Berättelse nr 32
Detta brev, daterat 2018, ställdes till en enhetschef, bemötandeombudsmannen, den operativa chefen, rättschefen och generaldirektören vid Migrationsverket.
Undertecknad deltog i egenskap av ombud för A och upplevde bemötandet av handläggaren som oprofessionellt och fientligt . Utredningen är inspelad. Klienten behandlades som underordnad partner. Detta motstrider migrationsverkets riktlinjer om att verksamheten ska utformas pa ett rättssäkert, tryggt och värdigt sätt med människan i fokus.
I mån om det svenska samhällets rättssäkerhet och i egenskap av aktiv samhällsmedborgare ser jag det som min roll att upplysa om dessa oegentligheter och ett oprofessionellt bemötande.
Ofullständigt protokoll
En väsentlig del av utredningens konversation är utelämnad från asylutredarens protokoll. Denna del visar på avsaknad av objektivitet hos utredaren.
Exempel:
Om hur en då 8-årig pojke förlorade hela sin familj pga. talibanernas våld:
– Jag har svårt att förstå varför du inte berättade om talibanerna förut, det är ju ganska neutralt.
Om ålder och avsaknad av pass:
– Jag vill informera om att som vuxen är det svårt att fa asyl pga. synnerligen ömmande skäl.
– Jag är inte vuxen.
– Den diskussionen ska vi inte ta här och nu. Du är väl ändå snarare 18 enligt vad du sa själv. Du kan göra sin ålder sannolik genom att ta fram ett pass.
– Hur skulle jag kunna det?
– Jag finner det inte sannolikt att alla afghaner kommer hit utan resehandlingar. Jag tror det finns mer resehandlingar än vad som lämnas in. Vill man verkligen visa sin ålder så behöver man resehandling, så ta fram ett pass. Jag tror de flesta har ett pass. Jag tycker att vill man visa sin ålder da ska man inte kasta bort sitt pass.
– Hade jag haft pass hade jag inte kommit illegalt till Iran, Turkiet, Grekland ….
Om att bli utnyttjad:
– Även om du ej accepterar åldersuppskrivning kan vi väl vara överens om att du är over 12 år, då ska man väl kunna saga nej.
Om överföring av dokument från migrationsdomstol till Migrationsverk och varför flertal läkarintyg saknades i handläggares underlag (inklusive de som bidragit till att ärendet återförvisats från migrationsdomstolen till Migrationsverket):
– Vi får inte alltid allt från migrationsdomstolen. Det glappar däremellan, ibland får vi via inlaga läsa vad som är nya asylskälen.
Om släkt i Afghanistan och med antydan att beslut redan är fattat:
– Jag ifrågasätter starkt att du inte har släkt, det är inte sannolikt i Afghanistan, det vet man enligt en landrapport från Norge.
– Vi var en familj men min familj försvann när jag var 8. Jag har förklarat att jag inte känner till någon annan släkt.
– Idag kanske du kan ta reda på det, du är ju vuxen nu.
– Hur ska jag göra det? Hade jag känt någon hade jag frågat dem.
– Jag vill påpeka att är osannolikt att inte har mer släkt. Jag måste ifrågasätta här och nu, inte bara i beslutet.
Bemötande i allmänhet
Vid mötets start hälsade eller presenterade handläggaren sig inte för klienten. Detta trots att vi i Sverige har som god sed att hälsa via handskakning. Klienten sträckte ut sin hand men handläggaren mottog ej den hälsningen.
Offentligt biträde uppmärksammade vid mötets start handläggare om klientens psykiska mående och han bad, med hänvisning till tre av varandra oberoende läkarintyg, att känsliga frågor till klienten hanterades varsamt. Trots det genomförde handläggaren utredningen på ett verbalt hårdhänt sätt och ställde kontinuerligt svårbegripliga och fragmentariska frågor. I samtal med svenska barn är det i Sverige en självklarhet att utgå från barnets/tonåringens perspektiv, och barnets bästa ska komma i första rummet (FN:s Barnkonvention, artikel 3). Även vid förhör av underåriga visas hänsyn till ålder. Exempelvis hålls förhöret av en person med ”särskild kompetens” för uppgiften, vilket innebar att personen har förmåga, fallenhet och kunskap om att bemöta barn och ungdomar. Det kan förväntas att dessa grundkoncept tillämpas oavsett barnets/ungdomens nationalitet.
Klienten blev informerad av handläggare att det är straffbart att utelämna uppgifter, eller inte berätta allt. Trots det avbröts klienten flertal gånger abrupt innan han fick en chans att tala färdigt eller fritt svara på frågor. När jag vid ett tillfälle uppmanade klienten att försöka orka och våga berätta de detaljer som tidigare utelämnats, så påvisade handläggaren påtaglig ilska och irritation. Jag tillrättavisades och klienten blev avbruten och tillsagd att detaljer endast ska berättas om de specifikt efterfrågas.
Undermålig tolk
Tolkens översättning är att beakta som undermålig. Tolken var inte licensierad. Vid flertal tillfällen uttryckte tolken att han inte hann med och hade glömt vad som sagts. Klienten förstod tolkens frågor på persiska men reagerade flertal gånger på tolkens översättning till svenska. Då klienten pratar god svenska uttryckte han detta både under utredningens gång samt efter utredningens avslut när tillfrågad om han förstått. Handläggaren svarade att denna typ av detaljer och nyanser av språket ar oviktiga. Även dessa kommentarer och svar är utelämnade från protokollet.
Rättslig verkan
Klienten har alltså inte bara bemötts på ett oprofessionellt sätt, utan blivit nekad sin rätt att neutralt berätta sina asylskäl.
Då det ingår i Migrationsverkets handläggares uppgifter att inte bara handlägga och utreda, utan även besluta och ta fram förslag till beslut som har en rättslig verkan, riskerar klienten en orättvis och felaktig bedömning. I beslutsfattande process bör hänsyn tas till handläggares bristfälliga utredningsteknik samt avsaknad av objektivitet och professionell kompetens.
Vi anser att klienten, trots detta bemötande, har presenterat relevant fakta gällande sina asylskäl. Då interaktion med Migrationsverkets handläggare haft negativ påverkan på klientens psykiska mående anhåller vi ej om att upprepa utredningen, utan vill uppmärksamma på att handläggarens utredningsmetoder och frågeställningar varit under all kritik. Vi menar att ett sakligt underlag för bedömning, trots allt, finns.
Då jag har stark tillit till svenska myndigheter samt rättssäkerheten i Sverige förväntar jag mig att ansvariga vid enheten kommer att inleda en internutredning och utreda de grova bristfälligheter som framkommit. Jag menar även att missförhållandena som framkommit i detta ärende är så stora att de måste föras vidare till ansvariga inom myndigheten, till politiker och som en del av en offentlig debatt.
Sökord: Berättelser, Handläggare-berättelser, Rättssäkerhet-berättelser
Berättelse nr. 32.