Migrationsverkets prövning av konvertiter är godtycklig och rättsosäker.
Den så kallade Konvertitutredningen [1] väckte uppmärksamhet när den publicerades 2019. Den visade ett flertal brister i Migrationsverkets hantering av kristna konvertiter i asylprocesser, bland annat att:
– I strid mot konversionsforskningen spelar bevisat församlingsengagemang inte någon roll i bedömningen.
– Det är snarare den intellektuella kapaciteten och förmågan att utrycka sig än tron hos konvertiten som bedöms.
– Konvertiter antas kunna välja att hålla tron privat och osynlig.
– Asylbeslutet påverkas av var i Sverige den asylsökandes ärende handläggs.
Undersökningen konstaterar att Migrationsverkets prövning av konvertiter är godtycklig och rättsosäker. Migrationsverket har inte tillräcklig kompetens för att på vetenskapliga grunder göra rättssäkra bedömningar inom området konversion.
I april 2021 publicerades en uppföljande rapport [2] som visar att den juridiska processen för asylsökande konvertiter fortfarande inte är rättssäker.
Författare: Maria Gustin Bergström, Christian Mölk, Ruth Nordström. Manus juli 2021. Bild: okänd konstnär.
När religion och konversion åberopas som asylskäl ställs Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare inför uppgiften att avgöra om en asylsökandes nyvunna övertygelse/tro är ”genuin”. Om så är fallet, kan personen inte utvisas till ett land där personen riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling. Men hur kan någon bedöma om en person är troende på riktigt? En genuin konversion är en så djupgående process och kan vara förenad med en sådan livsfara och förföljelse att det är ett mycket svårt beslut att fatta.
Aktuell forskning kring religion och konversion [3–17] visar tydligt att religion inte kan förstås enbart som ett endimensionellt idésystem, där man genom intellektuellt resonemang kan välja mellan religion A och B. All aktuell religionsforskning betraktar istället religiös tro som flerdimensionell, och de senaste decenniernas forskning betonar de sociala och praktiska dimensionerna i den levda religionen. Konversion måste således förstås som en mångfacetterad process, där utövandet av religionen i vardagslivet spelar stor roll, snarare än en emotionell eller idémässig övergång från en livsåskådning till en annan.
Konvertitutredningen 2019
I mars 2019 publicerades Konvertitutredningen [1], som hade fyra sammanlänkade syften: samla information om asylärenden där konversion från islam till kristendomen utgjorde asylskäl, belysa frågor, analysera och rekommendera. Idén om en sådan utredning hade väckts i oktober 2018 i samband med begravningen av en konvertit, mycket aktiv i en frikyrka i Sverige, som tog sitt liv efter sista avslaget på sin asylansökan. I januari 2019 var fem stora samfund med i utredningen – Pingst FFS, Equmeniakyrkan, Evangeliska Frikyrkan, Svenska Alliansmissionen och Svenska Adventistsamfundet – genom det nätverk i frågan som senare kom att kallas #rättilltro. Dessa fem trossamfund betjänade 2016 tillsammans över 320 000 personer och utgör därmed en betydande kraft inom det svenska civilsamhället. Samfunden sammanställde information om de medlemmar med afghanskt ursprung som sökt asyl och om de besked de fått från migrationsmyndigheterna. Informationen kom från totalt 76 frikyrkoförsamlingar på 64 orter. Skandinaviska Människorättsjuristerna genomförde en juridisk analys.
Kvantitativ analys: 68 procent fick avslag
Utredningen utgår från 619 asylsökande män och kvinnor från Afghanistan som kom till Sverige mellan 2015 och december 2018, har konverterat till kristen tro och är döpta medlemmar i en frikyrkoförsamling. Av dessa 619 personer har 503 personer angivit konversion som asylskäl och av dessa hade 458 vid rapportens färdigställande (januari 2019) fått beslut i asylärendet: från första (Migrationsverket) eller andra (Migrationsdomstolen) instans. 68 % av de 458 hade fått avslag på sin asylansökan och bedömdes alltså inte ha en genuin kristen tro. Överklagan till migrationsdomstolen bekräftade Migrationsverkets avslagsbeslut i 81 procent av fallen.
Nästan alla konvertiterna (94 %) hade lämnat in ett eller flera aktuella intyg från församlingens pastor och/eller annan ledare i församlingen. Eftersom ingen hänsyn togs till dessa intyg i asylbedömningen blev det tydligt att församlingsengagemang spelade en mycket underordnad roll i Migrationsverkets bedömning av konversionens genuinitet.
Asylbeslutet påverkades av var i Sverige den asylsökandes ärende handlades. Migrationsverkets kontor i Göteborg gav avslag på 80 procent av ansökningarna medan kontoret i Jönköping gav avslag i 44 procent av fallen. Ett annat exempel, som också talar för att det finns en skillnad på var i Sverige man bor, är jämförelsen mellan två jämförbara församlingar i olika områden i Sverige, där den ena har en avslagsprocent på 52 % medan den andra har 84 %.
Den politiska tillhörigheten bland Migrationsdomstolens nämndemän fick remarkabelt genomslag då nämndemännen nominerade av Sverigedemokraterna gav avslag i 93 procent av fallen medan motsvarande siffra för nämndemännen nominerade av Vänsterpartier var 15 procent.
Kvalitativ analys: Bedömningar utan vetenskaplig grund
Rapportens kvalitativa del behandlade det skriftliga beslutsunderlaget för 61 av de konvertiter som nämns ovan. En djupanalys gjordes av deras konversionsberättelser hos Migrationsverket och av Migrationsverkets skriftliga motiveringar till beslut. Resultatet visade att det på gruppnivå inte fanns någon strukturellt identifierbar skillnad i beslutens textmassa mellan de konvertiter som fått avslag respektive bifall i besluten. Det gick med andra ord inte att identifiera någon strukturell skillnad mellan huvuddragen i konversionsberättelserna. Däremot identifierades tydliga skillnader i Migrationsverkets motiveringar mellan dem som fått avslag respektive bifall.
Migrationsverket lät ofta konvertitens intellektuella förmåga att reflektera kring sin tro vara central för beslut – vilket ledde till att det snarare var den intellektuella kapaciteten och förmågan att uttrycka sig än konvertitens tro som bedömdes. Analysen visade även att Migrationsverkets handläggare hade en anmärkningsvärd hållning till trons offentlighet där konvertiter antogs kunna välja att hålla tron privat och osynlig för att inte bli förföljd. Resultatet tydde på att synen på konversion som en intellektuell process var avgörande för asylbedömningen och att man tog alltför lite hänsyn till det praktiska utövandet av den kristna tron i vardagslivet – något som i aktuell konversionsforskning ses som en viktig faktor för konversionens genuinitet.
Migrationsverkets rutiner kring konversionsbedömning kan alltså inte vara uppdaterade gällande aktuell konversionsforskning. Sammantaget var det undersökningens slutsats att Migrationsverket inte har tillräcklig kompetens för att på vetenskapliga grunder göra rättssäkra bedömningar inom området konversion.
Ett exempel på Migrationsverkets formulering i asylbeslut kan se ut på följande sätt (direkt utdrag ur ett avslagsbeslut för en konvertit som är ledare i sin församling och som undervisar sina landsmän i kristen tro):
Du har lämnat in ett dopintyg till stöd för att du i Sverige har döpt dig. Av intyget framgår att du deltagit på språkcafé, gudstjänster och bibelstudier och döpt dig den xx. Migrationsverket finner inte skäl att ifrågasätta att du döpt dig. Du har även lämnat in ett intyg gällande att du har deltagit i Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Vidare framkommer att du har arbetat som ledare för bibelundervisning i Sverige. Migrationsverket bedömer att deltagande i kristna aktiviteter i sig inte är tillräckligt för att göra sannolikt en genuin och religiös övertygelse. Ett engagemang i religiösa samfund kan vara ett uttryck för en genuin övertygelse men är ingen förutsättning, det kan därmed inte ha något avgörande bevisvärde. För att avgöra huruvida den kristna aktiviteten är hänförlig till en genuin och religiös övertygelse behövs därmed en bedömning av trovärdigheten i dina [muntliga] uppgifter att göras.
Juridisk analys: Godtyckliga bedömningar
Den juridiska analysen utgick ifrån samma 61 beslut som den kvalitativa analysen och bestod av 42 avslagsbeslut och 19 bifallsbeslut från Migrationsverket. Besluten analyserades i förhållande till de presenterade rättskällorna som omfattar gällande svensk och internationell rätt. Genomgången visade brister i Migrationsverkets bevisvärdering och mycket högt ställda kunskapskrav, höga krav på intellektuella resonemang och låg värdering av personliga trosupplevelser samt en mycket låg värdering av skriftlig bevisning och praktisk religionsutövning. Vidare påvisade analysen brister i Migrationsverkets utredning, nekad möjlighet till komplettering, samt avsaknad av helhetsbedömning och nödvändig expertkunskap kring religion och konversion. Brister fanns också när det gällde bedömning av riskerna kring tillskriven religiös uppfattning.
Trots att det är en grundläggande mänsklig rättighet att byta religion och manifestera sin tro öppet och att få en rättssäker och objektiv prövning av sina asylskäl, visade den juridiska analysen 2019 att Migrationsverkets beslut ofta var godtyckliga och rättsosäkra och i strid med gällande rätt, internationell rätt och mänskliga rättigheter. Analysen påvisade systematiska brister i den juridiska tillämpningen av Europadomstolens praxis, UNHCR:s riktlinjer för bedömning av religionsbaserade asylskäl och beslut från FN:s tortyrkommitté.
Den slutsats som dras i rapporten är att Migrationsverkets prövning av konvertiter är godtycklig och rättsosäker. Den juridiska analysen visade vidare att Migrationsverkets beslut ofta var i strid med gällande rätt, internationell rätt och mänskliga rättigheter. Europadomstolen, UNHCR:s riktlinjer och FN:s tortyrkommitté ger nödvändig vägledning när det gäller tillämpning av internationella konventioner på området och analysen visade på systematiska brister hos Migrationsverket i bedömningen av dessa.
Vi rapportförfattare föreslog bland annat följande åtgärder vid rapportens publicerande:
• Migrationsverkets rättsavdelning bör tillsätta en expertgrupp inom fältet för religion och konversion som en resurs i alla ärenden där konversion är aktuell.
• Värderingen av konvertiternas åberopade skriftliga bevisning måste uppvärderas i asylprövningen.
• Kunskapskraven och kunskapsfrågorna under asylutredningarna måste läggas på en rimlig nivå, särskilt för dem som nyss konverterat.
• Migrationsverket och Migrationsdomstolarna behöver göra en helhetsbedömning i enlighet med UNHCR:s riktlinjer och internationell rätt.
Konvertitutredningens efterverkningar
Konvertitutredningen presenterades och diskuterades i Riksdagens socialförsäkringsutskott den 26 februari 2019. Då gavs också information om att materialet skulle presenteras på en presskonferens tre veckor senare. Detta kan ha skyndat på beskedet om det regleringsbrev gällande Migrationsverket som Regeringen kommunicerade den 14 mars 2019 [18]. Där åläggs Migrationsverket att ”särskilt redovisa hur myndigheten säkerställer rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden där religiös uppfattning åberopas”. Det är dock viktigt att notera att flera olika initiativ inom Sveriges kyrkor inklusive Sveriges Kristna Råd också var en viktig del av att ett regleringsbrev kom till stånd.
Konvertitutredningen presenterades offentligt på en presskonferens den 20 mars 2019 och fick stort genomslag inom Sverige och internationellt. Nyhetsbyrån TT skrev en artikel som publicerades i olika tidningar efter presskonferensen, bland annat i Aftonbladet och i ett flertal lokala tidningar i Sverige. Konvertitutredningen uppmärksammades även i Ekot, Göteborgs-Posten, Expressen och Sveriges Radio P1 samt i alla kristna tidningar i Sverige (Sändaren, Dagen, Världen Idag, Hemmets vän med flera). I ett senare skede uppmärksammades Konvertitutredningen även i Svenska Dagbladet.
Nätverket #rättilltro översatte Konvertitutredningens sammanfattning till engelska och spred den sedan till utländska medier. Det resulterade i artiklar i The Christian Post i USA och i tidningar i Danmark, Nederländerna, Brasilien och Sydafrika, samt rapportering genom flera större nyhetskanaler i USA och andra länder världen över. Rapporten möttes av uttalanden från Migrationsverket, där man betygade att asylprocessen var rättssäker och där man också ifrågasatte Konvertitutredningen på flera olika sätt, bland annat användandet av beslut och domar som underlag för analys. Det är dock viktigt att notera att det resultat som Konvertitutredningen presenterade följde alla relevanta forskningsriktlinjer och hade statistisk signifikans.
Inget möte om rapporten genomfördes mellan Migrationsverket och #rättilltro eller rapportförfattarna. Dock fanns regleringsbrevet som en viktig påminnelse om att Migrationsverket hade regeringens ögon på sig i denna fråga. Konvertitutredningen skickades till en mängd politiker och flera möten med politiker genomfördes under våren.
Konvertitutredningen användes i USA:s granskning av Sverige gällande religionsfrihet från 2019 [19]. Deras rapport ifrågasätter svenska Migrationsverkets förståelse för religion och dess godtyckliga beslut i dessa frågor. Konvertitutredningen har använts i klagomål från Scandinavian Human Rights Lawyers till Europadomstolen och FN:s tortyrkommitté [2 sid. 36 ff].
Frågan om konvertiters behandling i svensk asylpolitik lyftes på konferensen 2020 Refugee Highway Partnership European Roundtable som hölls i Malmö i januari 2020 [20]. Detta genererade en lång artikel i norsk press [21].
Den internationella missionsorganisationen Open Doors [22], som varje år presenterar material gällande förföljelse av kristna världen över, valde att hösten 2019 för första gången analysera om gruppen konvertiter i Sverige kunde definieras som förföljda kristna. En uppföljning skedde också 2020. Någon rapport har ännu inte presenterats.
Konvertitutredningen har använts som underlag till FN:s granskning av Sverige gällande mänskliga rättigheter 2020 (Report of the Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights) [23]. Vid denna granskning, som sker var femte år, går frågan på remiss till olika svenska organisationer gällande möjlig överträdelse av mänskliga rättigheter i landet. Sveriges Kristna Råd, UMU i Sverige och Svenska Evangeliska Alliansen lyfte konvertiternas situation, bland annat baserat på Konvertitutredningen, i sina remissvar till FN. I FN:s rapport, som sammanfattar remissvaren inför granskningen av Sverige, skriver de bland annat att den religionsbaserade asylprocessen står inför utmaningar och riskerar att inte följa relevanta internationella mänskliga rättighetsstandarder. Rapporten tillägger att vissa muslimska asylsökande från Asien har konverterat från islam till kristendom och ansökt om asyl baserat på religion. Efter avslag på sina asylansökningar riskerade de deportering till sitt ursprungsland och i de flesta fall också förföljelse på grund av sin nya religion.
Uppföljande rapport 2021
För att skapa förståelse för vad som hänt konvertiterna i de församlingar som deltog i Konvertitutredningen 2019 gjordes en enkät som skickades till församlingarna. Denna gång var målet att få en uppfattning om läget för konvertiterna i församlingen, snarare än en komplett kartläggning. Av Konvertitutredningens 76 församlingar svarade 46 på enkäten. Andelen svarande församlingar från respektive samfund (Pingst FFS, Equmeniakyrkan, Evangeliska Frikyrkan, Svenska Alliansmissionen och Svenska Adventistsamfundet) är att betrakta som likvärdig i förhållande till Konvertitutredningen. Resultatet publicerades i en ny rapport i april 2021 [2].
Majoriteten av konvertiterna är fortfarande aktiva i sina församlingar på det sätt som är möjligt idag. Trots svårigheter att mötas under pandemin har de flesta församlingar god kontakt med de afghanska konvertiter som är medlemmar och det går inte att urskilja något stort avhopp. Däremot har inflödet av nya afghanska konvertiter till församlingarna minskat betydligt i jämförelse med innan Konvertitutredningen. I relation till den stora flyktingströmmen år 2015 och den stora skillnaden mot antal asylsökande idag är detta en rimlig utveckling.
Församlingarnas förberedelse inför dop för en konvertit har utvecklats sedan Konvertitutredningen. I princip alla församlingar förbereder konvertiten i flera steg för att säkerställa mognad i beslutet att döpa sig.
Ingen förbättring sedan 2019
När det gäller konvertiter i asylprocess upplever två tredjedelar av församlingarna att det inte har skett någon förbättring alls i jämförelse med tiden innan Konvertitutredningen. Nära hälften av församlingarna beskriver att det är något svårare eller mycket svårare att få asyl för en afghansk konvertit. Enbart två procent upplever att det blivit enklare och närmare tjugo procent upplever ingen skillnad mot tidigare. Detta är anmärkningsvärt sett i relation till regeringens krav på Migrationsverket i regleringsbrevet 2019 där konvertiters asylprocess ska ses över.
När en konvertit får sitt sista avslag i Migrationsöverdomstolen framträder tre vägar. Av medlemmarna i de 46 svenska frikyrkoförsamlingar som bidragit till enkäten lever minst 38 personer som papperslösa i Sverige och minst 38 personer har utvisats till Afghanistan. Mer än dubbelt så många, uppåt 82 personer, har flytt vidare till annat europeiskt land (främst Frankrike och Tyskland) för att söka asyl där. Flera församlingar har också uppgivit att konvertiter som flytt vidare till Tyskland och Frankrike beviljats uppehållstillstånd i dessa länder, det vill säga att man där gjort ett undantag från Dublinförordningens bestämmelser om att första EU-land är ansvarig för asylansökan.
Notera att siffrorna ovan relaterar till 46 frikyrkoförsamlingar i Sverige. Om man ser till alla frikyrkoförsamlingar i Sverige som har afghanska konvertiter som medlemmar är det totala antalet papperslösa, utvisade och som har flytt vidare mycket högre. Notera också att de som utvisats respektive flytt vidare till annat land motsvarar 19 % av totala antalet konvertiter som fanns i församlingarna 2019 (619 st). Denna siffra stämmer väl med andelen konvertiter som inte längre är aktiva på gudstjänsterna (23%), vilket innebär att de allra flesta av dem som är kvar i Sverige fortfarande är aktiva gudstjänstdeltagare.
Juridisk analys
Generellt går det, efter Konvertitutredningen från 2019, att härleda vissa förändringar kring Migrationsverkets handläggning av asylärenden där konversion åberopas som skyddsskäl. En skillnad är att kunskapskraven oftast inte är lika höga som tidigare, men att man i stället överbetonar krav på känslomässiga resonemang kring konverteringen.
Enligt Migrationsöverdomstolens prejudicerande dom i målet MIG 2011:29 ska UNHCR:s riktlinjer om religionsbaserade asylansökningar [24] vara vägledande för den individuella bedömningen. Migrationsverkets beslut visar dock på en rad brister.
När det gäller trovärdigheten fastställer UNHCR:s riktlinjer att omfattande tester av den sökandes kunskaper i trosläran inte alltid är nödvändigt eller till nytta för utredningen. Det framhålls att detaljerad kunskap inte alltid korrelerar med sökandens genuina trosövertygelse. Utredningen ska istället bland annat vara inriktad på hur den sökande utövar sin tro, beröra frågor angående hur den sökande kom till tro och vad tron betyder för den sökande. En genomgång av besluten sedan 2019 visar dock att Migrationsverket fortfarande ställer oproportionerliga krav på ”djupare kunskap om religionen” och kunskaper om ”centrala delar” eller ”huvuddragen” av religionen. Migrationsverket har emellertid inte på något sätt redovisat vad som ligger till grund för bedömningen av att just vissa kunskaper anses höra till det ”centrala” i kristendomen eller hur dessa ”djupare kunskaper om religionen” har värderats.
Det framkommer av Migrationsverkets beslut att sökandens känslomässiga resonemang är av stor betydelse. Emellertid tar Migrationsverket i sin bedömning inte lika stor hänsyn till hur sökanden praktiserar och utövar sin tro. Besluten grundar sig i huvudsak på hur väl en sökande kan redogöra för intellektuella och känslomässiga resonemang och på reflektioner kring skillnaderna mellan den tidigare religionen och den nya tron, där konversionsprocessen, hur tron praktiseras, tvivelsmål och risker berörs. Migrationsverket brister i hänsyn till individuella omständigheter som bland annat innefattar ålder, utbildningsbakgrund, social status och kulturell bakgrund, vilket innebär att det ställs för höga krav på sökandens förmåga att resonera och uttrycka sig verbalt. Frågorna tenderar att bli oproportionerligt abstrakta, vilket medför att de kan vara svåra att besvara för en sökande som bland annat har en låg utbildningsbakgrund.
Enligt § 27(b) i UNHCR:s riktlinjer är det vid fastställande av flyktingstatus lämpligt att dra nytta av hjälp från oberoende experter med särskild kunskap om landet, regionen och sammanhanget och/eller användningen av bekräftande vittnesbörd från andra anhängare av samma tro. Skriftlig bevisning (exempelvis intyg från en sökandes församling om aktivt deltagande och genuin tro) tillmäts trots detta fortfarande ett mycket lågt bevisvärde.
Därutöver föreskrivs i § 27(c) i UNHCR:s riktlinjer att beslutsfattare ska vara objektiva och undvika godtyckliga bedömningar beträffande en specifik religion, som exempelvis kan grunda sig i egna erfarenheter. Migrationsverkets utredare saknar dock ofta nödvändig expertkunskap kring religion och konversion. Besluten visar att Migrationsverket drar skönsmässiga och allmänna slutsatser, utan någon tydlig förankring eller kunskap om det enskilda fallet eller det aktuella samfundets egen teologi eller praktik.
De muntliga uppgifterna och övrig konkret bevisning tillmäts ofta inte ett tillräckligt högt bevisvärde och Migrationsverkets konsekvensanalyser saknar fortsatt en tillfredsställande hänsyn till helheten och, i vissa fall, multipla riskfaktorer.
Enligt UNHCR är kärnan i bedömningen huruvida sökanden har välgrundad fruktan för att förföljas och utsättas för skyddsgrundande behandling i hemlandet på grund av sin konversion. Även om en sökande inte skulle bedömas ha en genuin kristen övertygelse, kan sökandens liv vara i fara om landsmän i hemlandet uppfattar sökanden som kristen. Utöver värderingen av den faktiska övertygelsen ska Migrationsverket därför bedöma risken att en sökande tillskrivs en religiös uppfattning. Det framgår emellertid att Migrationsverket generellt sett tillmätt omständigheter kopplade till riskerna att sökanden kommer att tillskrivas en religiös uppfattning ett lågt bevisvärde.
UNHCR anser att kompletterande intervjuer bör hållas när personer har gjort motstridiga påståenden eller gjort påståenden som inte överensstämmer med trosutövningen inom den aktuella grenen/regionen. Den sökande måste då ges tillfälle att förklara eventuella motstridigheter. Generellt sett har Migrationsverket sedan 2019 visat en större benägenhet att bevilja möjlighet till kompletterande utredningar och yttranden i individuella fall. UNHCR:s vägledning följs emellertid inte i samtliga ärenden där kompletteringar behövs. Det är även så att det kan ta oskäligt lång tid innan Migrationsverket beslutar om ytterligare utredning. Långsam handläggning kan till exempel vara särskilt problematisk när sökanden genomlevt traumatiska livserfarenheter och är i trängande behov av tortyrskadeutredning.
Det framgår av § 34 i UNHCR:s riktlinjer om religionsbaserade asylansökningar att när det kommer till konversion efter det att den sökande lämnat sitt hemland, så kallad konversion sur place, påkallar trovärdighetsfrågan extra uppmärksamhet. UNHCR fastställer även att en konversion ofta växer fram över tid. De granskade besluten visar däremot att Migrationsverket överbetonat sökandens förmåga att redogöra för intellektuella och känslomässiga resonemang kring tidigare erfarenheter och konversionsprocessen, trots att sökanden anfört de grundläggande motiven till sin tro och vilken effekt den haft på sökandens liv.
Ny internationell praxis
Sedan Konvertitutredningen kom ut våren 2019 har nya vägledande avgöranden som berör konvertiter kommit från både Europadomstolen och FN:s människorättskommitté (HRC). De nya vägledande avgörandena utgör ny rättspraxis som ska beaktas och tillämpas i svenska processer.
Den 20 februari 2020 fattade HRC beslut i målet Q.A. mot Sverige [25]. Målet handlade om huruvida en utvisning till Afghanistan skulle strida mot klagandens rätt till liv och förbudet mot tortyr (artikel 6 och 7 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, ICCPR). HRC konstaterade bland annat att de svenska migrationsmyndigheterna inte hade gjort en individuell bedömning avseende samtliga riskhöjande omständigheter. I det aktuella fallet hade klaganden lämnat islam, var hazar, led av psykisk ohälsa och var känd i sociala nätverk. Enligt HRC borde det beaktas att klaganden saknar familj i Afghanistan eftersom han lämnat landet i tidig ålder. Svenska myndigheter ansågs ha bedömt varje skyddsgrund separat och inte gemensamt, trots att alla skyddsskäl i kombination ökade risken för klaganden. HRC ansåg att svenska myndigheter brustit i prövningen om det fanns en verklig, personlig och förutsebar risk för klaganden att återvända till Afghanistan. Det skulle därför strida mot artikel 6 och 7 i ICCPR att utvisa klaganden till Afghanistan.
Europadomstolen avgjorde den 5 november 2019 målet A.A. mot Schweiz [26]. Målet handlade om en afghansk medborgare som tillhörde folkgruppen hazarer och som hade konverterat till kristendomen. Europadomstolen fann att den schweiziska domstolen inte hade gjort en tillräcklig bedömning av de risker som sökanden personligen skulle kunna utsättas för om han utvisades till Afghanistan. Sökanden hade inte blivit tillfrågad angående sitt vardagliga utövande av sin kristna tro och hur han, om han återvände, skulle kunna fortsätta att utöva tron i Afghanistan. Schweiz hade funnit att den sökande kunde bo i Afghanistan och dölja sin tro för sin familj och samhället i stort. Det skulle dock innebära att han måste leva med en lögn och tvingas ge upp all kontakt med andra troende kristna för att inte bli upptäckt. Att dölja sin tro dagligen i det afghanska samhället betraktades enligt Europadomstolen som en outhärdlig psykologisk press. Domstolen ansåg därför att Schweiz hade brutit mot tortyrförbudet (artikel 3) i Europakonventionen.
Fortsatt rättsosäkerhet
Den uppföljande rapporten till Konvertitutredningen visar att den juridiska processen för asylsökande konvertiter inte är rättssäker ännu. Det är fortsatt tydligt att expertkunskap gällande konversion saknas hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna, vilket skapar godtyckliga bedömningar. Att vara lika inför lagen betyder att beslut och domar från rättsliga instanser varken får bero på vem som dömer eller på vem som döms. Av riktlinjer från FN:s flyktingorgan UNHCR gällande bedömning av religionsbaserade asylskäl följer att ”detaljerad sakkunskap är inte samma sak som den sökandes genuina övertygelse”. Migrationsverket och Migrationsdomstolen kräver emellertid fortfarande att konvertiter skall påvisa muntliga kunskaper om ”centrala delar” eller ”huvuddragen” av kristen tro.
Den mest avgörande frågan som behöver besvaras för att konvertiter skall tillförsäkras en rättssäker prövning av sina asylskäl, är hur Migrationsverkets handläggare skall tillförsäkras nödvändig kompetens för att kunna avgöra vad som kan anses vara centrala delar eller huvuddrag inom kristen tro, och vidare bedöma om en sökande är genuint kristen eller inte. Den andra avgörande frågan är hur Migrationsverket skall tillse att verkets handläggare beaktar och följer rättspraxis från internationella instanser för mänskliga rättigheter, som Europadomstolen och FN:s kommittéer. Det är en grundläggande mänsklig rättighet att konvertera och ha möjlighet att manifestera sin tro öppet och synligt. Det är också en mänsklig rättighet att få en rättssäker och objektiv prövning av sina asylskäl.
Sökord: Boken, Bristande rättssäkerhet, Om religion
Till Innehåll
Referenser
1. Konvertitutredningen. Rapport om Migrationsverkets hantering av konvertiters asylprocess. #rättilltro 2019-03-18 www.pingst.se/integration/konvertitutredningen/
2. Konvertitutredningen och dess följdverkningar. Scandinavian Human Rights Lawyers och #rättilltro april 2021 manniskorattsjuristerna.se/konvertitutredninen-2-0-migrationsverkets-provning-av-konvertiter-ar-fortfarande-godtycklig-och-rattsosaker/
3. Smart, Ninian. Dimensions of the sacred. Los Angeles: University of California Press, 1996.
4. Härdelin, Alf. Spiritualitet: den kristna existensen. I: Borgehammar, Stephan. Kyrkans liv. Verbum 1993, s. 317
5. Josefsson, Ulrik. Liv och över nog. Artos förlag 2009, s. 26-42
6. Ideström, Jonas. Lokal kyrklig identitet. Artos förlag 2009
7. Enstedt, Daniel; Plank, Katarina. Levd religion. Nordic Academic Press 2018 s. 9, 337-338
8. Wm. Loyd Allen. Being Born Again, and Again, and Again: Conversion, Revivalism and Baptist Spirituality. Baptist History and Heritage 45 2010;3:25
9. Rambo, Lewis. Understanding Religious Conversion. New Haven: Yale University Press 1995
10. Crane, Tim. The Meaning of Belief. Cambridge: Harvard University Press 2017, Preface, s.11
11. McGuire, Meredith B. Lived Religion. New York: Oxford University Press, 2008, s. 12-13, 73
12. Geels, Anton; Wickström, Owe. Den religiösa människan. Natur och Kultur 2012 s. 69, 283
13 Riis, Ole; Woodhead, Linda. A Sociology of Religious Emotion. Oxford: Oxford University Press 2010 s. 1, 77, 215
14. Görman, Ulf. Towards a New Understanding of Conversion, Lund: Skriftserien religion, Teologiska Institutionen 1999
15. Görman, Ulf. Konversion. I: Religion i Sverige. Red. Ingvar Svanberg och David Westerlund. Dialogos 2008 s. 63
16. Roald, Anne Sofie. New Muslims in the European Context. Leiden: Brill, 2004.
17. Svensson, Jakob. Asylsökande konvertiter och myndigheters katekesförhör: en studie om konvertiters asylprocess med Migrationsverket. Magisteruppsats. Göteborgs universitet, 2017 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/55092/1/gupea_2077_55092_1.pdf
18. Ändringsbeslut 2019-03-14 för budgetåret 2019 avseende Migrationsverket. Justitiedepartementet 2019-03-14 www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=19895
19. 2019 Report on International Religious Freedom: Sweden. U.S Department of State 2020-06-10 www.state.gov/reports/2019-report-on-international-religious-freedom/sweden/
20. Summary – 2020 RHP Europe Roundtable. Refugee Highway Partnership rhpeurope.net/2020-rhp-european-roundtable-summary
21. Hun slåss for at konvertitter skal bli trodd. Dagen (Norge) www.dagen.no/okategoriserade/hun-slass-for-at-konvertitter-skal-bli-trodd/
22. World watch list. Open Doors www.open-doors.se/wwl
23. Summary of Stakeholders’ submissions on Sweden, United Nations General Assembly 2019-11-15 undocs.org/A/HRC/WG.6/35/SWE/3
24. Guidelines on International Protection No. 6: Religion-Based Refugee Claims under Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees (HCR/GIP/04/06) 2004-04-28 www.unhcr.org/publications/legal/40d8427a4/guidelines-international-protection-6-religion-based-refugee-claims-under.html
25. Q.A. mot Sverige (CPR/C/127/D/3070/2017). FN:s människorättskommitté HRC 2020-02-20
26. A.A. mot Schweiz (32218/17). Europadomstolen 2019-11-05
