Fortsatt rättsosäkerhet vid Migrationsverket och migrationsdomstolarna

dec 29, 2022

Ill. Mattias Elftorp

Aktuellt 2022.

När vi började arbetet med Den onödiga flyktingkrisen var det tre saker vi ville belysa: rättsosäkerheten i asylprocesserna, civilsamhällets insatser och de påfrestningar det utsattes för, samt vilka flyktingarna var och hur det gick för dem.

Denna artikel kompletterar de uppgifter om rättsosäkerhet som finns i boken Den onödiga flyktingkrisen och ger information om vad som har hänt sedan bokens texter skrevs våren och sommaren 2021. Tyvärr måste jag konstatera att jag inte ser några tecken på att rättssäkerheten har förbättrats nämnvärt.

Författare: Ingrid Eckerman

Innehåll

1. Kritik av Migrationsverkets verksamhet

2. Granskningar av afghanska asylärenden

3. Offentliga ombud

4. Jritik av tolkfunktionen

5. Kritik mot migrationsdomstolarna

6. Granskning av metoden för medicinska åldersbedömningar

7. Kvaliteten på Migrationsverkets utredningar

1. Kritik av Migrationsverkets verksamhet

I Riksrevisionens granskning 2021 konstaterade man att omställningen av Migrationsverkets verksamhet 2017 – 2021 har inneburit en av de senaste decenniernas största och snabbaste neddragningar i svensk statsförvaltning.[1] [2] De snabba minskningarna av Migrationsverkets anslag och det sätt som nerdragningarna genomfördes på 2017 – 2021 ledde till omfattande effektivitetsproblem och långa väntetider.

Bidragande var vaga regelverk och svaga centrala stödfunktioner i staten. En hög personalomsättning, med samtidigt anställningsstopp, uppsägningar och nyrekrytering, försvårade kompetensförsörjningen. Den så kallade ”tillfälliga lagen” medförde en kraftig ökning av förlängningsärenden, och försörjningskrav vid anhöriginvandring komplicerade handläggningen. Samtidigt tillkom nya arbetsuppgifter, bland annat bosättning av nyanlända invandrare.

JO publicerade i januari 2021 sin kritik om långsam handläggning och passivitet i fyra granskade beslut. I februari 2022 påbörjade man en ny granskning.[3] JO:s bedömning är att Migrationsverket fortfarande har oacceptabelt stora problem, och att det kan dröja flera år innan handläggningstiderna är på en rimlig nivå. Beslutet lämnades till Regeringskansliet för kännedom, då det också är en resursfråga. I regeringen Kristerssons budget, presenterad i december 2022, planeras anslaget till Migrationsverket höjas 2023 men dras ner 2024.

De långa väntetiderna har medfört att det på kort tid kom in 80 000 dröjsmålsframställningar för medborgarskapsärenden. Migrationsverket löste detta genom att i automatiserade beslut avslå kraven på dröjsmålstalan, vilket rönte skarp kritik från JO.[4] Det är inte känt om samma metod användes i asylärenden. Däremot är det klart att det vanliga svaret på en dröjsmålsframställning även där har blivit ett avslag.

Asylrättsjuristen Viktor Edling var kommentator vid Etikkommissionens partiutfrågning i maj 2022.[5] [6] Han har tidigare arbetat på Migrationsverket och tryckte på att många felaktigheter i asylbedömningarna beror på att personalen är överbelastad och otillräckligt utbildad. Själv fick han gå en mycket bra kurs om värdering av muntliga utsagor, men det var bara en bråkdel av de anställda som fick denna möjlighet. Hans erfarenheter från arbete vid migrationsdomstol bekräftade intrycket att det var mycket skiftande kvalitet på Migrationsverkets utredningar och på kunskaperna hos de personer som företrädde Migrationsverket.  

2. Granskningar av afghanska asylärenden

Efter att talibanerna tog makten i Afghanistan augusti 2021 fick afghanska medborgare som tidigare fått avslag en möjlighet att begära ny prövning av sina asylskäl, under förutsättning att de fortfarande befann sig i Sverige. Utöver detta har många sökt asyl på nytt eftersom deras utvisningsbeslut blivit preskriberade efter fyra år. Dessutom har ett antal nya afghanska asylsökande nått Sverige. Organisationer och advokatbyråer har granskat hur afghanska medborgares ansökningar har behandlats. De som kommit som kvotflyktingar berörs inte av granskningen, eftersom de fått permanent uppehållstillstånd redan innan de kommit till Sverige.

Asylrättscentrum har granskat Migrationsverkets flyktingskapsbedömningar i afghanska asylärenden sommaren 2022.[7] Man tittade på 98 på varandra följande beslut i grundärenden. Det fanns stora skillnader mellan Migrationsverkets asylprövningsenheter när det gällde bifallsfrekvens och beviljandegrund. I Stockholm fick 85 % uppehållstillstånd, men i Göteborg endast 28 %. Rapporten avslutas med en lång rad rekommendationer till Migrationsverket.

Användningen av landinformation var ofta bristfällig, och hänvisning kunde ske till fem år gamla rapporter. Inte i något av de granskade fallen har Migrationsverket hänvisat till UNHCR. I rapporten påpekas att UNHCR har mandat att tolka flyktingkonventionen och utfärda riktlinjer. Att varken EASO/EUAA eller enskilda länder följer UNHCR:s rekommendationer anses oroande.

Migrationsverket har inte bedömt det i lagen formulerade rekvisitet ”välgrundad fruktan för förföljelse”, som utgår från den sökandes egen upplevelse, utan i stället använt ”risk att utsättas för skyddsgrundande behandling” som bygger på en förment objektiv bedömning av situationen. Om en person som åberopat flera asylskäl beviljas flyktingstatus på grund av ett av skälen tar utredningen inte ställning till övriga åberopade skyddsskäl, något som eventuellt kan ha betydelse när det blir dags att förnya det tillfälliga uppehållstillståndet.

I många fall bedömdes varje asylskäl för sig, och någon sammanvägd bedömning gjordes aldrig, trots att detta uttryckligen ska göras. Tydligast gällde detta kvinnor, barn och hazarer. ”Västernisering” har ofta över huvud taget inte beaktats som skyddsskäl. ”Att vara kvinna” ansågs i vissa fall vara förföljelsegrund, medan det i andra fall inte ansågs vara det.

Riktlinjerna från EASO/EUAA anger att västernisering är eller kan vara en grund för välgrundad fruktan. Som regel avslås dock detta skyddsskäl. Ur ett avslagsbeslut: ”Den omständighet att du har befunnit dig i Sverige under en längre tid är inte en sådan grundläggande egenskap hos en individ som är oföränderlig och som en person inte kan krävas dölja. Om du inte är att anse som skyddsbehövande på annan grund, ankommer det dig vid ett återvändande att på tillräckligt vis anpassa dig till hemlandets kulturella seder och bruk. Det framkommer heller inte att det är känt av någon i Afghanistan att du inte ber, fastar under ramadan, aldrig går till moskén, dricker alkohol eller dansar i diskotek. Du har därmed inte gjort sannolikt att du på grund av din tid i Sverige eller att du är västerniserad vid ett återvändande riskerar skyddsgrundande förföljelse.”

Folkets advokatbyrå uttrycker oro över att beslut rörande män och pojkar från Afghanistan har lägre kvalitet än andra asylärenden.[8] Olika enheter på Migrationsverket ger olika bedömningar av samma saker. Det görs sällan bedömning av osäkerheten kring vad som händer med någon som faktiskt utvisas.

Asylbyrån återger på facebook ett fall där Migrationsverket beviljade en klient uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring då klienten i egenskap av ateist och ”återvändare” kände en välgrundad fruktan för förföljelse. Byrån avslutar inlägget: ”En enligt vår mening korrekt bedömning, vilken vi önskar vore enhetlig på Migrationsverket i dessa ärenden.”

Nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! observerade att Migrationsverkets avslagsbeslut sommaren 2022 inte grundades på den faktiska händelseutvecklingen i Afghanistan under våren och sommaren. Därför samlades aktuell information till ”Civilsamhällets landrapport”.[9] [10] [11]

3. Offentliga ombud

Lagstiftningen försvårar för myndigheter att föra register över till exempel olämpliga offentliga ombud och tolkar.

Riksrevisionen har granskat kontrollen av offentliga biträden i migrationsärenden.[12] Man konstaterar att personer som dömts för grova brott eller som uteslutits ur Advokatsamfundet fått fortsätta som offentliga biträden vid Migrationsverket. När Migrationsverket utser ombud fördelar de uppdragen på ett stort antal personer, varav vissa inte är experter på migrationsrätt. I och med att de har färre ärenden har ombuden svårare att upprätthålla sin kompetens.[13]

Jag ser idag hur advokater som enligt sina hemsidor är verksamma huvudsakligen inom brottmål förordnas som offentliga biträden av Migrationsverket. Enligt Tidöavtalet ska rätten till offentligt bekostat rättsligt biträde eller ombud för asylsökande utredas.

Kritik av tolkfunktionen

Alltsedan 2015, då Sverige fick många asylsökande afghanska medborgare från Afghanistan, Pakistan och Iran, har tolkningen för dessa varit ett problem. Då fanns mycket få tolkar på de afghanska språken dari eller pashto att tillgå. Persiska (farsi) och dari är närliggande språk, men de persiska tolkarna klarade inte alltid av att tolka åt daritalande från norra eller östra Afghanistan eller åt hazaragitalande från Pakistan.

Idag finns i Kammarkollegiets register nio auktoriserade tolkar i dari, ingen i pashto.[14] Enligt Tidöavtalet ska rätten till tolk under asylprocessen ses över.

Politiska uttalanden tycks kunna medföra avstängning av tolk.[15] Så här skriver Expressen den 23 april 2022: ”En rysktalande tolk från södra Sverige ska ha uttryckt sig positivt om Putin under ett uppdrag åt Migrationsverket. ’Tolken har vidare under pågående tolkningsarbete uttryckt sig i positiva ordalag om Putin och dennes agerande under den pågående väpnade konflikten i Ukraina’, skriver en handläggare på asylprövningsenheten i en reklamation. Nu stängs tolken av – trots att hon nekar till anklagelsen.”

Missförstånd mellan tolk och handläggare förekommer: ”Tolken hade tolkat rätt, det hörde vi, men handläggaren skrev nunnor i stället för mullor.”

SVT:s granskning 2020 visade att det finns stora brister inom tolkbranschen.[16] Tillsynsärenden läggs ner när ord står mot ord. Det ställs höga krav för indragning av auktorisation, och tolkar som förlorat den kan fortsätta få uppdrag från myndigheter.

Rättstolkarna är en yrkesorganisation för auktoriserade rättstolkar. Vid ett möte 2020 med företrädare för Rättstolkarna och Migrationsverket framkom att Migrationsverkets personal har mycket klagomål på tolkarna.[17] Migrationsverket uppgav sig undvika att beställa rättstolkar för att ”spara” dem åt rättsväsendet. Rättstolkarna framförde att de ser asylutredningar som juridiskt komplicerade där rättstolkens kompetens behövs. Önskemål framfördes att Migrationsverket skulle göra större ansträngningar för att kunna anlita en tolk med hög kompetens.  

Delmi, Delegationen för migrationsstudier, gjorde 2021 en litteraturgenomgång av tolkning i asylärenden.[18] Författarna menar att en asylberättelse samkonstrueras av samtliga deltagare i asylintervjun. Alla deltagares ordval och samtalsstil kan påverka intrycket av berättelsen.

För ökad rättssäkerhet behöver den asylsökande få information om vad samtal via tolk innebär. Rädsla kan finnas för att såra tolken genom att påpeka misstag, men även för att tolken kan föra vidare de uppgifter som hen får höra.  

Slutsatserna är att det finns ett stort och akut behov av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen och öka forskningen. Handläggare och andra aktörer behöver fortbildning om möjligheter och begränsningar i tolkmedierade samtal. Regelmässig ljudinspelning skulle vara av värde, framför allt i fall där man upptäcker motsägelser i asylsökandes berättelser.

Kritik mot migrationsdomstolarna

En rapport från Asylkommissionen vid Linköpings universitet redovisar erfarenheterna från ett seminarium med nämndemän i migrationsdomstolarna.[19] De deltagande nämndemännen uppgav att migrationsmålen allt oftare avgörs enbart på det skriftliga underlaget. Även då muntliga förhandlingar äger rum påverkas kvaliteten av bland annat tidsbrist.

Det förekommer att Migrationsverket ändrar sina ställningstaganden i samband med domstolsförhandlingen, t.ex. från att ha ifrågasatt enbart en detalj i den sökandes berättelse till att ifrågasätta trovärdigheten i sin helhet. En nämndeman förmedlade intrycket att det för Migrationsverkets representanter handlar om att vinna målet och att de därför var ointresserade av vittnena.

En nämndeman framförde att vissa domare vill fatta snabba beslut utan att diskutera och att det förekommer att nämndemän från början har en bestämd uppfattning om ärendet. I något fall avkunnade rätten domen trots att advokaten inte träffat klienten och klienten inte hade haft möjlighet att infinna sig.

Författarna till rapporten ifrågasätter antagandet om att tvåpartsprocessen är jämbördig. Migrationsverket har den dubbla rollen att först vara utredare och sedan agera motpart i domstolen.

Rapportförfattarna konstaterar slutligen att ”Den faktiska risken för att den asylsökande kan komma att utsättas för skyddsgrundande förföljelse vid ett återvändande diskuteras i liten utsträckning, fastän just detta är den asylrättsliga kärnfrågan.”

Granskning av metoden för medicinska åldersbedömningar

Hösten 2020 tillsatte regeringen en kommitté för granskning av den metod för medicinska åldersbedömningar som tagits fram och använts av RMV (Riksmedicinalverket). Uppdraget var dels att granska det vetenskapliga underlaget för metoden, dels att genomföra forskningsstudier för att utöka detta underlag och vid behov föreslå utveckling av RMV:s utlåtanden. Den senare delen skulle redovisas maj 2024 men har nu avslutats av den nya regeringen. [20]

Det första betänkandet lämnades i oktober 2021.[21] Kommittén fann att RMV:s metod är unik. Magnetkameraundersökning används inte i något annat land, och att beräkna ”sannolikhet” för över eller under 18 år är ovanligt.

Uppdraget att granska det vetenskapliga stödet för metoden överlämnades till SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). SBU godkände inte RMV:s sätt att slå ihop tidigare undersökningar eller att göra statistiska beräkningar. Man drog slutsatsen att det vetenskapliga underlaget för både knä- och tandmetoden är otillräckligt. Dessutom kan sannolikhet inte beräknas om inte åldersfördelningen bland de testade är känd.

Utredningen anser att det finns osäkerhet i de procentsiffror som RMV redovisat om risken att barn klassificeras som vuxna och tvärtom. Vidare behövs det en redovisning av det vetenskapliga kunskapsunderlag som RMV:s metod bygger på, liksom bättre statistiska beräkningar. Detta underlag borde ha funnits innan metoden började användas. Utredningen kommenterar också utformningen av RMV:s utlåtanden om resultaten av undersökningarna. Utlåtandenas form har ändrats några gånger sedan 2017 och utredningen anser att de siffror som anges kan tolkas på olika sätt.

RMV:s metod för medicinsk åldersbedömning handlar om att avgöra hur stor sannolikheten är för att en person är över eller under 18 år. Ju närmare en person befinner sig 18-årsgränsen, desto mer osäker är skattningen. På hemsidan presenterar RMV dessa siffror: ”Den beräknade sannolikheten att barn identifieras som barn är 90 procent för pojkar och 97 procent för flickor, medan sannolikheten att vuxna män identifieras som vuxna är 78 procent, men bara 24 procent för kvinnor.”[22] I samband med granskningen har RMV uppgett att risken för att 17-åringar klassas som vuxna skattas till 20 %.[23]

Metoden används fortfarande, och Migrationsverket baserar sina åldersbedömningar på RMV:s utlåtanden. Under 2017, när det stora antalet medicinska åldersbedömningar gjordes, grundade handläggarna sin åldersbedömning enbart på RMV:s utlåtande. Från 2018 betonar man i de rättsliga ställningstagandena att den medicinska åldersbedömningen är en del av bevisningen och att en sammantagen bedömning ska göras.[24] [25]

Hovrätten har i åtminstone två brottmål underkänt RMV:s utlåtanden.[26] I motsats till asylmål är det där domstolen som ska stå för bevisningen. I ett brottmål bedömde hovrätten att RMV:s utlåtande om ålder som lika sannolika som den tilltalades egna uppgifter.  

I ett annat brottmål bad hovrätten RMV analysera materialet på nytt. Då konstaterade man att den åldersbedömning som gjorts 2017 inte var tillförlitlig:

”Slutsatsen i utlåtandet är att AA enligt undersökningsresultaten i juli 2017 kan ha varit såväl något över som något under 18 år. Carl Johan Wingren har i hovrätten förklarat att ”något” i detta fall kan röra sig om ”ett par år” och att AA enligt undersökningen således kan ha varit såväl 16 som 20 år. Den närmare analys av det ursprungliga undersökningsmaterialet som Rättsmedicinalverket gjort inför det kompletterande utlåtandet ger alltså vid handen att bedömningen som gjordes i juli 2017 brast i tillförlitlighet.”

Kvaliteten på Migrationsverkets utredningar 

Det framförs fortfarande klagomål beträffande utredningar av barn, konvertiter, ateister och hbtqi-personer, där jurister och kontaktpersoner anser att den asylsökande inte tas på allvar.

Barn

I en rapport inför Sveriges återrapportering till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter konstateras att det begås systematiska brott mot barnkonventionen. I regeringens rapportering till Barnrättskommittén saknades resultaten av att medel tilldelats olika instanser, liksom om hur myndigheter tolkat och tillämpat sina uppdrag.[27]

Barn är en av de grupper som granskas i Asylrättscentrums granskning av Migrationsverkets beslut gällande asylsökande afghanska medborgare sommaren 2022.[28] Man konstaterar att det även efter talibanernas övertagande förekommer att barn utan vårdnadshavare utvisas om de inte anses ha gjort sannolikt att de saknar familjenätverk. Barns individuella skäl och omständigheter beaktas inte i tillräckligt stor omfattning. I stället för att deras skyddsbehov bedöms ordentligt görs bedömningen oftast som en prövning av särskilt ömmande omständigheter, vilket ger sämre villkor om uppehållstillstånd beviljas. Särskilt yngre pojkars individuella omständigheter osynliggörs.

Hbtqi-personer

RFSL anser sig ha belägg för att hbtqi-asylsökande numera systematiskt får avslag, jämfört med tidigare.[29] I ett forskningsprojekt ska 3 600 beslut granskas.

I en artikel i tidningen QX beskrivs Benjamin som, trots att han efterlysts och dödshotas i sitt hemland, inte anses ha skyddsbehov på grund av homosexualitet.[30] Författarna skriver: ”Konsekvenserna av politiska krav på effektiviseringar av asylhandläggningar leder till att tiden för asylintervjun ständigt kringskärs, något som sedan används mot sökande i beslutsunderlaget med beskrivningar som ’detaljfattigdom’ eller ’motstridiga uppgifter’”.

Apostater

Enligt sharialagarna är det belagt med dödsstraff att vara apostat eller avfälling, dvs. lämna islam. Trots detta får aktiva kristna konvertiter liksom ateister fortfarande avslag och ska utvisas till Afghanistan.

När den ena av två bröder inte bedömdes som trovärdig kristen anmäldes ärendet till FN:s tortyrkommitté.[31] Sverige fick kritik för att inte ha tillmätt skriftlig bevisning verkligt värde, och att inte heller ha tagit hänsyn till hans utbildningsbakgrund och psykiska ohälsa som kan ha påverkat hans förmåga att framföra komplexa teologiska resonemang.

Först efter detta påpekande ändrade Migrationsverket sin bedömning av det enskilda fallet. Detta har inte medfört några ändringar i rutinerna.[32] Dock medger rättschefen att ”vi behöver stärka kompetensen.”

Många känner igen Migrationsverkets krav på att en apostat ska kunna framföra komplexa resonemang från utredningar på grund av ateism. Se även JO-anmälan nedan.

Identitet

En viktig fråga är vad som händer med en ”återvändare” när hen landar i Kabul. Kommer hotfulla släktingar hitta personen? Vilken kunskap har talibanerna om återvändarens inställning till t.ex. islam?

Användning av sociala media har utvecklats starkt sedan 2015. Många av dem som finns i Sverige har, mer eller mindre medvetet, lagt upp material som ur talibaners och andras perspektiv är olämpligt, och detta är synligt även i Afghanistan.

I bedömningen av detta gör Migrationsverket en logisk kullerbytta och blandar ihop den asylsökandes identitetsprövning i Sverige med möjligheten att hen blir igenkänd i hemlandet. När det gäller afghanska medborgare är det vanligt att Migrationsverket inte godkänner den identitetsbevisning som den asylsökande kan prestera. Detta tar handläggaren som belägg för att inte talibaner och släktingar kan känna till den som kommer ”hem”.

”Min skyddsling som brände en koran, kissade på den och la ut det hela på Youtube. Desperat, med sig själv väl synlig. Filmen kunde sa man inte knytas till honom eftersom Migrationsverket inte godkänt hans identitet.”

Se även nedanstående JO-anmälan.

JO-anmälan av asylärende

I augusti 2022 gjordes en JO-anmälan angående Amir Rahimi, en aktiv och missionerande ateist från Afghanistan.[33] [34] Den omfattar kritik på grund av brister både i utredning och beslut i asylärende. Anmälan ledde inte till någon åtgärd.

Migrationsverket bedömde inte den asylsökande vara ”genuin och övertygad” ateist. Eftersom Migrationsverket inte godkänt hans id-handlingar så ansågs inte talibanerna kunna koppla ihop honom med hans facebookidentitet. Klagomålen till JO sammanfattades i fyra punkter:

– Migrationsverkets beslut bygger inte på vad den asylsökande sagt i intervjun. Sammanfattningen är mycket summarisk.

– I vare sig beslut eller domslut tas det hänsyn till inlagorna från det juridiska ombudet eller till övrig bevisning. Ingen sammanvägd bedömning görs.

– I vare sig beslut eller domslut tas hänsyn till att Amir Rahimi löper stor risk att av talibanerna identifieras som sin facebookprofil när han landar i Kabul, oavsett om han gjort sin identitet klar i Sverige eller ej. 

– Domstolen lutar sig i alltför hög grad på beslutet från Migrationsverket, utan att göra en självständig bedömning. Motiveringarna för avslag är alltför grunda.

Cirkelbevis

När en person söker asyl på nytt är det inte ovanligt att man i avslagsbeslutet hänvisar till tidigare utlåtanden i domstolen, vilket i sin tur nästan alltid grundar sig på Migrationsverkets argument. Det innebär att Migrationsverket vid ny prövning inte omprövar sina egna argument från den första asylansökan.

Ur ett beslut: ”Omständigheten att migrationsdomstolen har bedömt att en del av de uppgifter du lämnade i grundprövningen inte var trovärdiga, påverkar enligt Migrationsverkets bedömning din allmänna trovärdighet negativt.”

Sökord: Aktuellt, Bristande rättssäkerhet, Om åldersbedömningar


[1] Migrationsverket får kritik hur neddragningar genomfördes. Publikt 29.3.2021
https://www.publikt.se/nyhet/migrationsverket-far-kritik-hur-neddragningar-genomfordes-23712

[2] Att ställa om i en föränderlig omvärld – neddragningarna hos Migrationsverket 2017 – 2020. RiR 2021:24 https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2021/att-stalla-om-i-en-foranderlig-omvarld—neddragningarna-hos-migrationsverket-2017-2020.html 

[3] Ny granskning av Migrationsverkets handläggningstider. DNR 578-2022 m.fl. JO 13.12.2022
https://www.jo.se/sv/Om-JO/Press1/Presskatalog/JOs-granskning-av-Migrationsverkets-hantering-av-drojsmalstalan-enligt-forvaltningslagen/

[4] JO kritiserar Migrationsverket för automatiserade beslut. Publikt 10.12.2021
https://www.publikt.se/nyhet/jo-kritiserar-migrationsverket-automatiserade-beslut-23952

[5] Vad sade riksdagspartiernas företrädare om sitt partis asylpolitik på hearingen den 30 maj 2022? Den onödiga flyktingkrisen 19.6.2022
https://onodigaflyktingkrisen.se/2022/06/19/vad-tycker-partierna-om-asylpolitiken-resultat-fran-hearingen-30-maj/

[6] Hearing om asylpolitiken med politiker 30 maj 2022. Inspelning, c.a 1.50 in i programmet. https://www.youtube.com/watch?v=McSqonzDlhU

[7] Flyktingskapsbedömningar i första instans – ett år efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan. Asylrättscentrum december 2022
https://sweref.org/wp-content/uploads/2022/12/flyktingskapsbedomningar-i-forsta-instans.pdf

[8] Afghanska flyktingar diskrimineras av Migrationsverket. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 29.12.2022
https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/12/afghanska-flyktingar-diskrimineras-av.html

[9] Civilsamhällets landrapport om Afghanistan sommaren 2022.
https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/07/civilsamhallets-landinformation.html

[10] Landinformation om Afghanistan hösten 2022 – vintern 2023.
https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/10/landinformation-om-afghanistan-hosten.html

[11] Sharialagar i Afghanistan – vad innebär det? 26.11.2022
https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/11/sharialagar-vad-ar-det.html

[12] Bristande kontroll av offentliga biträden i migrationsärenden. Riksrevisionsverket 2.6.2022
https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2022-06-02-bristande-kontroll-av-offentliga-bitraden-i-migrationsarenden.html?fbclid=IwAR1Ni51DNL3L34fNHz_bPuxOLGCsZhcIy3IhNLgjAerWb9tqzJWaxkfEtt0

[13] Riksrevisionens rapport om offentliga biträden i migrationsärenden. Skr 2022/23:24
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2022/11/skr.-20222324/

[14] Sök tolk i vårt register. Kammarkollegiet. Läst 29.12.2022
https://www.kammarkollegiet.se/vara-tjanster/tolk/sok-tolk-i-vart-register

[15] Tolk ska ha uttryckt sig Putinvänligt – stängs av. Expressen 23.4.2022
https://www.expressen.se/nyheter/tolk-ska-ha-uttryckt-sig-putinvanligt-stangs-av-/

[16] Tolkar anklagas för allvarliga fel – anmälningar läggs ner när ord står mot ord. SVT 25.12.2020
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tolkar-anklagas-for-allvarliga-fel-anmalningar-laggs-ned-nar-ord-star-mot-ord

[17] Rapport från Rättstolkarnas möte med Migrationsverket den 8 april 2020 på Skype. Rättstolkarna
https://www.rattstolkarna.se/files/Rapporter/apr20_mtemedmigv.pdf

[18] Tolkfunktionen i asylprocessen. Delmi, Kunskapsöversikt 2021:4.
https://www.delmi.se/media/msrdks4v/delmi-kunskaps%C3%B6versikt-2021-4.pdf

[19] Uppförsbacken, rättsosäkerheten och nämndemännen. Lundberg A, Nordling V, Sager M, Söderman E. Asylkommissionen 12.12.2021
https://blog.liu.se/asylkommissionen/2021/11/12/uppforsbacken-rattsosakerheten-och-namndepersonerna/

[20] Här är utredningarna som läggs ner. Altinget 22.12.2022
https://www.altinget.se/artikel/har-ar-utredningarna-som-laggs-ner

[21] Granskning av Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen. SOU 2021:84 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/10/sou-202184/

[22] Metoder för medicinska åldersbedömningar. Läst 29.12.2022
https://www.rmv.se/verksamheter/rattsmedicin/medicinska-aldersbedomningar/metoder/

[23] Granskning av Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen. SOU 2021:84
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/10/sou-202184/

[24] Rättsligt ställningstagande angående åldersbedömning. SR 20/2018 Lifos 1.6.2018

[25] Rättsligt ställningstagande åldersbedömning. RS 040/2021 Lifos 18.3.2021
https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=45340

[26] Medicinska åldersbedömningar: Brottsmålsdomstolar dömer ut metodik som används i asylmål.

Den onödiga flyktingkrisen 23.11.2021 https://onodigaflyktingkrisen.se/?s=%C3%A5ldersbed%C3%B6mningar

[27] Sveriges hantering av flyktingbarnen – systematiska brott mot barnkonventionen. Birgitta Göransson m.fl., Den onödiga flyktingkrisen 13.2.2022
https://onodigaflyktingkrisen.se/2022/02/13/sveriges-hantering-av-flyktingbarnen-systematiska-brott-mot-barnkonventionen/

[28] Flyktingskapsbedömningar i första instans – ett år efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan. Asylrättscentrum december 2022
https://sweref.org/wp-content/uploads/2022/12/flyktingskapsbedomningar-i-forsta-instans.pdf

[29] RFSL: Ett stort antal asylsökande får systematiskt avslag. SVT 28.12.2022
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rfsl-ett-stort-antal-asylsokanden-far-systematiskt-avslag

[30] QX opinion: Migrationsverkets misstänkliggörande av hbtqi-personer är både livsfarligt och olagligt. QX 21.11.2022
https://www.qx.se/samhalle/opinion/239680/qx-opinion-migrationsverkets-misstankliggorande-av-hbtqi-personer-ar-bade-livsfarligt-och-olagligt/

[31] FN stoppade Abdulfazls utvisning – nu får han stanna i Sverige. SVT Uppland 19.9.2022
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sju-ars-kamp-nu-beviljas-han-uppehallstillstand

[32] Migrationsverket: Vi behöver stärka kompetensen. Kyrkans tidning 26.9.2022
https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/migrationsverket-vi-behover-starka-kompetensen

[33] Domare och handläggare anmäls i asylärende. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 30.8.2022
https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/08/domare-och-handlaggare-jo-anmals-i.html

[34] JO-anmälan: Ett felaktigt skött asylärende (augusti 2022). Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 30.8.2022
https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/08/jo-anmalan-ett-felaktigt-skott.html