Aktuellt 2022.
Träffade A. i dag: Här är en liten del av hans historia, från tiden sedan talibanerna tog makten i Afghanistan.
Författare: Jan Stattin.
Hans tystnad har oroat mig. Så står jag vid A:s dörr. “Jag går inte härifrån förrän du öppnar”, säger jag. “Jag är orolig och jag vet att du inte vill att jag skall vara det.”
Den stora dubbeldörren öppnas långsamt. A. kramar om mig men orden dröjer. Han är mycket blek. “Du måste gå ut”, säger jag. “Du kan inte bara sitta inne.” – “Jag går nerför backen” svarar han. “Jag går runt kyrkan där nere. Jag orkar inte mer.” Vi försöker prata om annat.
Så säger han: “De har inte hittat alla kroppsdelar.” Sen är det tyst. En vecka har gått sedan explosionen vid Kabuls flygfält, den som slet sönder A:s mormor och hans morbrors hela familj.
Tiden gick och A kom långsamt tillbaka. Orden kom tillbaka. Hoppet vaknade långsamt. A är mycket begåvad. “Svaren är alltid på en hög nivå”, skriver hans lärare. “Han hanterar situationer som det brukar ta flera års jobb att klara av”, skriver hans handledare från praktiken.
Hans identitet kan egentligen inte ifrågasättas, men han får inget arbetstillstånd. Pappas tazkira visar en ung student från Kabuls universitet från sent åttiotal. Han är nästan en kopia av A. Mamma studerade där samtidigt. Tazkiran visar en ung flicka utan slöja. De bekräftar i brev från Iran, dit den första flykten gick, att A är deras son. I dag kan man inte längre få fram en egen tazkira. A får inget arbetstillstånd. Hans svenska nätverk försörjer honom sedan länge. A. går djupare in i sin tystnad.
A. är övertygad ateist, hans familj är sekulariserad. Den passar inte in i migrationsverkets stereotypa bild av en afghansk familj. A. kan argumentera kring sin brist på tro och om sin övertygelse som engagerad i vänstern. “Koranen kunde fungera som en handledning i samhällskunskap på 600-talet”, säger han. “Idag saknar den relevans.” Han ler åt skapelseberättelsen och försöken som återkommande läggs fram i Koranen för att förklara tillvaron.
I går kom ännu ett avslag. Han sägs inte vara inte trovärdig och han kan anpassas sig – till det land som hans släktingar gav sina liv för att undkomma – säger utredaren, en muslimsk kvinna med slöja. Beslutsfattaren har tidigare givit A. avslag. Han tänker inte ändra sig, tar inte den prestigeförlusten.
A. vill fly Sverige. “Han är mycket tunn och äter mycket litet”, säger hans svenska familj. Vintern är kall även i Paris och vindskydden på gatorna ger mycket litet värme. Jag ser honom i ögonen och säger: “Du får inte, inte nu, senare kanske. Vi kan inte ge upp”, säger jag. Tror jag själv på ett nytt ställningstagande som ger uppehållstillstånd? Vågar jag själv tro på vad jag säger? “Vi hörs igen”, säger jag. “Gör inget förhastat.”
Maria Malmer Stenergaard vill utrota skuggsamhället. Hon signalerar avslag till asylsökande. Avslagen blir i dagarna allt flera. Hennes tankegångar är oklara: Det går inte att utvisa människor till Afghanistan, de som får avslag förlorar i förlängningen möjlighet att arbeta, får inte bidrag, förmenas sjukvård. Maria Malmer Stenergaard göder skuggsamhället med nya individer.
Jag möter människorna i det skuggsamhälle hon talar om. Jag möter dem hon ser som skuggor. Jag tänker med sorg på G. En orolig kamrat bad mig tala med honom. När jag möter honom är han mycket sjuk. Medan jag går med honom till psykakuten frågar jag hur han har överlevt. Han svarar: “Du blir ledsen om jag säger det, men ibland har jag stulit kläder och sålt.” Han har uppenbara asylskäl som förnekats.
Hans svenska är obegripligt lysande. Han lärde sig snabbt när han kom till Sverige. Då var han uppfylld av lycka när han flytt övergreppen och kom till Sverige. Han var bäst i fotboll och liksom A. mycket begåvad.
När jag träffar honom efter ett år av papperslöshet är han kallsvettig och kan inte äta. Hans mörka ögon slocknar i skuggsamhällets dunkel.
Men det är lugnt Maria Malmer Stenergaard. Han är inte en del av skuggsamhället längre. Han är utrotad. Men det blir nya och åter nya i ditt skuggsamhälle. Det kan byggas bort, men det kan inte utrotas.
Sökord: Berättelser, Flyktingarnas perspektiv