Aktuellt
Författare: Ingrid Eckerman
Vi som lyssnat till flyktingarna vet vad som var att vänta om talibanerna skulle ta över. På landsorten, i byarna som många av flyktingarna kommer från, har de gamla traditionerna överlevt, oavsett vem som haft makten. I de områden som behärskats av talibanerna har sharialagar gällt under hela den tid som USA funnits i Afghanistan. Friheten har varit större i städerna, även om ”byarna flyttat in i städerna” i och med den omfattande internflykten. Vi vet också att man inte kan gömma sig undan sina fiender – den sociala kontrollen är hård, och talibanerna har utmärkta underrättelsesystem.
I augusti 2021 tog talibanerna över Afghanistan. Snart nåddes vi av fruktansvärda bilder och vittnesmål som visade talibanernas grymheter i de erövrade byarna och städerna. Människor flydde desperat till redan överfulla internflyktingläger. Tiotusentals människor tog sig över gränserna till Pakistan och Iran. I Kabul, den stad som hittills varit mest skyddad, begicks fruktansvärda bombdåd på människor som hoppas på evakuering.
Två månader senare har antalet våldsdåd minskat. Men priserna stiger, bristen på mat ökar katastrofalt. I Kabul sades 70 av 100 poliser på en polisstation upp då det inte finns pengar att betala deras löner.
Talibanerna regerar med vapenmakt. Tidigare regeringstjänstemän söks upp för att dödas. Flickor och kvinnor tvingas in i hemmen och under burkor. I vissa områden driver talibanerna bort befolkningen och tar över deras jordbruk.
Gränserna till grannländerna är stängda. Ändå får vi höra hur pashtuner rör sig fritt över gränsen till Pakistan. Men hazarerna, den mest utsatta gruppen, blir misshandlade både av talibanska och pakistanska gränsvakter.
De som deporterats från Sverige vet att de är talibanernas liksom IS måltavlor. Deras svenska familjer och vänner har svårt att nå dem. I Sverige återupplever afghanerna den skräck som en gång tvingat dem på flykt och förtärs av oro för familj och vänner. Samtidigt har tusentals tidigare gömda trätt fram och deltagit i demonstrationer för Afghanistan.
Många frågar sig varför den afghanska välutrustade armén, med officiellt 300 000 man, gav upp för talibanernas dåligt utrustade 70 000 man. Det finns tre huvudfaktorer:
Trumps avtal med talibanerna i februari 2020 följt av Bidens acceptans förändrade spelplanen för alla aktörer. Amerikanerna minskade sitt stöd för den afghanska armén som kände sig övergiven, samtidigt som talibanerna ökade sin aktivitet.
Afghanska regeringen var beroende av högteknologisk utrustning och stöd från amerikanskt luftvärn. När underhållet av utrustningen försvann samtidigt med luftvärnet hade de ingenting att sätta emot.
Den tredje faktorn var korruptionen. Officerstjänster besattes efter kontakter, inte efter kompetens. Maten försvann. Detta var demoraliserande för fotfolket – vad är det vi riskerar våra liv för?
Blir det fred i Afghanistan?
Redan tidigare påpekade Lifos, Migrationsverkets enhet för landinformation, att om få dödsfall rapporterades från ett område kunde det bero på att talibanerna hade makten. Om ”fred” uppstår i Afghanistan, dvs. att få krigsorsakade dödsfall äger rum, kan det bero på att talibanerna har stark kontroll. Risken är dock stor för strider mellan olika konkurrerande milisgrupper.
Talibanrörelsen har sitt ursprung hos de sunnimuslimska pashtuner som flydde till Pakistan efter Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979. I koranskolorna, madrassa, utbildades unga pojkar med stöd från USA för att strida för Afghanistans självständighet. Idag finns flera starka ledare som kanske kommer att strida om makten. Likaså finns fraktioner som talar för en mjukare respektive hårdare tolkning av islam, vilket kan leda till en splittring av rörelsen.
Al-Qaida har historiska band med talibanerna, som enligt avtalet med USA ska se till att de inte begår attacker i andra länder.
IS-Khorasan (IS-KP) bildades omkring 2014 av pakistanska talibaner. Deras tolkning av islam är ännu mer fundamentalistisk, och till skillnad från talibanrörelsen vill de inte begränsa sitt välde till Afghanistan. Våld rättfärdigas för att uppnå målet, ett kalifat över flera länder. I sina aktioner har de riktat sig specifikt mot shiamuslimska hazarer. Nyligen utförde de en sprängning utanför en moské där en talibanledare tog farväl av sin avlidna mor.
Att halva Afghanistans befolkning är under 25 år och att arbetslösheten för unga män är extremt hög gör att det finns stora möjligheter att rekrytera soldater. Den USA-stödda regeringen tvingades av avtalet mellan USA och talibanerna att släppa 5 000 fångar, varav en del var hårdföra brottslingar och andra var aktiva talibaner. Talibanerna har senare släppt ut fångar ur det stora fängelset i Kandahar. Världen översvämmas av vapen av hög kvalitet som aldrig åldras. Många av dem har hittat till de våldsamma rörelserna i Asien.
Alla länder i närområdet har intressen i Afghanistan. Det kan handla om att vilja ha landet stabilt eller att vilja ha det oroligt, att stödja sunni- eller stödja shiamuslimer, att vilja använda landet som en viktig handelsväg, att vilja komma åt råvarutillgångarna. Kina är en av de aktörer som kan komma att fylla tomrummet efter USA. Vad detta kommer att betyda vet vi inte.
Allt tycks bäddat för en långvarig konflikt, och frågan om freden förblir obesvarad.
Sveriges insatser i Afghanistan
Sverige har deltagit med militär personal i de internationella insatsstyrkorna ISAF och Resolute Support Mission. Den sista truppen på 16 personer lämnade landet i maj 2021 i samband med avslutandet av den NATO-ledda insats som de ingick i. En utvärdering av insatsen 2002 – 2014 visade att målen för den inte uppnåtts.
Afghanistan är Sveriges största mottagarland av bistånd. En dryg tredjedel går via SAK, Svenska Afghanistankommittén. Det övriga går huvudsakligen via Världsbanken. ”Inte en spänn ska gå till talibanerna” sade utrikesminister Ann Linde efter maktövertagandet. Experter anser att risken är stor för en statskollaps som drabbar civilbefolkningen om det internationella utvecklingsbiståndet till statsapparaten stryps.
Indraget bistånd försvårar för talibanerna att hålla sig kvar vid makten. Att göra humanitära insatser samtidigt som bistånd inte ska gå till talibanerna blir dock en svår nöt att knäcka för såväl Sverige som för det internationella samfundet.
Sveriges framåtsyftande bedömning
Fram till mitten av juli 2021 har Migrationsverket ansett att de allra flesta afghanska medborgarna kan flytta till Afghanistan och bosätta sig i någon större stad (internflykt). Den förhoppningsvis sista tvångsutvisningen till Afghanistan ägde rum dagen före utvisningsstoppet 16 juli.
Migrationsverket ska göra en ”framåtsyftande bedömning” om riskerna för en asylsökande att ”återvända” till sitt hemland. Forskare på avdelningen Migrationsanalys samlar in data och sammanställer landrapporter som utgör grunden för Migrationsverkets rättsliga ställningstagande beträffande säkerhetsläget i respektive land. För Afghanistan har forskarna de senaste åren talat om riskerna för ”ett sönderfall i ett vidare inbördeskrig där andra afghanska fraktioner och lokala makthavare söker tillskansa sig makt och resurser med våld-samma medel”.
Migrationsverket har för Afghanistan gjort rättsliga ställningstaganden om säkerheten med ett eller ett par års mellanrum. Varje gång konstaterar man att situationen är i stort sett lika (o)farlig som i föregående rapport. På så sätt undviker man att ta ställning till den sedan 2005 ständigt upptrappade situationen (med undantag för 2020). Från att något hänt tills man samlat in data och publicerat i en internationell rapport tar det lång tid. När Migrationsverket fattade beslut under första halvåret 2021 förlitade man sig på uppgifter från 2019.
I maj 2021 beskriver Migrationsanalys det ökade antalet attacker på hazarer och shiamuslimer. I juli 2021 diskuterar man vilken bedömning som är den troligaste: att den afghanska regeringen faller inom något år eller inom några veckor-månader.
Migrationsverket har alltså haft gott om underlag när man gjort sina ”framåtsyftande bedömningar”. Däremot har man inte tagit hänsyn till det. Detta måste ha skett med regeringens, eller åtminstone migrationsministerns, goda minne.
Att talibanerna började sitt övertagande av landet i maj kom inte som någon överraskning. Det enda som var en överraskning var hur snabbt de intog storstäderna under augusti. Desto mer anmärkningsvärt är det att vare sig regeringen eller Migrationsverket hade förberett sig på att talibanerna skulle ta över. Planen för evakuering från Afghanistan innehöll bara svenska ambassadtjänstemän – inte de lokalanställda eller de tolkar som arbetat för försvarsmakten. Först efter påtryckningar från alla partier, inklusive Sverigedemokraterna, gjordes en regeländring så att evakuering kunde påbörjas.
Sökord: Om Afghanistan
Till Aktuellt, Det officiella Sverige
Media äger rätt att återge texten med angivande av författare och källa.