Aktuellt
Författare: Karin Fridell Anter
Under 2015 sökte nästan 163 000 människor asyl i Sverige. Den största gruppen var syrier (51 300 personer) och den näst största var de med afghanskt medborgarskap (41 600 personer). Av ”afghanerna” hade många bott hela eller större delen av sina liv som flyktingar i Iran eller Pakistan.
Drygt 35 000 personer registrerades som ensamkommande barn. Av dem hade 23 000 afghanskt medborgarskap.
Inledningsvis välkomnades flyktingarna av Sveriges regering, men på en presskonferens den 24 november 2015 presenterades en helomvändning. En ny ”tillfällig” migrationslag antogs av riksdagen i juni 2016 och trädde i kraft den 20 juli. Det anmärkningsvärda var att lagen gällde retroaktivt. De som sökt asyl under den gamla lagen skulle bedömas efter den nya, som var restriktiv och där tillfälliga uppehållstillstånd var huvudregel i stället för som tidigare permanenta.
Syriska medborgare omfattades av presumtion, dvs. med hänvisning till säkerhetsläget i Syrien fick de uppehållstillstånd om de kunde visa att de kom därifrån. Deras ansökningar behandlas först. En del hann få permanenta uppehållstillstånd innan den tillfälliga lagen trädde i kraft. Övriga syrier fick tillfälliga uppehållstillstånd med god möjlighet till förlängning men utan rätt till familjeåterförening. 92 procent av syrierna fick någon sorts uppehållstillstånd. De drygt 7 200 eritreanerna omfattades av motsvarande presumtion.
De afghanska medborgarnas fall ansågs svårbedömda och de fick vänta länge på prövning. Därmed bedömdes nästan alla afghaner efter den nya tillfälliga lagen. Om deras ansökningar prövats mot lagen som gällde när de kom skulle många av dem kunnat få asyl som övrigt skyddsbehövande. De som registrerades som ensamkommande barn hade kunnat få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. De flestas uppehållstillstånd skulle ha varit permanenta. Så blev det inte. Knappt hälften av afghanerna fick uppehållstillstånd.
För de ensamkommande barnen var åldern avgörande. Om de bedömdes som vuxna kunde de utvisas utan ordnat mottagande. Nästan 4 000 afghanska ensamkommande hann fylla 18 år innan beslutet fattades. Av dem fick endast 14 procent bifall i första instans. Ytterligare 10 000 fick sin ålder uppskriven av Migrationsverket, med eller utan medicinsk åldersbedömning. Av dem fick 8 procent bifall.
2017 och 2018 antog riksdagen två lagar för att en del av de ensamkommande ungdomarna skulle få stanna i Sverige för gymnasiestudier. Båda lagarna fick hård kritik innan de antogs. Den första omfattade bara något hundratal personer. Gymnasielagen 2018 gav tillfälliga uppehållstillstånd åt ungefär 7 500 personer. Kravet på stadigvarande försörjning efter examen gör att många förlorar möjligheten till permanent uppehållstillstånd. Ungefär 8 000 afghanska ensamkommande omfattades inte av lagen på grund av hårda krav på ankomstdatum, väntetid och ålder. Många lever papperslöst i Sverige, några hundra har tvingats resa till Afghanistan och flera tusen har flytt vidare till andra europeiska länder, framför allt Frankrike.
2019 förlängdes den tillfälliga lagen och i juni 2021 ska riksdagen rösta om en ny långsiktig migrationslag. Av allt att döma kommer den i stort sett att permanenta den tillfälliga lagen.
Idag lever uppskattningsvis 10 000 afghanska medborgare i Sverige utan uppehållstillstånd. Förutom de ensamkommande är många av dem barnfamiljer. Ungefär 1 000 tonåringar kommer att bli utvisningsbara när de fyller 18 år. Därtill kommer de som inte får jobb enligt gymnasielagen.
Sökord: Det officiella Sverige
Till Aktuellt