Berättelse nr 33
Brytdatum 24 november 2015 är avgörande både i den tillfälliga begränsningslagen och i 2018 års gymnasielag. I den tillfälliga lagen sägs att barn och barnfamiljer som ansökt om asyl senast detta datum ska behandlas enligt den tidigare utlänningslagen. I gymnasielagen är ett av kraven att asylansökan ska ha lämnats in senast detta datum
Att retroaktivt införa ett sådant brytdatum är i sig en orimlighet, eftersom ingen av dem som kom till Sverige i slutet av november visste att denna gräns skulle dras. Erfan Akbari berättar i sin bok Mardröm hur han och hans vänner kom till Malmö den 24 november och blev mött av personer i gula västar.
”Det är jättemycket folk som kommer idag” sa de till oss. ”Ni kan inte stanna här, det är bättre att ni reser till Stockholm eller Göteborg och registrerar er på Migrationsverket där.”
Erfan följde deras råd, åkte till Stockholm och registrerades hos Migrationsverket den 25 november. Därmed förlorade han möjligheten att kunna stanna med hjälp av den gymnasielag som formulerades flera år senare. Andra fick vänta i tillfälliga förläggningar i Malmötrakten och blev därmed registrerade några dagar efter det att de kommit till Sverige, med lika livsavgörande konsekvenser.
Eftersom Migrationsverket under den stora anstormningen kring detta datum inte hann registrera alla ansökningar på rätt dag har verket under vissa omständigheter godtagit även senare ansökningsdatum vid ansökan enligt gymnasielagen. Kravet är då att det ska finnas en tjänsteanteckning hos ankomstkommunen daterad senast 24 november. Migrationsdomstolarna däremot kräver strikt att en formell asylansökan ska ha gjorts innan brytdatum, vilket innebär att det tolkas olika beroende på hur långt den sökande har kommit i asylprocessen när de prövas mot gymnasielagen.
Detta fick helt absurda konsekvenser för bröderna Jaweed och Massud. Båda kom till Malmö före 24 november men sökte asyl först några dagar senare. Båda skickade in Malmö kommuns registerutdrag om detta till Migrationsverket. Jaweed blev beviljad uppehållstillstånd enligt gymnasielagen men Massud fick nej eftersom handläggaren missat registerutdraget. Massud överklagade till domstolen, som tolkade lagen hårdare än Migrationsverket och gav honom avslag. Alla är överens om att Migrationsverkets handläggande gjort en miss – men det är Massud som får betala det dyra priset och förlora sin chans till ett liv i Sverige.[1]
Sökord: Berättelser, Det officiella Sverige
Berättelse nr. 33.
[1] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/migrationsverket-vi-gjorde-fel-men-jaweeds-bror-kommer-anda-att-utvisas