Bilaga till kapitel 5.2. Författare Elisabet Rundqvist. Version 24.3.2021. Detta är författarens kompletta version. I supplementet till den tryckta boken finns endast med avsnittet om personlig dokumentation, då övrigt material kan återfinnas i tidningslägg mm.
Innehåll
Vetenskapliga rapporter, referensnummer V1
Personlig kommunikation, skriftlig eller muntlig, referensnummer P1-P13
Massmedia och nätkällor, referensnummer M1-M23
Skrivelser från myndigheter och organisationer, referensnummer S1-S8
Vetenskapliga rapporter
V1. Rapporten från KI.[1]
Sid 33: Majoriteten av bearbetade lex Sarah utredningar gällde bristande myndighetsutövning i slutet av 2015 och en stor del av år 2016. Detta har framför allt gällt att utse och följa upp gode män, placeringar och uppföljningar i familje- och nätverkshem, ungdomar som har fått flytta runt på vandrarhem och liknande innan placering på hem för vård och boende (HVB) har kunnat göras. I Lex Sarah utredningar framkom flera brister på HVB gällande våld, undermåliga fritidsutrymmen, lång väntan att få börja skolan, problematik med droger och alkohol samt icke-lämpliga relationer mellan personal och barn på HVB. I Lex-Sarah utredningar beskrevs också en bild med en otrygg och icke stabil tillvaro för målgruppen. Det är viktigt att beakta att detta är beskrivningar av anmälda ärenden och illustrerar inte hela socialtjänsten och dess arbete.
Citat ur personlig kommunikation om ensamkommandes suicid
Detta avsnitt ingår i supplementet till den tryckta boken Den onödiga flyktingpolitiken.
P1. Elisabet Svedberg, Socialstyrelsen 20 november 2020.[2]
Socialstyrelsen beställer varje år statistik över suicid bland asylsökande ensamkommande barn och unga i åldern 10 till 21 år från Rättsmedicinalverket (RMV). RMV redovisar siffrorna till Socialstyrelsens dödsorsaksregister i april. Det är RMV i Umeå som sköter detta. RMV redovisar data på gruppnivå och inte färre än 10 individer. Vid fler än 10 individer kan exakt siffra redovisas. RMV redovisar även om det är 0 individer som suiciderat. RMV inkluderar enbart fall som är kodade som suicid och inte fall som är kodade som oklara dödsfall. Eftersom det är ett ”manuellt” arbete att urskilja ensamkommandes suicid så finns nog vissa bakgrundsuppgifter som ålder och ursprungsland. Har polisen varit inkopplad brukar de vanligtvis göra en undersökning om hur personens förhållanden var innan dödsfallet men det är inget som rapporteras in till dödsfallsregistret.
P2. Informant om avliden 2017.
– Han va rädd ensam och ledsen! Vi MÅSTE lära oss att titta ordentligt, se ögonen bakom en mun som ler. NN skulle haft sitt första möte med migrationsverket den veckan som kommer nu. Han sa till personalen på sitt boende att han ville dö, men tyvärr så tänker svenskar fel där. Man tror att ”den som säger det gör det inte”, jag har alltid sagt att det inte stämmer. Personalen agerade inte, nu är det för sent. NN klarade inte av pressen, klarade inte ensamheten eller stressen och väntan, han tog sitt eget liv i natt, han blev bara 16 år.
P3. Informant 2018.
NN flyttades precis en dag innan till XX asylboende när det hände. Bodde först på HVB i YY, vid 18 blev han flyttad till asylboende några mil utanför YY, bodde där 7 månader. Flyttades till ZZ, där ett suicidförsök inträffade i mars. Flyttades på nytt, nu till XX, nytt suicidförsök. Själv bor jag i YY där han bott tidigare och gjorde sitt andra självmordsförsök.
P4. Informant 2017.
Första natten på ny plats görs suicidförsök som misslyckas. Ungdom hamnar på sjukhus i en stad där han helt saknar kontakter. Han har inga medmänniskor som vet vem han är, och som kan hålla ett vakande öga på utvecklingen.
P5. E-post från Migrationsverket 2 januari 2018.[3]
E-post 2018-01-02 dnr 4.2.1-2107-133532 som svar på min ingående skrivelse daterad 2017-12-13. Skrivelsen ställdes till generaldirektör Mikael Ribbenvik och rättschef Fredrik Beijer och innehöll en sammanställning av suicid fram till den 13 december 2017.
Skrivelsen besvarades av Helene Hedenbris: Det är naturligtvis beklämmande med psykisk ohälsa hos asylsökande. Migrationsverket arbetar på mottagningsenheter och boenden intensivt med att identifiera särskilt sårbara individer för att snabbt ge dem kontakt med vården och socialtjänsten vid psykisk ohälsa. Vid psykisk ohälsa och suicidförsök på förvaren har verket särskilda handläggningsrutiner. När det handlar om barn i familj så görs regelmässigt orosanmälningar till socialtjänsten om barnen visar tecken på psykisk ohälsa.
Ansvaret för vård- och omsorg om ensamkommande barn ligger dock inte på Migrationsverket. Det är kommunerna som ansvarar för såväl vård, boende, skola och omsorg. Migrationsverket har därför ingen kontakt med de unga i dessa frågor.
P6. Personlig kommunikation med socialsekreterare 5 mars 2021.
Ungdomarnas ålder blev bakåtdaterad, så när ungdomen väl fick reda på sin nya ålder hade 18-årsdagen redan inträffat för flera veckor sedan och migrationsverket slutat betala till kommunen. Under 2017 när det var som flest åldersuppskrivningar blödde kommunerna hundratusentals kronor för att migrationsverket upphörde med ersättningen innan de delgivit beslutet. Det medförde såklart att kommunerna tvingades bli väldigt snabba med att avsluta placeringen, för att inte förlora ännu mera pengar.
P7. Informant 2017.
Han kom till Sverige oktober 2015. Han bodde i XX kommun sex månader och sedan flyttades han till vuxenboende i XX kommun. Han försökte ta sitt liv i januari i boendets gemensamma dusch. Han skulle hänga sig och killarna hörde honom.
P8. Informant 2017.
Han flyttades till vuxenboende, pratade om att ta sitt liv nästan varje natt. Jag orosanmälde två gånger till kommunen, de skickade ett brev och bad honom uppsöka vårdcentralen om han kände sig nedstämd. Pojken flyttades till frivilligt familjehem, senare återställdes korrekt ålder, han hade alltså som barn bott på vuxenboendet i flera månader. Genom det frivilliga familjehemmets försorg fick ungdomen en ordentligt psykiatrisk undersökning, två allvarliga psykiska diagnoser, varav den ena är PTSD med inslag av suicidtankar. Inläggning på psykiatrisk mottagning och flera suicidförsök.
P9. Informant 2021.
Ibland kändes det som att vi körde skytteltrafik till BUP akut som låg 10 mil bort. En ungdom jag körde hade skurit sig i halsen, vi fick vänta i 6 h i deras väntrum. Under dessa timmar pratade vi konstant, vilket medförde att när vi väl kom in till doktorn gjordes bedömningen att ungdomen inte var i akut behov av inläggning, det akuta hade ju lagt sig under väntetiden o vi hade gjort en handlingsplan tillsammans. Oftast skickades de hem direkt efter bedömning, omplåstrade och en ny omgång theralen (kraftigt lugnande). Läkarna var aldrig intresserade av att prata direkt med medföljande vuxna, som kunde förklara mer omständigheter o bakgrund. Det vara bara frågor ställda direkt till ungdomen, via knastrig telefontolk, som gällde. Ungdomar som kommer från kulturer där det är starkt tabu att prata om psykisk ohälsa.
P10. Informant 2017.
Hängning, utskriven efter två dygn. Först var han in på psykakuten och de släppte ut honom dagen efter trots att familjehemmet bad dom vänta tills dess att de skulle vara hemma en timme senare. De skrev ändå ut honom direkt och han gick hem och hängde sig.
P11. Informant 2017.
Hoppade från en bro ner i en ström älv. Fördes till akutpsyk men blev utskriven efter fem timmar med sömnmedicin och lugnande utskrivet. Personal fick vaka några nätter och titta till pojken varje timme.
P12. Informant 2017.
Fick åka med ambulansen till akuten. Långvarig depression och oro, lång väntan till asylsamtal, rädsla att inte få stanna. Självskadebeteende. Han kommer att få tid på BUP. Han har väntat länge på en tid på Röda Korsets traumahantering, de har 9 månaders kö..
P13. Informant 2017.
15 åring. Han har varit i Sverige i ett år och fem månader, men har inte fått komma till utredning än. Det som utlöste självmordsförsöket är den långa väntan på utredning i kombination med att en kompis har fått alla avslag och kommer att utvisas. Han har efter suicidförsöket varit på BUP en gång, återbesök kommande vecka. Skickades hem till familjehemmet som har rensat hemmet från knivar, medicin mm och de håller honom under uppsikt dag som natt.
Massmedia och nätkällor
M1. Aftonbladet 17 mars 2015.[4]
I artikeln beskrivs en afghansk pojke, M, som anlänt 2013. Hans ålder betvivlas av Migrationsverket, han skrivs upp till över 18 år utan vidare undersökning. I migrationsdomstolen krävs en handledsröntgen, som efter en lång tid genomförs. Pojken bedöms ha varit under 18 år vid tiden för beslutet men när domen faller är han vuxen. Under tiden har M också införskaffat ett pass från afghanska ambassaden som styrker uppgiven ålder. Passets äkthet underkänns av migrationsverket. M får avslag i alla instanser. ”Han har skurits sig med speglar, försökt hänga sig i sladdar, överdoserat piller, till och med försökt begå självmord i entrén till ett sjukhus i samband med att han skrevs ut efter en av vårdperioderna. Det rör sig om 15 till 20 allvarliga självmordsförsök”.
M mår fortsatt psykiskt dålig. ”I dag tvångsvårdas M och har knappt några minnen kvar efter att ha fått kraftiga elchocker. Det må låta primitivt, men har varit nödvändigt”
M2. Svenska Dagbladet/TT 25 mars 2015.[5]
På kort tid har flera ensamkommande flyktingbarn från Eritrea tagit sina liv. Men ingen svensk myndighet har koll på självmord och andra dödsfall bland ensamkommande barn. På ett webbforum om saknade eritreaner efterlyser en familj en flicka i Mellansverige. De anhöriga nås snart av beskedet att flickan på bilden är död. Flyktingflickan klarade de vådliga strapatserna från Afrikas horn, över Medelhavet och vidare till Sverige för att få en fristad. Väl framme valde hon att ta sitt liv. Flickan är ett av barnen som inte ens blev en siffra i den nationella statistiken, och ibland inte ens hos den berörda kommunen, visar TT:s granskning.
/…/
Genom att jämföra Migrationsverkets lista med svar till TT från 278 av Sveriges 290 kommuner, samt källor med kännedom om fallen, kan minst tre eritreanska flyktingbarns självmord bara sedan i november fastslås. De var 16–18 år gamla. Andra källor, bland dem läkare, talar om mellan fyra och nio aktuella fall. Och när TT kontaktar centrala instanser som Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har de heller inga uppgifter.[6]
Ingen verkar ha ansvar för det här, varken att se vad som händer eller få en samlad bild och vidta åtgärder för att stoppa det, säger [barnläkaren Henry]) Ascher.
M3. Sydsvenskan 11 juni 2015.[7]
Brister har upptäckts på vart tredje boende. Många ensamkommande mår dåligt. Flera har de senaste två åren försökt ta livet av sig. Samtidigt har brister upptäckts på vart tredje skånskt boende för ensamkommande, visar vår granskning. Personal saknar erfarenhet och barnens behov dokumenteras slarvigt. [..]
Självmordsförsöket är ett av åtta dokumenterade fall där barn försökt ta livet av sig eller skada sig själv allvarligt som vi upptäcker när vi granskar hemmen för ensamkommande. Vi har gått igenom alla tillsynsrapporter och lex Sarah-utredningar som Inspektionen för vård och omsorg gjort i Skåne sedan myndigheten tog över tillsynsansvaret sommaren 2013. [..]
I arbetet med den här artikelserien stöter vi på ännu fler berättelser om självmordsförsök och självskadebeteenden. Händelser som aldrig har rapporterats till myndigheten. [..]
Ingen vet hur många självmordsförsök som görs på boendena. Varken kommunerna, som har ansvaret för barnen, eller boendena som drivs av företag eller kommuner har någon skyldighet att per automatik meddela självmordsförsöken till Ivo eller någon annan myndighet. [..]
Marie-Louise Lundberg, enhetschef för Region Skånes team för krigs och tortyrskadade, konstaterar att inte heller vården vet men säger att många av barnen mår dåligt.
– 2011 gjorde vi en undersökning av ensamkommande ungdomar på boenden, med hjälp av ett så kallat screeningformulär för posttraumatisk stress. Över 90 procent fick så höga värden att om de träffat en psykolog så hade de fått den diagnosen. Generellt sett, om man tittar på forskning, så är personer med posttraumatisk stress överrepresenterade när det gäller självmord.
– Det vi ville visa för chefer och politiker är att det inte räcker med kost och logi, de har ofta ett större vårdbehov. Sen är många av dem väldigt resursstarka, men om man skrapar på ytan så har de mycket med sig, säger hon.
M4. Svenska Dagbladet 16 november 2015.[8]
Artikel om en IVO-undersökning av ett självmord på Attendos boende: När IVO bara dagar efter självmordet i februari granskade verksamheten fann man brister i den så kallade genomförandeplanen, som är ett viktigt instrument för att HVB-hemmen och socialtjänsten ska ha en korrekt bild av enskilda ungdomars tillstånd.
M5. Jönköpings-Posten 15 september 2015. [9]
”Jönköping. I slutet av augusti försökte den 17-årige pojken ta sitt liv genom att hoppa från en bro, men stoppades i sista stund. För ett par dagar sedan hoppade han igen och ligger nu med livshotande skador på universitetssjukhuset i Linköping. [..] Hur kunde detta ske när han var på psykakuten bara ett par veckor tidigare? säger pojkens gode man. Pojken, som är ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan, kom till Jönköping den första juli. Sedan dess har han bott i ett familjehem och gått i skola sedan höstterminen startade.”.Pojken gjorde ett suicidförsök dess för innan, 27 augusti, som avbröts av utomstående. På psykakuten blir pojken utskälld av läkaren och hemskickad, ingen risk för suicid menade läkaren.
”I familjehemmet där pojken bor är stämningen tryckt och nedstämd.
– Han kom till Sverige med en sårig själ. Efter vad som har hänt med honom är mitt hem kallt
och fullt av sorg, säger kvinnan i familjen.
– Skyddsänglar räddade honom första gången när han försökte ta sitt liv, men i stället för plåster på hans sår fick han en utskällning av läkaren. Varför gjorde de så här?”
M6. Psykologtidningen 27 februari 2018.[10]
Det är viktigt att komma ihåg att varje genomfört självmord är en indikation på psykisk ohälsa hos en långt större andel individer, och utifrån internationella studier vet vi att suicidförsökstalen är upp till tio gånger högre än suicidtalen.
M7. BlankSpot 20 december 2016.[11]
”De senaste veckorna har antalet självmordsförsök och självskadebeteenden ökat på boenden för ensamkommande från Afghanistan.”
M8. Västerbottens-Kuriren 27 januari 2017.[12]
Med anledning av Ali Nooris död publiceras en artikel där ”Anton Sjögren, legitimerad psykolog med stor erfarenhet av att arbeta med ensamkommande flyktingbarn, säger att självmord sker i alla grupper och att det relativt sett är en vanlig dödsorsak bland unga. Bland de ensamkommande ser man dock en högre risk.
– På de boenden vi är ute på så är det inte ovanligt med självmordstankar och att man pratar om att man inte orkar leva. Det finns en reell fara för de här ungdomarnas liv och hälsa”.
M9. Bohusläningen 8 februari 2017.[13]
– Den senaste veckan har jag informerats om 7–8 som försökt begå självmord, två av dem lyckades och så har vi den senaste tragiska händelsen i Trollhättan i helgen. Vi har nog bara sett början på hur otrolig stark stress ungdomarna känner och som driver dem till att inte vilja leva längre, säger Mahboba Madadi, ordförande i Ensamkommandes förbund.
– De hittar varandra på nätet, via sms och telefon. De vill planera tillsammans och säger att de vet att de kommer att dö inom en snar framtid ändå, om de blir utvisade. De vill ta beslutet om när och var själva, säger Kinna Skoglund [#vistårinteut] till Göteborgs-Posten Nu hoppas hon att frågan kommer att uppmärksammas, innan det är för sent.
– Vi har skrikit om att detta länge. Vi är förberedda och känner att om detta händer nu, om det blir 20 självmord på en månad, så har vi i alla fall varnat och skickat informationen vidare. Vi har försökt att hålla de här barnen vid liv, men vi kan inte täcka alla, säger Kinna Skoglund.
M10. Göteborgsposten 17 december 2017.[14]
Asylsökande barn och unga mår allt sämre. Nu varnar forskare för att väntan på uppehållstillstånd kan ge kroniska skador.
– Dagens asylprocess är psykisk tortyr. Fler självmord kan befaras under vintern, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin.
Tyvärr fick professor Sarkadi alltför rätt, död genom suicid eskalerade under 2017. Sarkadi undersökte en grupp på undersökte 206 barn, i gruppen screenade 78 procent positivt för
posttraumatiskt stressyndrom. Många ensamkommande barn har sannolikt PTSD. Men få av
dem får tillgång till barnpsykiatrisk expertis och får en diagnos, säger hon. När de unga skattar sig angående ångest, depression och självmordstankar uppvisar 80 procent måttlig eller svår depression och 45 procent hade aktiva självmordstankar. Anna Sarkadi säger: – Ovissheten är det värsta. De får ständigt höra att de ska vänta. Asylprocessen som den ser ut i dag skapar mycket osäkerhet och är verkligen en form av psykisk tortyr. Sverige återtraumatiserar dem. De lever i ett limbo. Två år i en ung människas liv är en oöverskådligt lång tid. Den viktigaste politiska åtgärden är en tidsbegränsad och rättssäker asylprocess.
I samma artikel står också: Socialstyrelsen anser att oron för fler självmord bland unga asylsökande är befogad. Även här ser man en koppling till asylprocessen, rädsla för utvisning och för vad som sker i samband med artonårsdagen.
Ola Mattsson, chef för Rädda Barnens Sverigeprogram, ser brister både i kompetens och tillgång till psykiatrisk behandling. Och att de asylsökande unga behandlas på ett annat sätt än svenska – trots att de har samma rättigheter som andra barn i Sverige.
– Det är exempelvis sällan som kommuner har en vårdplan för asylsökande ungdomar tills de fyllt 21. Och ska du börja en behandling måste du först stabilisera patienten. Men en del läkare avstår från att påbörja behandling om de inte kan stabilisera på grund av boendesituationen och eventuellt avslag på asylansökan med utvisning som följd.
M11. ETC 24 juni 2017.[15]
[Migrationsverkets representant] Sverker Spaak påpekar att Migrationsverket inte har något vårdande uppdrag, vilket innebär att det är landstingets uppgift att besluta om psykiatriska insatser ska sättas in vid exempelvis självskador.
M12. SVT Nyheter 13 december 2016.[16]
Resultaten är på ett vis hoppingivande, eftersom många anser att de kan påverka hälsa i en positiv riktning. Men vi ser samtidigt allvarliga riskfaktorer. Det är otroligt viktigt att arbeta hälsofrämjande, att inte vänta tills de här riskfaktorerna utvecklats till faktiska sjukdomar, säger projektledaren Katarina Carlzén på Länsstyrelsen Skåne. [..] Det gäller att tidigt skapa möjlighet för sociala nätverk, att man tidigt i mottagandet arbetar med till exempel anpassad information på modersmålet och insatser för att minska känslan av isolering och marginalisering och skapa förutsättningar för tillit.
M13. Västerbottens-Kuriren 7 april 2017.[17]
Om Ali Noori: Av utredningen framgår att han på grund av sin psykiska hälsa bland annat haft kontakt med boendepersonal, barn- och ungdomspsykiatrin, hälsocentral och akutvården. På grund av sitt mående placerades han också tillfälligtvis på andra boenden för att kunna få mer stöd.
M14. Västerbottens-Kuriren 24 maj 2017.[18]
Om Ali Noori: IVO är nu klar med sin utredning av anmälan om självmordet och har avslutat ärendet. Däremot kommer de att initiera ett nytt ärende för att granska de brister som framkommit. Bland annat säger de att vård- och omsorgsnämnden i Vännäs inte har fullgjort sin utredning- och anmälningsskyldighet och att det saknas en utredning om socialtjänstens myndighetsutövning.
M15. Vakant
M16. Helsingborgs Dagblad 11 juni 2015.[19]
AngåendeFlintevångsgården i Staffanstorp: fick förra året mycket omfattande kritik av IVO. Bland annat kritiserades boendet för hur man hanterat ett antal allvarliga händelser, däribland självmordsförsök. Enligt IVO var inte vården på hemmet ”god och säker”. Trots händelsernas allvar utreddes de inte enligt lex Sarah. Ledningen ansåg inte att händelserna hade koppling till missar på boendet. Men IVO ansåg att det hade uteslutits på ett för tidigt skede och att boendet borde ha gjort en utredning.
M17. Nerikes Allehanda 15 december 2016.[20]
Evelyn Schreiber skriver i en ledarkrönika om tre ensamkommande pojkar som har tagit sina liv. ”Nu förbereder vi oss för alla avslag sade en kvinna som jag talade med i veckan. Hon arbetar med asylärenden inom socialtjänsten – och kommenterade nyheten om att tre ensamkommande flyktingbarn under kort tid tagit sina liv efter att de fått avslag på sina asylsökningar. Vi vet att det kommer att bli tufft framöver, att hantera och fånga upp alla som får avslag. Vi räknar med att vi kommer att få se mer självskadebeteende och fler självmord bland den här gruppen, berättade kvinnan, som bad om att få vara anonym. [..] Frida Johansson Metso, psykolog på Röda korset, berättar i NA:s opinionspodd att hon märker av konsekvenserna av den nya, skärpta flyktingpolitiken i sitt dagliga arbete. Framför allt handlar det om människors rätt till familjeåterförening, säger hon. Den förlamande rädslan för anhöriga, som fortfarande befinner sig i livsfara, tillsammans med nya temporära uppehållstillstånd, skapar både en otrygghet och en utvisningsskräck som gör det oerhört svårt att påbörja en behandling, berättar Frida Johansson Metso. Återigen: Människor förvisas till någon form av limbo – utlämnad i händerna på svenska myndighetskostymer.”
M18. Göteborgsposten 17 mars 2017.[21]
God man Nicki Essmann berättar om Ismat: Han är uppskriven till 19 år och han får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Eftersom han nu anses myndig måste han flytta till ett asylboende för vuxna. I hans fall blir det gamla hotellet Carl XII i Dals Ed. Och det genast. Tillbaka på HVB-hemmet får Ismat två timmar på sig att packa och säga hej då. Sedan måste han åka. Till kompisarna och lärarna i skolan hinner han inte. Personal på HVB-hemmet kör honom till asylboendet i Dals-Ed som i det här läget har tre anställda på dagtid och ett 90-tal boende, enligt platschefen. Någon nattpersonal finns inte. – ”Jag ringde runt till socialsekreterarna och till boendet, men de bara hänvisade mig vidare. Ingen kunde svara på några direkta frågor.”
Men när vi pratar med Bengt Mattsson, chef för individ- och familjeomsorgen i Lysekil, får vi veta hur det gick till, hur Ismats ärende föll mellan stolarna. I Dals Ed uppfattar platschefen Mikku Raudus Ismat som ovanligt tyst och tillbakadragen. Att han skulle må psykiskt dåligt får Mikku ingen information om. Någon vecka senare hittas han blodig på toaletten. Han har skurit sig, stora djupa sår, en av de boende ringer polisen och även ambulansen kommer.
Ronny Hammargren (L) är vice ordförande i socialnämnden och säger till Göteborgsposten:
– ”Så var det ju. Men vi var inte bekväma med det. Det kändes som om vi spelade med människor, vi satt där och läste utredningar och försökte sätta oss in i ärendena, det var jättetufft”.
M19. Bohuslänningen 10 februari 2017.[22]
– Han hade försökt ta sitt liv flera gånger förut, en gång kom ambulansen och körde honom till sjukhus men han fick bara stanna fyra timmar. Sedan körde de hit honom igen, de visste att han skulle försöka igen, säger MT, en av de boende.
Mikko Raudus att han ringde till Migrationsverket efter att den unge killen hade varit på sjukhuset. Han påpekade att killen mådde dåligt men Migrationsverket vidtog inga åtgärder.
M20. Östersundsposten 21 december 2017.[23]
I två år försökte hans gode man få psykvården att utreda Abrham utan att lyckas. I oktober tog Abrham sitt liv. Nu anmäler hans gode man, Jens, hur vården har behandlat Abrham till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). – Det är många inblandade i en sån här soppa. När det börjar gå snett får man inte bolla så viktiga ärenden mellan varandra. Det är fruktansvärt att det ska behöva gå så här långt, säger han.
Ordet ”soppa” visar sig vara en talande beskrivning. Kritiken innehåller många ingredienser: bristande resurser hos Barn- och ungdomspsykiatrin, bristande kommunikation mellan psykiatriska enheter i Umeå och Östersund, långa väntetider, tvångsmedicinering samt utebliven utredning, behandling och stödinsats. För ett år sedan IVO-anmälde Jens psykvården för första gången. Ingredienslistan var redan då komplett.
M21. P4 Jämtland 6 april 2018.[24]
Utredningen efter att en ensamkommande ungdom tog sitt liv förra året underkänns av Inspektionen för vård och omsorg, och myndigheten startar nu en ny granskning av kommunens utredning.
Det hela utspelade sig förra året då ungdomen sågs hoppa från en bro, och sedan hittades död. Personen bodde på ett stödboende i kommunen. Krokoms kommun gjorde en lex Sarah anmälan till IVO efter händelsen, men IVO menar att de inte fullgjort sin utredningsskyldighet. Därför startar de en ny granskning av hur Krokoms kommun utrett händelsen.
Inspektionen för vård och omsorg efterfrågar bland annat en granskning på vad som var de bakomliggande orsakerna till självmordet, samt en granskning av socialtjänstens handläggning kring ungdomens behov.
M22. Östersundsposten 17 december 2017.[25]
I slutet av 2015 begärde Jens utredning hos BUP [..] men det var problem att få tid, BUP hade ett års kl så det rann ut i sanden. Sommaren 2016 bröt Abrham ihop. Personal från boendet ringde. Jans kastade sig i bilen. – Han låg i fosterställning på golvet i rummet och sa att han inte ville leva längre. Hav var helt borta i ögonen. En psykos kallade det för, säger Jens. Personalen på boendet vågade inte ta ansvar för Abrham. Jens tog honom till akuten. Abrham skickades vidare till psykakuten för natten. Ett första möte med psykiatrivården som satte spår hos dem båda. Jens beskriver ett möte med hårdhänta väktare, tvångsmatning av medicin och bältesläggning.
– Jag tyckte det var förjäkligt hur han behandlades. Han är ju ett barn och det här var hans första gång på sjukhus. Man behandlade honom som en återfallsförbrytare.
Härefter följer en stökig period där Abrham återfår psykoser. De söker vård hos BUP i Östersund men i brist på resurser hamnar Abrham åter i det som upplevs som en allt för brysk behandling hos den vuxenpsykiatriska slutenvården och blir tvångsomhändertagen.
M23. SVT Nyheter 6 april 2018. [26]
Det blåser på nytt kring socialnämnden i Krokom. Utredningen kring ett tragiskt självmord underkänns helt av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Ärendet utgår från en händelse 31 oktober förra året. En person sågs hoppa från en bro och hans döda kropp hittades dagen efter. Den döde var en ensamkommande yngling som bott hos ett stödboende. Det inträffade anmäldes enligt Lex Sarah som ett allvarligt missförhållande.
Skrivelser från myndigheter och organisationer
S1. Justitiekanslerns bedömning av bröderna Asad och Esmats ärende, 17 februari 2020.[27]
Migrationsverket har även brustit i sina processuella skyldigheter, sin skyldighet att skydda liv och överträtt förbudet mot omänsklig och förnedrande behandling och bestraffning enligt artiklarna 2 och 3 i Europakonventionen. [..]
En korrekt handläggning hade resulterat i att båda bröderna hade beviljats uppehållstillstånd och BB:s agerande att ta sitt liv hade kunnat undvikas. Felen är så många och i konflikt med de mest grundläggande normerna i Europakonventionen att de vid en sammanvägd bedömning ska bedömas som grovt oaktsamma. Dessa fel innebär även att rekvisiten för tjänstefel är uppfyllda.
Det var känt eller borde ha varit känt för Migrationsverket att det fanns en verklig och omedelbar risk att BB skulle skada sig själv vid ett utvisningsbeslut. Migrationsverket vidtog dock inga åtgärder för att utreda och minimera risken att han skulle skada sig själv vid ett avslagsbeslut. Migrationsverket har därför inte vidtagit de åtgärder som kan förväntas. Staten har därmed brustit i sin förpliktelse att vidta ändamålsenliga åtgärder för att skydda BB:s liv enligt artikel 2 i Europakonventionen. Felen är så pass allvarliga att de föranleder ett ansvar enligt artikel 3 i Europakonventionen. Avslagsbesluten innebar att BB var skälet till att även AA utvisades.
S2 Socialstyrelsens meddelandeblad Nr 1/2016.[28]
Socialnämnden ska bilda sig en klar uppfattning om den ungas förmåga att klara den nivå av självständighet som krävs för placering i stödboende, och överväga eventuella risker till följd av ett eget boende med mindre närvaro av personal. Socialtjänstens utredning utgör beslutsunderlag som ska följas upp var sjätte månad, då också beslut om fortsatt insatts ska fortgå. 6 kap. 7 c § SoL.
S3. Delredovisning (2018) från Kunskapscentrum för ensamkommande.[29]
I redovisningen listas faktorer som hämtats från Rapport från KI[30]
Riskfaktorer:
• utsatthet för trauma
• långa handläggningstider av asylärenden
• social marginalisering
• diskriminering
• alkohol- och droganvändning
Skyddsfaktorer:
• skyddande miljöer och trygga och stabila boenden
• stabil skolgång
• socialt skyddsnät
• stödsamtal
• minimering av förekomsten av farliga objekt
• identifiering och stöttning av unga som har ett riskbeteende
• screening för suicidrisk i klinisk miljö
• erbjudande om suicid-specifika behandlingsmetoder.
S4. Socialstyrelsen 26 juni 2017.[31]
Socialstyrelsens delredovisning av regeringsuppdrag med anledning av det ökade mottagandet av ensamkommande barn m.m.
Redovisningen ställs till Regeringskansliet, Socialdepartementet. Under rubriken ”Psykiska ohälsan ökar hos ensamkommande barn” står:
Många av uppgiftslämnarna uppger att de känner oro för ensamkommande barn och unga som idag mår betydligt sämre, både psykiskt och fysiskt, än de som kommit till Sverige före hösten 2015. De som kommit på senare tid lever i ovisshet, i väntan på besked om att få stanna i Sverige eller ej, långa handläggningstider hos Migrationsverket, tillfälliga uppehållstillstånd, begränsade möjligheter till familjeåterförening och frågan om vad som kommer att hända när de fyller 18 år. Flera av de ensamkommande är oroliga för att bli uppskrivna i ålder och bland de afghanska barnen finns en oro för att utvisas till Afghanistan.
Det har framkommit att många av de ensamkommande barnen har ett självdestruktivt beteende; ett antal har försökt ta sitt liv och några har begått självmord. Kommunerna menar att suicidförsöken har en tydlig koppling till asylprocessen och till det faktum att det ofta är svårt att få kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och få hjälp därifrån.
I stycket innan diskuteras fortsatt placering efter 18 år. Där konstaterar Socialstyrelsen att vissa över 18 år kan behöva fortsatt placeringen, genom att placeringen avbryts uppstår en situation då det
kan medföra att asyl-sökande ensamkommande barn som fyller 18 år, och som har behov av vård men inte uppfyller det angivna vårdbehovet, inte kommer att beviljas fortsatt placering. Det skulle innebära en särbehandling i förhållande till andra placerade ungdomar som vuxit upp i Sverige eller ungdomar som har fått ett beslut om uppehållstillstånd.
Socialstyrelsen menar att det kan riskera att drabba de unga som har ett vårdbehov särskilt hårt. Ungdomen riskerar exempelvis att komma ifrån sitt sociala sammanhang och att skolgången avbryts eller blir osammanhängande. Att slutföra gymnasiestudier är en skyddsfaktor mot ohälsa och en viktig del av en positiv utveckling och integration i samhället.
Det finns också risk för att dessa ungdomar inte accepterar Migrationsverkets erbjudande om boende och avviker, med risk för att hamna i olika subkulturer med missbruk, kriminalitet eller bli offer för människohandel.
S5. Pressmeddelande från Socialstyrelsen 15 februari 2017. [32]
Vi vill också be barn och unga som mår dåligt att vända sig till vuxna i deras närhet, så att de kan få hjälp. Det kan vara en familjehemsförälder, HVB-personal, god man, lärare, skolsköterska, vuxen inom fritidsaktivitet eller kanske i kyrkan. Även Rädda Barnens och andra organisationers stödtelefonnummer finns, säger Annika Öquist.
S6. Skrivelse från Skyddsvärnet i Göteborg 31 maj 2016. [33]
Skrivelsen ställs till bland annat justitiedepartementet och socialdepartementet.
Migrationsverkets tillämpning av regelverk och utredningsmetoder traumatiserar ensamkommande barn och ungdomar och orsakar djupa skador. [..] Vissa ungdomar terroriseras av sin ångest, skadar sig själva eller försöker ta livet av sig. [..] Migrationsverkets långa och tidsödande utredningar skapar långa väntetider och ökar oro och ångest.
S7. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap 2017.[34]
I februari skriver SvD om en öppen utfrågning i riksdagen om de ensamkommande flyktingbarnen och socialtjänstens ansvar. Gunilla Hult Backlund, generaldirektör på Inspektionen för vård och omsorg (IVO), berättade att antalet HVB-hem för ensamkommande har stigit från 525 till 1 209 på ett år och att IVO inte klarar att hålla jämna steg. Hon säger att det är svårt att få tag i kompetenta och erfarna föreståndare. Det blir därmed fler oerfarna aktörer med låga kunskaper om den verksamhet de ska bedriva och ansvara för. Många erfarna socionomer slutar för att arbetet är betungande, det finns inga utvecklingsmöjligheter och lönen är låg. Konsekvensen blir bristfälliga utredningar om flyktingbarnens behov. På grund av minskade anslag tvingas IVO spara pengar trots att behovet av tillsyn i kommunerna ökat. Gunilla Hult-Backlund varnar att det kan få allvarliga konsekvenser.
S8. Kunskapscentrum för ensamkommande barn 2017–2020[35]
Kommenterande referat Elisabet Rundqvist.
Slutrapporten (2021) från Kunskapscentret för ensamkommande barn beskriver de olika regeringsuppdragen och uppdraget till centret, som skulle vända sig till professionerna, inte till målgruppen ensamkommande barn och unga. Centret inrättades 1 april 2017 med syftet att ensamkommande barn och unga ska få den vård och omsorg som de har behov av.
Ett övergripande mål bröts ner i tre delmål
- följa hur situationen utvecklades och vid behov vidta aktiviteter
- hålla sig informerade om vad professionerna behöver i fråga om kunskapsstöd
- sprida kunskap.[36]
Centret ingick i Migrationsverkets ”EKB-grupp” (EnsamKommande Barn) från 2017. Gruppen hade regelbundna träffar 6–8 gånger/år. Centret hade också möten två gånger per år med en annan gruppering där barnrättsorganisationerna och civilsamhällets organisationer ingick. samt inhämtade dess emellan svar på specifika frågor. På pappret ser det alltså ut som att kunskapscentret skulle kunna utgöra en länk mellan Migrationsverket och civilsamhället, där konsekvenserna av de fattade besluten skulle kunna påverka fortsatt inriktning.
Genom att ta ut handlingar från diariet[37] från mötena med civilsamhället konstaterar jag att de flesta nämner hög oro angående suicid, suicidförsök, självskador och kraftig psykisk ohälsa bland barn och unga. Jag vet inte vad av den informationen som senare gick vidare till Migrationsverkets EKB-grupp.
Centret hölls informerade om effekterna av gymnasielagen och fick kontinuerliga rapporter om att unga istället för att flytta till ett vuxenboende höll sig kvar på orten, sov på bussar, under broar etc. Man hade tillgång till uppdaterade och verkliga beskrivningar av de oerhört svåra liv ungdomarna levde.[38] Slutrapporten beskriver tre undersökningar:
- En undersökning av IVO påvisar fortsatta brister på HVB hem även under 2019: ”Man noterar särskilt att även de ensamkommande barn och unga som har ett större vårdbehov än vad som kan tillgodoses i stödboenden ändå placeras i denna boendeform.”
- Våren 2019 samlade Länsstyrelsen in uppgifter från kommunerna, 166 kommuner besvarade frågorna. De kommuner som hade fler än 50 ungdomar i kommunen uppskattade att en stor andel levde i akut hemlöshet eller flyttade runt kortsiktigt.
- 2018 genomförde Folkhälsomyndigheten en enkät där förekomsten av PTSD kartlades bland nyanlända barn 16–18 år. 42 procent av barnen som besvarade frågorna hade PTSD-symtom. Fördelat på utvisningsland toppade barnen från Afghanistan med 57 procent, Irak 37 procent och Syrien 33 procent. Ensamkommande barn från Afghanistan hade högre andel PTSD jämfört med afghanska barn som kom med sin familj.[39]
Kunskapscentrets slutrapport beskriver civilsamhällets och de ideellas roll som främst kompensatorisk där övriga samhället brister, framför allt genom att civilsamhället ordnat boende för dem som fallit utanför systemet (uppskrivna, gymnasielagen eller hemlösa av andra anledningar). Under centrets avslutande samtal med civilsamhället samlades en aktuell beskrivning in:
De uppmärksammar också att familjer som ställt upp som frivilliga familjehem är trötta efter långa påfrestningar. Familjerna har stöttat unga som levt i ovisshet i många år om huruvida de får stanna, som mår psykiskt dåligt och i vissa fall även är suicidbenägna. De unga har även svårt att få stöd av psykiatrin när de hunnit bli 18 år. … Organisationerna vädjar till samhället om att gå in och ge mer stöd till de unga, oavsett legal status. Annars finns risken för allt större problem med utsatthet, exploatering och ett växande skuggsamhälle.[40]
Sökord: Boken, Psykisk ohälsa, Det officiella Sverige
Till Innehåll
Referenser: Se kapitel 5.2.
[1] Hagström Ana, Hollander Anna-Clara, Mittendorfer-Rutz Ellenor: Kartläggning av självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet bland ensamkommande barn och unga. Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap. Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet 2018. https://ki.se/sites/default/files/migrate/2018/02/19/projekt_fm_suicid_ensamkommande.pdf
[2] E-post från Elisabet Svedberg, utredare, Socialstyrelsen 20201120.
[3] E-post 2018-01-02 från Helene Hedenbris, Migrationsverket dnr 4.2.1-2107-133532 som svar på en ingående skrivelse från Elisabet Rundqvist, daterad 2017-12-13.
[4] ”När blev Sverige ett ruttet land”? Aftonbladet 2015-03-17.
[5] ”Larm om självmord bland flyktingbarn”. Svenska Dagbladet 25.3.2015 https://www.svd.se/larm-om-sjalvmord-bland-flyktingbarn
[6] 2021 hade kapitelförfattaren Elisabet Rundqvist kontakt med journalisten som gjorde undersökningen, tyvärr hade inget källmaterial sparats.
[7] ”Brister har upptäckts på vart tredje boende”. Sydsvenskan 2015-06-11. Del av en artikelserie.
[8] ”Brister avslöjade på Attendo boende efter dödsfall”. Svenska Dagbladet 2015-11-16.
[9] ”Pojke allvarligt skadad”. Jönköpings Posten 2015-09-15.
[10] Hög andel självmord bland asylsökande Psykologtidningen 2018-02-27. http://psykologtidningen.se/2018/02/27/hog-andel-sjalvmord-bland-asylsokande/
[11] ”Allt fler självmordsförsök på asylboenden” BlankSpot 2016-12-20. https://blankspot.se/allt-fler-sjalvmordsforsok-pa-asylboenden/
[12] Lång väntan leder till hopplöshet. Västerbotten-kuriren 2017-01-27. https://www.vk.se/2017-01-26/lang-vantan-leder-till-hopploshet
[13] ”Ytterligare ett självmord på asylboende.” Bohuslänningen 2017-02-08. https://www.bohuslaningen.se/ytterligare-ett-självmord-på-asylboende-1.4150011
[14] ”Lång väntan bryter ner asylsökande”. Göteborgsposten 2017-12-17 http://www.gp.se/1.4918296
[15] ”Det spelar ingen roll för dem om jag tar mitt liv.” ETC 2017-06-24.
[16] ”Många nyanlända mår sämre – efter att de kommit till Sverige”. SVT nyheter 2016-12-13. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/manga-nyanlanda-far-samre-halsa-efter-att-de-kommit-till-sverige.
[17] ”Ingen tog helhetsgreppet.” Västerbottens-Kuriren 2017-04-07.
[18] ”Vill granska brister efter självmord.” Västerbottens-Kuriren 2017-05-24 https://www.vk.se/2017-05-24/vill-granska-brister-efter-sjalvmord
[19] ”Flera självmordsförsök på boenden för ensamkommande.” Helsingborgs Dagblad 2015-06-11
[20] ”Vi betalar notan för den nya asylpolitiken i människoliv” Nerikes Allehanda 2016-12-15. https://www.na.se/artikel/vi-betalar-notan-for-den-nya-asylpolitiken-i-manniskoliv
[21] Förkortade citat från ”Ismat vädjade om hjälp – tog sitt liv.” Göteborgsposten 2017-03-17. https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/ismat-v%C3%A4djade-om-hj%C3%A4lp-tog-sitt-liv-1.4199776
[22] ”Ingen är förvånad över självmordet.” Bohuslänningen 2017-02-10. https://www.bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/ingen-är-förvånad-över-självmordet-1.4153897]
[23] ”Psykvården anmäls” Östersunds-posten 2017-12-21
[24] ”Krokoms kommuns utredning av självmord underkänns.” P4 Jämtland. 2018-04-06. https://sverigesradio.se/artikel/6925603
[25] ”Psykvården anmäls.” Östersunds-Posten 2017-12-17
[26] ”Yngling tog sitt liv – utredningen kring självmordet underkänns helt.” SVT Nyheter/Jämtland 2018-04-06. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/tog-ett-ar-att-anmala-missforhallande-i-krokoms-kommun
[27] Justitiekanslerns beslut Dnr: 6629-18-4.3 / Beslutsdatum: 17 feb 2020 ”Inget skadestånd men väl kritik mot Migrationsverket för handläggning av asylansökan avseende två bröder” https://www.jk.se/beslut-och-yttranden/2020/02/6629-18-43/ Författarens kursivering (fetstil)
[28] Socialstyrelsens meddelandeblad Nr 1/2016 https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/meddelandeblad/2016-1-1.pdf
[29] Kunskapscentrum för ensamkommande barn. Delredovisning 2018. Juni 2018, s.16f.
[30] Hagström Ana, Hollander Anna-Clara, Mittendorfer-Rutz Ellenor: Kartläggning av självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet bland ensamkommande barn och unga. Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap. Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet 2018. https://ki.se/sites/default/files/migrate/2018/02/19/projekt_fm_suicid_ensamkommande.pdf
[31] Uppdragets nummer S2016/00235/FST. Delredovisning 2017-06-26 Dnr 4972/2016
[32] ”Många kommuner känner till självmordsplaner bland ensamkommande.” 2017-02-15 pressmeddelande socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/manga-kommuner-kanner-till-sjalvmordsplaner-bland-ensamkommande/
[33] Brev: till politiker i regering och riksdag från Skyddsvärnet daterat 2016-05-13. Sändlista
Morgan Johansson, Justitiedepartementet, Åsa Regnér, Socialdepartementet, Annika Strandhäll, Socialdepartementet, Gabriel Wikström, Socialdepartementet, Ylva Johansson, Arbetsmarknadsdepartementet
Alice Bah Kuhnke, Kulturdepartementet, Samtliga ledamöter i Justitieutskottet, Samtliga ledamöter i Socialutskottet. Dnr socialdepartementet S2016/03921/KOM BREV handling nr 1,
Dnr justitiedepartementet Ju2016/04259/EMA Skrivelse om ensamkommande barn och Migrationsverket.
[34] MSB rapport 2017 ”Från förväntan till lång väntan. En studie om hot- och riskbilden på asylboenden.” s 33.
[35] Uppdrag om inrättande av nationellt kunskapscentrum om ensamkommande. Socialdepartementet 2017-03-23 https://www.regeringen.se/496fe8/contentassets/ef49499925f64ba29d707729234011c3/uppdrag-om-inrattande-av-nationellt-kunskapscentrum-om-ensamkommande.pdf
[36] Slutrapport från Kunskapscentrum för ensamkommande barn. Socialstyrelsen. s. 15f.
ISBN 978-91-7555-555-3. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-2-7230.pdf
[37] Dnr 26073/2017: Samverkan med Barnrättsorganisationer.
[38] Ibid. s. 27f.
[39] Ibid. s. 37-40.
[40] Ibid. s. 43