Flera nya organisationer och nätverk har skapats sedan flyktingvågen 2015. Här presenterar vi två exempel utifrån våra erfarenheter som grundare av ett nätverk respektive ordförande för en förening.
Författare: Karin Fridell Anter och Ingrid Eckerman. Manus juli 2021.
Bilder från vänster till höger: Ursprunglig logga för Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! Stöttepelarens logga. Insamlingsknapp för Stöttepelaren. Ny logga för Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! (tidigare Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!) [1] bildades 2016. Det är ett rikstäckande nätverk som är partipolitiskt och religiöst obundet och saknar formell beslutsstruktur. Arbetet sker huvudsakligen genom en facebookgrupp och en hemsida [2, 3]. I denna text liksom i referenserna förkortas namnet till Stoppa utvisningarna.
Nätverkets ursprungliga syfte var att sprida information och bilda opinion. Snart tillkom uppgiften att stötta de ensamkommande ungdomarna. Detta ledde bland annat år 2017 till bildandet av föreningen Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar [4], som hjälper papperslösa ungdomar ekonomiskt genom ett tjugotal lokalgrupper. I fortsättningen förkortas namnet till Stöttepelaren.
Att påverka politiker och ”allmänna opinionen”
Stoppa utvisningarna startades med ett upprop publicerat i Dagens samhälle [5]. Syftet var att skapa opinion för de afghanska ungdomarnas sak, och att påverka politiker att lyssna på denna opinion.
En namninsamling startades hösten 2016 och samlade 11 000 namn. Migrationsminister Morgan Johansson besvarade aldrig vår förfrågan om en träff, men i mars 2019 kunde nätverket med hjälp av vänsterpartiets Christina Höj Larsen lämna över namnen till honom tillsammans med andra upprop, skrivelser, debattartiklar och rapporter [6]. Namninsamlingens undertecknare får återkommande e-postutskick om aktiviteter, hemsidans artiklar och möjligheter att bidra till arbetet.
En JO-anmälan om schablonmässiga åldersuppskrivningar gjordes av några medlemmar i januari 2017, innan de medicinska åldersbedömningarna kom igång. Anmälan tog upp sex exempel på åldersuppskrivningar som byggt på uppenbara skrivfel eller på bristfälligt motiverade bedömningar av Migrationsverkets tjänstemän. Vår förhoppning var att problemen i JO-anmälan skulle uppmärksammas av massmedia, men det pressutskick som gjordes via Mynewsdesk gav inget gensvar. I sitt svar sade sig JO ägna speciell uppmärksamhet åt frågan om åldersbedömningar men inte vidta någon åtgärd i de enskilda fall som anmälts [7].
Nätverket har skrivit remissyttranden om den första gymnasielagen 2017 [8], den ”nya” gymnasielagen 2018 [9], förlängningen av den tillfälliga lagen 2019 [10], den migrationspolitiska kommitténs förslag till ”långsiktigt hållbar migrationspolitik” 2020 [11] samt regeringens kompletteringspromemoria angående ”särskilt ömmande omständigheter” 2021 [12].
Sedan 2016 har Stoppa utvisningarna skrivit eller undertecknat ett sextiotal artiklar i olika tidningar; dels debattartiklar, dels mer informativa artiklar [1]. De har publicerats i rikstäckande dagstidningar, mindre veckotidningar och specialmagasin. Nätverkets medlemmar har medverkat i artiklar skrivna av tidningarnas journalister. Ett stort antal insändare har införts i riks- och lokaltidningar.
Via Mynewsdesk [13] har Stoppa utvisningarna skickat ut närmare 400 pressmeddelanden, som också publicerats på hemsidan. Dessa har givit fakta om händelser och förhållanden i Afghanistan, rapporterat om manifestationer och andra händelser i Sverige samt kommenterat ungdomarnas situation. Texterna har skrivits av olika medlemmar i nätverket, ibland först som inlägg i facebookgruppen. Många ensamkommande ungdomar har bidragit med bilder och tidigt även med texter. Endast ett fåtal av våra pressmeddelanden har blivit publicerade, framför allt i vänsterpress med relativt liten läsekrets. Vi tror att pressutskicken trots detta har haft en viss verkan då de har lästs av journalister och politiker.
Vi har återkommande uppmanat facebookgruppens medlemmar och uppropets undertecknare att skriva brev till politiker på olika nivåer. Vid flera tillfällen har vi organiserat samlade kampanjer med färdigformulerade brev.
Den största brevkampanjen genomfördes inför Socialdemokraternas kongress våren 2017. En arbetsgrupp formulerade ett brev till socialdemokratiska förtroendevalda inom kommuner och regioner, som avslutades med uppmaningen:
Vi hoppas och tror att många socialdemokrater vill stå upp för den medmänsklighet och solidaritet som vid högtidliga tillfällen uttrycks av partiets ledning. Därför: Socialdemokrater – se till att ert parti lever upp till de ideal som partiet påstår sig ha!
Ett hundratal personer skickade ut breven per post, e-post eller direkt i adressaternas brevlådor. Totalt nåddes fem- till tiotusen adressater i tvåhundra kommuner och hälften av landstingen/regionerna. Ett fyrtiotal svarade på brevet, och av dem var huvuddelen positiva till vårt förslag [14].
Liknande brevkampanjer genomfördes inför miljöpartiets kongress våren 2017 och Socialdemokraternas kongress våren 2019 [15] samt i samband med den migrationspolitiska kommitténs betänkande i september 2020 [16].
Brev till myndigheter och ledande politiker påminner om att vi inte ger upp. Kontakter med politiker på lägre nivåer uppmärksammar dem på en problematik som de inte varit medvetna om. Ibland har de tagit ställning för de ensamkommandes sak och drivit frågan inom sina partier.
Att samla och förmedla kunskap
Seriös opinionsbildning bygger på kunskap. Stoppa utvisningarna har från början samlat och publicerat information om Afghanistan, asylprocessen och de asylsökande ungdomarnas situation.
I facebookgruppen har medlemmarna bevakat säkerhetsläget och den politiska utvecklingen i Afghanistan genom att publicera länkar om aktuella händelser och rapporter från svenska och internationella organisationer. Migrationsverkets landrapporter och rättsliga ställningstaganden har presenterats och kommenterats. Situationen i Sverige har dokumenterats och analyserats. Vi har försökt förstå de snåriga lagarna, Migrationsverkets rättsosäkra praxis och de medicinska åldersbedömningarna, och har förmedlat kunskapen till aktivister och allmänheten. Samma sak gäller de ensamkommandes otrygga situation i vardagen, med stängda HVB-hem och oklara ersättningsregler, och så småningom situationen i förvaren och om deportationerna.
De viktigaste texterna och länkarna har också publicerats på hemsidan, som har byggts ut till en informationsbank som vänder sig till medlemmarna i detta och liknande nätverk, till ungdomarna själva samt till journalister och andra som vill veta mera.
Konferensen How safe is Afghanistan?
I oktober 2018 hölls konferensen How safe is Afghanistan? [17] där Stoppa utvisningarna var huvudarrangör. Konferensen samlade en rad svenska och internationella Afghanistanexperter, bland andra professor William Maley från Australien. Konferensen gav nya insikter till de cirka 100 betalande deltagarna och skapade nya värdefulla kontakter, men fick endast begränsat genomslag i massmedia. Alla föredragen publicerades på Youtube [18]. I december 2018 publicerade UNT en debattartikel av William Maley, förmedlad och översatt av Stoppa utvisningarna [19].
Påverkansarbete genom sociala medier
Stoppa utvisningarnas facebookgrupp är nätverkets viktigaste plattform på sociala medier. Bland de nära 24 000 medlemmarna (augusti 2021) finns journalister och politiker. Vi skriver kommentarer i andra facebookgrupper och sidor för att delta i debatter och hänvisa till information på vår hemsida, och vi uppmanar medlemmar och läsare att sprida inlägg från vår facebooksida. Många medlemmar är aktiva på twitter. Hashtaggarna #stoppautvisningarna, #rättssäkert och #afghanistanisnotsafe används när pressmeddelanden och annat läggs ut där.
Gradvis har vi byggt upp en medvetenhet om att vårt nätverk finns, vilket inneburit att journalister kontaktat oss för information och intervjuer [20]. Företrädare för nätverket har blivit intervjuade inom forsknings- och utredningsprojekt [21, 22] samt medverkat i antologier med vittnesmål från asylrättsrörelsen [23, 24]. En internationellt publicerad studie beskriver hur facebookgruppen använts för att mobilisera civilsamhället och de ensamkommande [25].
Stöd till ungdomarna
Facebookgruppen startades för opinionsbildning, men efter någon månad fick den ytterligare ett syfte; att ge stöd åt ensamkommande ungdomar.
Psykologiskt och praktiskt stöd
Bland ungdomarna i gruppen har det hela tiden funnits mycket ångest och rädsla, blandat med längtan efter den egna familjen. Den långvariga ovissheten tär och att få avslag på asylansökan kan utlösa en kris. Tidigt under 2017 begick flera ensamkommande afghanska ungdomar i Sverige självmord (se kapitel 5.2). Nyheterna spreds snabbt och förstärkte andra ungdomars känslor av vanmakt och ångest. Ungdomar skrev eller la upp bilder i facebookgruppen om att de ville dö. Gruppadministratörerna hade jour på nätterna för att kunna kontakta de desperata ungdomarna via Messenger. Vi satt i samtal med förtvivlade ungdomar som vi inte kände. Det hände att vi ringde efter polis som ryckte ut för att ta ungdomen till sjukhus eller handgripligen flytta honom från ett järnvägsspår.
När facebookgruppen växte blev det fler vuxna som svarade på nödropen, och det fanns alltid någon som var vaken och bevakade vad som skrevs. På hemsidan lade vi upp länkar till stödtelefoner och sidor med råd kring självmordstankar och självskadebeteenden.
Många ungdomar skrev om konkreta problem, exempelvis ”hjälp jag bor i skogen, jag är hungrig, jag är sjuk men vågar inte gå till doktorn”. Ofta kunde någon som bodde i närheten rycka in och hjälpa. När ungdomar fyllde 18, eller skrevs upp i ålder, förlorade de sin gode man. Många fick flytta till Migrationsverkets vuxenboenden, vilket ledde till förlust av skolgång och nätverk. Hösten 2017 öppnade vi en ny facebookgrupp: 18-åringar som behöver stöd, för att koppla ihop dem med vuxna som skulle kunna överta en roll liknande den gode mannens. Några medlemmar i nätverket startade en ”bostadsförmedling” som förmedlade gratisboenden på hemmaplan, innan uppgiften blev övermäktig då antalet bostadslösa växte.
Nya vågor av desperation har kommit vid flera tillfällen. Vid varje nödrop tar en gruppadministratör kontakt med ungdomen, eller försäkrar sig om att någon annan pålitlig person har gjort det. Sedan tas nödropen bort från gruppen, av integritetsskäl och för att inte dra till sig motstridiga råd eller personer som vill utnyttja ungdomen.
Stoppa utvisningarnas facebookgrupp har bidragit till att många ungdomar fått hjälp. Vi är övertygade om att vi gemensamt har lyckats förhindra åtskilliga självmord och andra självdestruktiva handlingar. Många ungdomar uttrycker stor tacksamhet mot facebookgruppen och dess medlemmar, både för att de fått personlig hjälp och för att de ser att vi kämpar för dem.
Råd och kunskaper
Många frågor från ungdomar och deras vuxna vänner har rört lagar och regler, asylprocessen och möjligheten att få hjälp. Som stöd har hemsidan fyllts på med information och användbara länkar under flikar som Gymnasielagen, Asylprocessen, Överklagan och VUT och Var kan jag få hjälp? Den rådgivningstext som läses oftast handlar om hur man skriver verkställighetshinder.
Många har via facebookgruppen fått hjälp att skriva verkställighetshinder som ibland lett till ny prövning. När gymnasielagen infördes sommaren 2018 fick många hundra ungdomar genom gruppen hjälp med sina ansökningar, liksom senare för att förlänga uppehållstillstånden respektive söka permanent uppehållstillstånd.
Stöttepelaren för ekonomiskt stöd
Hösten 2017 bildades föreningen Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar [27, 28] av personer verksamma inom Stoppa utvisningarna. Syftet var att samla in pengar och förmedla bidrag till ungdomar som fått avslag på sina asylansökningar och inte längre får dagersättning från Migrationsverket. Målgruppen är enligt stadgarna ungdomar som kommit till Sverige som ensamkommande asylsökande barn. Framför allt har vi kontakt med ungdomar från Afghanistan, men hjälp kan ges även till andra utsatta ungdomar, med en åldersgräns på 25 år.
Stöttepelaren är en inregistrerad ideell förening med stadgar och styrelse. Allt arbete sker ideellt, och de administrativa kostnaderna hålls på en mycket låg nivå. Ordförande sedan 2019 är Karin Fridell Anter. Stöttepelaren har en öppen facebooksida, en hemsida och en sluten facebookgrupp för de cirka 200 medlemmarna.
Arbetet organiseras genom ett 20-tal lokalgrupper runt om i Sverige. Hjälpen går framför allt till mat, som ofta ges i form av presentkort i butiker, och till biljetter i lokaltrafiken. Många av ungdomarna har ingenstans att bo. För dem är det livsviktigt att på ett tryggt sätt kunna ta sig till den kompis som kan erbjuda en säng eller till den organisation som delar ut mat och kanske erbjuder natthärbärge.
Under tre och ett halvt år har Stöttepelaren samlat in och fördelat över 4,3 miljoner kronor. Inkomsterna kommer från medlemsavgifter, månadsbidrag och tillfälliga bidrag samt under 2020 och 2021 större coronarelaterade bidrag från Radiohjälpen och MUCF. Inkomsterna har dock inte räckt till för att fylla behoven.
Hösten 2019 öppnade en ny hemsida med en ”butik”. Där säljs bland annat gåvokort och böcker skrivna av ensamkommande och deras hjälpare. Syftet är dubbelt – att få in pengar till ungdomarna och att genom böckerna sprida information om deras situation.
I det konkreta hjälparbetet samarbetar Stöttepelaren med många andra organisationer och grupper, både lokala och nationella. Det ekonomiska stödet har nått åtskilliga hundra ungdomar. För många av dem har det varit den enda stabila och vänligt sinnade kontakten med svenskar. De uttrycker att det inte ”bara” är busskorten och maten som gjort skillnad utan också det faktum att de blivit sedda och tagna på allvar.
Avgränsningar och överväganden
Ett återkommande dilemma i arbetet är hur vi sätter gränser. Det gäller vem och vad vi kämpar för, vilka arbetsmetoder vi väljer och hur vi väger den arbetsinsats som ska läggas på olika uppgifter.
En avgränsning gäller vilka människor vi kämpar för. Stoppa utvisningarna inriktades fram till våren 2020 på afghanska ungdomar, där ordet ”ungdomar” var valt för att inte ge en strikt åldersgräns. Våren 2020 ändrades namnet till Stoppa utvisningarna till Afghanistan! för att inkludera även andra asylsökande med afghanskt medborgarskap.
I vårt påverkansarbete har Stoppa utvisningarna valt en öppen formulering som uttrycks i gruppens namn. Vi har inte tagit ställning till hur utvisningarna till Afghanistan ska stoppas utan sett olika möjligheter; som regeringsbeslut om moratorium på grund av rättsosäkerhet, nya säkerhetsbedömningar från Migrationsverket, riksdagsbeslut om flyktingamnesti eller upphävande av återvändaravtalet med Afghanistan.
Vårt huvudsakliga arbete inriktas på Afghanistan, samtidigt som vi stödjer en generellt mänskligare flyktingpolitik. Vi välkomnar samarbete med organisationer som arbetar med liknande frågor. Att det finns olika grupper som angriper problematiken på olika sätt och delvis samlar olika kategorier av människor ser vi som en styrka. Vår inriktning har gjort det möjligt att bygga upp en kunskap och en databank om situationen i Afghanistan samt att inkludera ungdomar med afghansk bakgrund i vårt arbete. Mycket av materialet som vi arbetat fram är relevant för alla asylsökande, t.ex. om rättsprocessen och gymnasielagen.
I andra länder finns grupper med liknande mål som Stoppa utvisningarna. Vi har ett sporadiskt informationsutbyte med grupper i våra nordiska grannländer och med den europeiska facebookgruppen Don´t Send Afghans Back [29], men har av tidsskäl inte utvecklat något närmare samarbete.
Facebookgruppen som arbetsplattform
Stoppa utvisningarnas facebookgrupp har nära 24 000 medlemmar (augusti 2021) varav ungefär en tredjedel är i åldern 18–24 år. Gruppen administreras av ett 15-tal administratörer. Vem som helst kan i facebookgruppen föreslå och mobilisera till olika aktiviteter som ligger i linje med gruppens mål. För administratörerna och andra särskilt aktiva medlemmar finns en sluten facebookgrupp för diskussion om hur nätverket ska agera. Några av de nätverksmedlemmar som syns i det utåtriktade arbetet presenteras på hemsidan [1].
Facebookgruppen är öppen och kan läsas av alla, även icke medlemmar, detta för att nå ut till och attrahera människor som vill arbeta för att stoppa utvisningarna och för att journalister och politiker ska kunna ta del av informationen. Gruppen är också en informell kontaktyta – ett ”vardagsrum” – för asylsökande ungdomar och deras vänner. Allt ska vara skrivet eller sammanfattat på svenska, och vi tillåter inte bilder av grovt våld och döda människor.
Viljan att stoppa utvisningarna till Afghanistan förenar gruppmedlemmarna. Vi har positiva erfarenheter av samarbete mellan människor som i andra frågor har skilda uppfattningar. När det gäller Afghanistan och asylrätt tillåter vi information om vad olika religiösa och politiska grupperingar gör och säger. Däremot tillåter vi inte allmänna budskap med religiös eller partipolitisk innebörd. Ibland uppstår diskussioner om religion, till exempel när ungdomar har avsagt sig sin muslimska tro. I bästa fall leder de till respektfulla samtal där administratörerna deltar och understryker vikten av att respektera andras livsåskådning.
Att ha gruppen öppen gör att den kan utnyttjas av människor som vill skada rörelsen eller utnyttja ungdomarna. Larm har kommit om att personer har kontaktat ungdomar för sexuellt utnyttjande, erbjudit och tagit betalt för juridiskt stöd av tveksam art, eller lurat dem på annat sätt. Medlemmar kan uteslutas och blockeras, men det är omöjligt att dölja gruppen för personer som inte sökt medlemskap. Gruppmedlemmarna uppmanas att inte vara för öppna med sina personliga problem, och att aldrig lämna ut sina telefonnummer eller adresser i gruppen. Vi har inte kunnat förhindra att gruppmedlemmar, främst svenska kvinnor, några gånger har hängts ut med namn, bild eller video på rasisters webbplatser.
Gradvis har nätverket fått en tredje uppgift, som kontaktnät för hjälpare som kan stötta varandra. Under en tid drevs en sluten facebookgrupp för dem som skulle fungera som stöd åt ungdomar som fyllt eller skrivits upp till 18 år och formellt var vuxna. Messengertrådar finns för de speciella problem som möter konvertiter, ateister och hbtqi-personer.
Ungdomarnas roll – från hjälpbehövande barn till kompetenta medkämpar
Redan från början sökte sig ungdomar till gruppen inte bara för att söka hjälp utan också för att delta i diskussionerna och uttrycka sina egna tankar. Många postar nyheter från hemlandet, vilket bidrar till de svenska medlemmarnas förståelse för situationen där. En del ungdomar tog tidigt aktiv del i kampen mot utvisningar och för de ensamkommandes rättigheter. När de första självmorden uppmärksammades i början av 2017 postade en kille omedelbart små filmer för att förmedla hopp och kampvilja. Några av de ungdomar som 2017 startade Ung i Sverige och Sittstrejken i Göteborg var redan nätaktivister inom Stoppa utvisningarna och hade lärt känna varandra genom vår grupp.
Facebookguppen har blivit ett forum för diskussioner om tankar och värderingar, politik och religion, där ungdomar och vuxna utbyter tankar med varandra. Oftast har diskussionerna präglats av uppmuntran, inkludering och respekt. Vi ser att många ungdomar uppskattar kontakten med vuxna. Gruppens samtal och informationsutbyte mellan unga asylsökande och etablerade svenskar är värdefullt för integration och ömsesidig förståelse. För vissa av ungdomarna är gruppen en av de starkaste länkarna till det svenska samhället.
Nu, när dessa ungdomar är unga vuxna, tar de stort ansvar i stödet av andra. Några har rest runt i Sverige och talat om människorättsfrågor, jämställdhet och hbtqi-personers rättigheter. När de afghanska barnfamiljerna sittstrejkade i Stockholm sommaren 2019 var det unga f.d. ensamkommande som hjälpte dem med tolkning och en rad andra saker. Unga afghaner skriver debattartiklar, organiserar manifestationer och uppvaktar politiker om sin och andras situation. De hjälper också till med översättning av nyheter och med tolkning i andra afghaners kontakter med svenskar.
Många av ungdomarnas texter och bilder har använts i pressmeddelanden och på hemsidan. En del av dem publicerades senhösten 2019 i antologin ”Finns det plats för mig i världen?” [25], och några ungdomar har givit ut egna böcker [30].
Ett arbete utan slut?
Uppropet och facebookgruppen Stoppa utvisningarna var tänkt att vara några månader – för mig (Ingrid) som grundare var det så självklart att vi snabbt skulle få en tillräckligt stor opinion för att stoppa utvisningarna av barn och ungdomar till Afghanistan. Nu ser vi att facebookgruppen måste finnas kvar under överskådlig framtid. Att en ungdom fått uppehållstillstånd betyder inte att alla problem är lösta. De numera unga vuxna behöver fortfarande vuxna att rådfråga och att söka tröst hos. Gruppen är också en del av ett nätverk med grupper för ungdomar i Frankrike, i Afghanistan, för hjälpare och ungdomar över hela Sverige, och för speciella grupper som hbtqi-personer eller ateister.
Inte heller kan vi se något slut på behovet av Stöttepelarens verksamhet. Tusentals papperslösa före detta ensamkommande blir kvar i vårt land. Många kommer att söka asyl igen under de närmaste åren. Vi vill fortsätta hålla dem undan från det skuggsamhälle som de riskerar att hamna i. Bidragen från Stöttepelaren utgör endast en liten del av civilsamhällets ekonomiska stöd till flyktingar. Men det är inte desto mindre viktigt för de ungdomar som kan få sitt lilla bidrag via regelbunden kontakt med hjälpare.
Asylrättsrörelsen från 2015 är kanske den största folkrörelsen sedan antikärnkraftsrörelsen. Sociala medier har varit avgörande för spridningen för att nå ut, men också för att hålla samman rörelsen. Vi som har engagerat oss har lärt oss mycket om möjligheterna med sociala medier, lärdomar som vi kommer att bära med oss i vårt fortsatta arbete för humanitet och mänskliga rättigheter.
Sökord: Boken, Civilsamhället
Till Innehåll
Referenser
1. Om nätverket stoppautvisningarna.blogspot.com/p/natverket.html
2. Om Stöttepelaren stottepelaren.se/om-stottepelaren/
3. Facebook: Stoppa utvisningarna till Afghanistan! www.facebook.com/groups/808057209336108
4. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! stoppautvisningarna.blogspot.com/
5. Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! Dagens Samhälle 2016-10-20 www.dagenssamhalle.se/debatt/stoppa-utvisningarna-av-afghanska-ungdomar-28561
6. Fredag 29 mars får Morgan Johansson sina upprop. Stoppa utvisningarna 2019-03-28 stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/03/fredag-2-mars-far-morgan-johansson-sina.html
7. Migrationsverket JO-anmält för schablonmässiga åldersuppskrivningar. Stoppa utvisningarna 2017-01-15 stoppautvisningarna.blogspot.com/2017/01/migrationsverket-jo-anmalt-for.html
8. Yttrande: Uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Stoppa utvisningarna 2017-01-10 stoppautvisningarna.blogspot.com/2017/01/yttrande-uppehallstillstand-for.html
9. Remissvar ”nya” gymnasielagen. Stoppa utvisningarna 2018-0219 stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/02/remissvar-nya-gymnasielagen.html
10. Remissvar: Förläng inte tillfälliga lagen! Stoppa utvisningarna 2019-03-13 stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/03/remissvar-forlang-inte-tillfalliga-lagen.html
11. Remissvar ”En långsiktigt hållbar migrationspolitik”. Stoppa utvisningarna 2020-12-07 stoppautvisningarna.blogspot.com/2020/12/remissvar-gallande-sou-202054-en.html
12. Remissvar kompletteringspromemoria. Stoppa utvisningarna 2021-01-04 stoppautvisningarna.blogspot.com/2021/01/till-justitiedepartementet-remissvar.html#more
13. Mynewsdesk. Sökord Ingrid Eckerman www.mynewsdesk.com/se/stories/stories?q=%22ingrid%20eckerman%22
14. Brevkampanjen: Många sossar är tveksamma till dagens asylpolitik. Mynewsdesk 2017-03-09 www.mynewsdesk.com/se/ingrid-eckerman/pressreleases/brevkampanjen-maanga-sossar-aer-tveksamma-till-dagens-asylpolitik-1852701
15. Brev till socialdemokratiska kongressombuden. Stoppa utvisningarna 2019-03-01 stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/03/brev-till-socialdemokratiska.html Stoppa utvisningarna
16. Till alla riksdagsledamöter: 70 organisationer vädjar – Låt våra vänner få trygghet i Sverige! Stoppa utvisningarna 2020-10-13 stoppautvisningarna.blogspot.com/2020/10/till-alla-riksdagsledamoter-70.html
17. How safe is Afghanistan? International conference, Stockholm, 4 October 2018 howsafeisafghanistan.blogspot.com/
18. How safe is Afghanistan? Conference, 4 October 2018. Youtube www.youtube.com/channel/UCvVPtyrdNtSdUNvuhu0BFsA
19. Maley, William. Vår egen del i ondskan. Upsala Nya Tidning 2018-12-23 unt.se/asikt/debatt/var-egen-del-i-ondskan-5167780.aspx
20. De fick regeringen att svänga om afghanerna. Expressen 2018-06-02 www.expressen.se/nyheter/val-2018/integration–invandring/de-fick-regeringen-att-svanga-om-afghanerna/
21. Civilsamhället och asylpolitiken, del 2. Red. Johannesson Livia och Weinryb Noomi. Södertörns högskola2020 bibl.sh.se/skriftserier/hogskolans_skriftserier/Civilsamhallet_och_asylpolitiken_del_2/diva2_1466917.aspx
22. De som inte får stanna – Att implementera återvändandepolitik. Delmi rapport 2020:1 www.delmi.se/publikationer-seminarier#!/de-som-inte-far-stanna-att-implementera-atervandandepolitik-rapport-och-policy-brief-20201-1
23. Vi gör vad vi kan. Volontärer om flyktingmottagandet i Sverige från 2015. Migra förlag och Liv i Sverige 2019
24. Finns det plats för mig i världen? Red. Söderberg, Margareta. Books on demand 2019
25. Asztalos Morell I.: Contestations of the Swedish Deportation Regime: Civil Mobilisation for and with Afghan Youth. I: Feischmidt M., Pries L., Cantat C. (red.) Refugee Protection and Civil Society in Europe. Palgrave Macmillan, Cham. 2019
26. Om VUT – verkställighetshinder. Stoppa utvisningarna stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/06/om-vut-verkstallighetshinder.html
27. Stöttepelaren www.stottepelaren.se
28. Facebook: Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar www.facebook.com/stottepelarenforensamkommande
29. Don’t send Afghans back – a platform for positive action www.facebook.com/groups/287056371797292
30. Många böcker av och om och ensamkommande stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/10/manga-bocker-av-och-om-ensamkommande.html