Berättelse nr 37. Publicerad i Ordfront Magasin 3-2021.
Författare: Mohammadamid Faqirzada
Rädsla för flykten
har tagit min dröm ifrån mig
Det är sällan som jag drömmer och
när jag drömmer då allt är mardröm
Flykten har tagit min trygghet ifrån mig
Flykten har tagit min hopp ifrån mig
Flykten har tagit min glädje ifrån mig
Flykten har tagit min barndom och ungdom ifrån mig
Rädsla för mörka tiden
Rädsla för långa och kalla vägen
Rädsla för ensamhet
Rädsla för att förlora mina nära och kära igen som jag förlorade för några år sen på flykten
Rädsla för rädsla
Det är sällan som jag skrattar och jag skrattar bara på sömnen
Och när jag vaknar på morgonen då hela min kudde är blöt av mina tårar
Mina smärtor är som en stort hav och min glädje är som en liten sjö
Flykten har tagit allt ifrån mig
Flykten har tagit mig själv ifrån mig
Mohammadamid Faqirzada är 20 år. Han studerar på komvux som barnskötare/fritidsledare. Han har växt upp i Pakistan, där familjen ständigt flyttade mellan olika städer. Han fick aldrig gå i skolan.
Hela barndomen hörde han indiska poeter berätta och läsa dikter på urdu.
Hans första skolgång var här i Sverige. Nu skriver han dikter på svenska inspirerade av den urdiska poesitraditionen.
Nio av Mohammadamids dikter finns med i boken Finns det plats för mig i världen? Berättelser kring ensamkommande från Afghanistan (redaktör Margareta Söderberg). Boken säljs genom Stöttepelaren.
Sökord: Berättelser, Flyktingarnas perspektiv, Ordfront