Aktuellt
Många röster höjs för amnesti för de ungdomar som fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och nu misslyckas med att få jobb. Men det handlar inte bara om dem. Många tusen människor har fått nej på sina asylansökningar efter rättsosäkra prövningar. Det enda humana är att bevilja permanenta uppehållstillstånd för dem som under de senaste fem åren fastnat i ett asylhanteringssystem med mycket stora brister.
Människors asylskäl prövades enligt en retroaktivt verkande lag, något som skulle ses som absurt inom alla andra samhällssektorer. När 163 000 människor sökte asyl i Sverige 2015 utlovade utlänningslagen asyl för den som hade personliga flyktingskäl, hade flytt från krig eller kunde visa andra humanitära skyddsskäl. Många fick vänta länge på sin prövning, och sommaren 2016 ersattes den gamla lagen med en annan som var mycket mera restriktiv och påstods skulle bli tillfällig. Människor med identiska asylskäl fick nu olika besked beroende på vilket datum beslutet togs. Enligt FN:s flyktingkonvention är ”välgrundad fruktan” ett skäl att beviljas asyl som flykting. På vilket sätt blir individens fruktan mindre välgrundad genom godtyckliga beslut om datumgränser?
Asylprövningsproceduren är inte rättssäker. Migrationsverket ska enligt sina egna regler hjälpa till att få fram de uppgifter som behövs för att utreda personens asylskäl. Om utredningen inte ger tydligt resultat ska den sökande ges ”tvivelsmålets fördel”. I praktiken är det tvärtom. Allt som överhuvudtaget går att betvivla vänds till den asylsökandes nackdel. För att ”bevisa” åldern hos ungdomar använder man sig av medicinska åldersbedömningar som kritiserats hårt av forskare och rättsläkare. Migrationsverkets förre rättschef Fredrik Beijer menar att ”det ligger i betraktarens öga” om en person är kristen eller ej. Godtyckligheten i Migrationsverkets beslut visar att även andra saker anses ligga i betraktarens öga. Hot från talibaner eller personliga fiender, tvångsäktenskap och hedersvåld, religiöst eller politiskt betingade hot mot oliktänkande – alla asylskäl kan underkännas med hänvisning till att man inte är trovärdig eller till att man alltid kan hålla sig gömd.
Migrationsverkets beslut kan överklagas till migrationsdomstol och migrationsöverdomstol. Denna ordning anförs ofta som en garant för att prövningen är rättssäker genom att eventuella missbedömningar kan rättas till i högre instans. Men så fungerar det inte. Migrationsdomstolens beslut görs oftast utan muntlig förhandling, vilket innebär att den asylsökande inte får chansen att presentera sina asylskäl. Oftast gör domstolen ingen självständig utredning utan godtar Migrationsverkets beslut. Överklagan till migrationsöverdomstolen är för de flesta bara en formalitet eftersom den bara tar upp sådana fall som anses principiellt viktiga.
”Gymnasielagen” från 2018 bygger på helt godtyckliga grunder och är så svårtolkad att ingen riktigt vet vad som gäller. Lagrådet underkände den helt i sitt remissvar. Lagen omfattar mindre än hälften av de ungdomar som fått avslag på sina asylansökningar. Man ska ha sökt asyl i Sverige senast den 24 november 2015 och fått sitt avslag efter 15 månader eller mer. Båda dessa saker är godtyckligt satta gränser som den sökande inte haft någon möjlighet att påverka. Bara ensamkommande ungdomar fick chansen, och inte de unga som kommit tillsammans med sin familj. Allra mest upprörande, och obegripligt, är kravet på att den unge skulle vara minst 18 år när hen fick sitt avslagsbeslut. Den som fortfarande var barn vid avslaget skulle i stället invänta sin 18-årsdag och sedan utvisas.
För att få stanna och plugga skulle man inom 13 månader hitta och påbörja en godkänd utbildning. Problemet var att ingen – varken Migrationsverket, skolorna eller ungdomarna själva – visste vilka utbildningar som var godkända. Att sedan klara skolan är en enorm prövning för många. En del sov bokstavligen utomhus för att slippa flytta från den ort där de fått chansen att börja plugga, andra tvingas till saker de inte vill göra, som betalning för en sängplats. Med coronapandemin blev situationen ännu svårare. Hur lär man sig till svetsare eller undersköterska på distans? Och hur klarar man av att studera hemifrån om man varken har hem eller internetuppkoppling?
Mot alla odds har ändå en del ungdomar klarat sin examen, och sedan mött nästa utmaning: Inom sex månader måste man hitta ett jobb med minst 2 års varaktighet. Pandemin har gjort detta nästan omöjligt. Sent omsider har regeringen lagt ett halvhjärtat förslag till lättnader, men det finns fortfarande inget beslut. Under tiden går uppehållstillstånden ut för dem som gick ut gymnasiet under pandemins första år. För den som vägrar att låta sig deporteras väntar ett liv i skuggsamhället eller i bästa fall en ny chans om man lyckas fly vidare till något annat land i Europa.
Många av dem som nekats asyl kommer från Afghanistan, enligt samstämmiga internationella bedömningar världens farligaste land sedan 2018. År 2015 var Syrien världens farligaste land, och redan år 2013 hade Sverige beslutat att asylsökande syrier skulle få permanenta uppehållstillstånd och rätt att ta hit sina familjer. Löftet om permanenta uppehållstånd och familjeåterförening drogs tillbaka 2016 med den tillfälliga lagen, men över 90 procent av syrierna fick ändå chansen att stanna i Sverige. Allt annat hade varit orimligt. Syrien var världens farligaste land.
Men afghanska flyktingar behandlas annorlunda. Våren 2021 är läget extremt instabilt inför att USA planerar att avsluta sin militära närvaro. Utöver de personliga hot som många har flytt ifrån finns ett ökande våld som kan drabba vem som helst men som ofta är riktat mot människor som talibanerna och IS ser som sina motståndare. Den australiensiske afghanistankännaren professor William Maley, beskriver två grupper som speciellt utsatta för riktade våldsdåd: Dels den shiamuslimska hazariska minoriteten och dels unga människor som brutit med traditionella värderingar och kämpar för mänskliga rättigheter och jämlikhet mellan män och kvinnor.
Trots det dåliga säkerhetsläget och trots att en mycket stor del av de utvisningshotade tillhör just de grupper som är speciellt utsatta lägger Sverige ned stor möda och enorma kostnader på att utvisa människor till Afghanistan. Vi frågar oss varför.
Redaktionen för Den onödiga flyktingkrisen
Sökord: Civilsamhället
Till Aktuellt