäcka för såväl Sverige som för det internationella samfundet.
Avslutande reflektioner
Svenska statens senfärdighet och ovilja att se den afghanska verkligheten i ögonen har inte bara åstadkommit stort lidande bland de svenskafghanska flyktingarna och alla deras hjälpare och stödpersoner. Av dem som kom 2015 har nära 600 personer, med varierande skyddsskäl, deporterats med tvång till Afghanistan. Dessa utsätts nu för talibanernas godtycke – som inte bara medför risk för en våldsam död utan också för tortyr och våldtäkt.
Ungdomarna som satt på Medborgarhusets trappa för fyra år sedan, sensommaren och hösten 2017, visste vad de talade om. Vi som fanns omkring dem trodde på deras berättelser. Idag vet både regeringen, Migrationsverket och allmänheten att vi alla hade rätt.
Sökord: Boken, Om Afghanistan, Det officiella Sverige
Referenser
1. Fänge, Anders. Fred eller fortsatt krig? Den onödiga flyktingkrisen 2021-08-12 https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/08/12/afghanistan-fred-eller-fortsatt-krig/
2. Om Lifos. Migrationsverket https://lifos.migrationsverket.se/om-lifos.html
3. Afghanistan: Government. UCDP https://ucdp.uu.se/conflict/333
4. Afghanistan – mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 31 december 2018. Utrikesdepartementet https://www.regeringen.se/4a6613/contentassets/3f6f0c81b6df420a82f462bed070d62b/afghanistan—manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2019.pdf
5. Afghanistan – säkerhetsläget i Ghazni. Lifos 2019-05-29 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=43149
6. Lägesanalys: Afghanistan – pådrivande faktor bakom, och aktuell konflikttext till, det kraftigt ökade antalet civila offer under juli 2019 (version 1.0). Lifos 2019-08-30 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=43508
7. Säkerhetsläget i Afghanistan (version 2.0). Migrationsanalys 2020-04-07 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=44259
8. Landinformationen: Hazarer i Afghanistan. Migrationsanalys 2021-05-11 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=45532
9. Afghanistan. Händelseutvecklingen i skuggan av talibanernas militära framfart. Migrationsanalys 2021-07-16 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=45703
10. Mellin, Lena. Tigga, stjäla, råna eller jobba svart. Aftonbladet 2021-08-20 https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/5G34q1/tigga-stjala-rana-eller-jobba-svart
11. Prövningen av skyddsbehov och verkställighetshinder för personer som är hemmahörande i Afghanistan. Migrationsverket 2021-07-23 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=45714
12. Häv stoppet för prövningar av asyl. SvD 2021-08-18 https://www.svd.se/hav-stoppet-for-provningar-av-asyl
13. Sverige i Afghanistan. Betänkande av Afghanistanutredningen. SOU 2017:16 https://www.regeringen.se/492dc9/contentassets/257a87e121a14684b4fb7e4488131827/sveriges-samlade-engagemang-i-afghanistan-under-perioden-20022014-sou-2017.16.pdf
14. Hur ska svenskt bistånd nå flickorna – utan ”en spänn till talibanerna”? DN 2021-08-22 https://www.dn.se/sverige/hur-ska-svenskt-bistand-na-flickorna-utan-en-spann-till-talibanerna/
