Berättelse 20.
Igår var jag som god man på Migrationsverket för en komplettering efter nervsammanbrott vid första intervjun. Som tur hade jag fått det biträdet jag önskade. Biträdet pratar sökandens modersmål förutom att hen kan asylrätt.
Vi höll på 150 minuter ren samtalstid. Sammanlagd bad “tolken” 15 gånger biträdet om översättningshjälp. Biträdet ingrep 13 gånger vid grova feltolkningar som påverkade själva berättelsen; nyckelord översattes fel. Det blir en kvot på feltolkning drygt var femte minut.
Handläggaren upprepade samma fråga ordagrant utan minsta spår av lyhördhet. En konstigt gammaldags omskrivning av frågeordet varför upprepades tre gånger. X antal gånger frågade hen varför den ensamkommande hotades att dö vid återvändande. Den ensamkommande hade inte ens varit ett halvår i Sverige och var inte medveten om att här finns inte dödsstraff. Handläggaren ställde kontrollfrågor där det blev tydligt att hen inte hann anteckna ordentligt i röran. Anteckningarna kunde tolkas som att den ensamkommande hade motsagt sig självt.
Sökord: Berättelser, Rättssäkerhet-berättelser, Tolkar-berättelser
Berättelse nr. 20.