Sverige har historiskt sett hört till de länder som beviljat uppehållstillstånd till många asylsökande. Men en stor del av detta har handlat om speciella grupper. Sverige har aldrig varit generöst mot dem som har haft att förlita sig på sina individuella asylskäl. Att bevisa att man är en specifik person och att man just därför är i behov av skydd är mycket svårare än att visa att man tillhör en utsatt grupp [1].
Författare: Karin Fridell Anter. Manus juli 2021.
2005 diskuterades den förändring av migrationslagstiftningen som skulle leda till den nya Utlänningslagen 2006. Mot bakgrund av omfattande kritik av den tidigare hanteringen av asylärenden krävde folkrörelsen Flyktingamnesti 2005 att personer som tidigare fått avslag skulle beviljas uppehållstillstånd generellt. Detta accepterades inte av Riksdagen, men däremot antogs en tillfällig lag som erbjöd ny prövning till barnfamiljer med lång vistelsetid i Sverige och till personer med verkställighetshinder [2].
Utlänningslagen från 2006 [3] var relativt generös i förhållande till jämförbara länder. Den innefattade möjligheten att få asyl som övrig skyddsbehövande och genom synnerligen ömmande omständigheter och erbjöd goda möjligheter till familjeåterförening för den som fått asyl. Så sent som 2014 kompletterades lagen med möjligheten för barn att få asyl på grund av särskilt ömmande omständigheter, vilket innebar att kraven ställdes lägre än för vuxna. Detta motiverades med att man ville ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och framhålla principen om barnets bästa samt därmed möjliggöra att fler barn ska kunna omfattas av bestämmelserna och beviljas uppehållstillstånd [4].
”Mitt Europa bygger inga murar”
Under 2015 inträffade det som ofta brukar kallas ”flyktingkrisen”. Flyktingar från Mellanöstern, Syd-asien och Afrika tog sig till Europa i livsfarliga båtar över Medelhavet eller instuvade i långtradares överfulla lastutrymmen, de allra flesta under andra halvåret. Nästan 1,3 miljoner människor sökte asyl i EU år 2015. Av dem kom 162 500 till Sverige [5].
Inledningsvis visade både det offentliga Sverige och allmänheten en positiv attityd till de asylsökande. Statliga myndigheter, kommuner och landsting ställde om sitt arbete för att ta emot de många människor som kom, och civilsamhället ställde upp med sängplatser, soppkök och klädinsamlingar [6] (se kapitel 6.1). Statsminister Stefan Löfven höll inför stor publik ett tal på Medborgarplatsen i Stockholm och sade bland annat ”Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig, solidariskt och gemensamt. Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt när nöden är stor” [7].
Stefan Löfven talade om medkänslan med människor på flykt och om människans okränkbara värde, men den solidaritet han betonade var framför allt den mellan EU:s länder som tillsammans skulle bära uppgiften att ta hand om flyktingarna. Så blev det inte, och snart svängde det officiella Sveriges attityd från välkomnande till avvisande.
”Andrum” och stängda gränser
I oktober 2015 träffades den så kallade oktoberöverenskommelsen mellan regeringspartierna (S och MP) och de fyra oppositionspartierna C, L, M och KD [8]. Överenskommelsen presenterades med ”skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och att dämpa kostnadsökningarna. Fler länder måste göra mer för att erbjuda människor skydd. Sverige ska stå upp för asylrätten. I tider av kris är den som viktigast. Den som flyr från krig och förtryck ska kunna få skydd i Sverige.” Den asylrättsligt viktigaste delen av överenskommelsen var att huvudregeln under en begränsad tid skulle bli tillfälliga i stället för permanenta uppehållstillstånd. Dessutom begärde man av EU att asylsökande skulle omfördelas från Sverige till andra EU-länder. Stefan Löfven motiverade åtgärderna med att kostnaderna för migrationen måste minskas och att man ville skicka en viktig politisk signal till omvärlden om situationen i Sverige [9].
De förändringar som aviserats i oktober skärptes sedan på initiativ av socialdemokraterna. Den 24 november 2015 hölls en presskonferens där regeringen meddelade att det behövdes ett ”andrum” och presenterade en bred överenskommelse om att den svenska asyllagstiftningen tillfälligt skulle anpassas till minimikrav enligt internationell rätt [6, 10, 11].
”Andrummets” första åtgärd var en lag om stängda gränser för dem som saknade identitetshandlingar. Lagen motiverades med ”allvarlig fara för den allmänna ordningen”. Beredningstiden från förslag till beslut var mindre än en månad, och lagrådet kritiserade att remisstiden varit för kort för att de och andra remissinstanser skulle kunna ge genomtänkta kommentarer. Lagrådet hävdade också att lagen byggde på otillräcklig analys och att det fanns risk att den stod i strid mot andra svenska lagar [12]. Trots kritiken antogs lagen av riksdagen den 21 december 2015. Den 4 januari 2016 infördes ID-kontroll för alla som passerade gränsen från Danmark, och antalet personer som sökte asyl i Sverige minskade drastiskt [13].
Samtidigt påbörjades arbetat med att rationalisera Migrationsverkets arbete och förbereda gränspolisen för ett stort antal utvisningar med chartrade plan. ”Jag tror att det i vart fall rör sig om 60 000 personer [som ska avvisas], men det kan också bli upp till 80 000” sade inrikesminister Anders Ygeman i januari 2016, när Migrationsverket hade hunnit börja pröva endast en bråkdel av alla ansökningar [14, 15]. Justitieminister Morgan Johansson gav samma besked och aviserade att försämringar i villkoren skulle minska viljan att stanna i Sverige hos dem som redan kommit hit [16].
Den tillfälliga begränsningslagen
Förslaget om den tillfälliga begränsningslagen möttes av massiv kritik från svenska och internationella människorättsorganisationer som Amnesty International, Röda Korset, UNHCR och UNICEF liksom från Lagrådet, Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Arbetsförmedlingen [17–19]. Trots detta antogs lagen av riksdagen med stöd av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Centerpartiet och Vänsterpartiet röstade mot lagförslaget, liksom fyra miljöpartister och en liberal. Övriga liberaler samt Kristdemokraterna avstod från att rösta [20].
Lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 och skulle tillämpas retroaktivt, med undantag för barn och barnfamiljer som sökt asyl senast 24 november 2015 och som fortfarande är barn när asylprövningen görs. Detta undantag kom senare att bli praktiskt taget omintetgjort genom Migrationsverkets praxisändringar och genom att många barn hann fylla 18 eller blev uppskrivna till vuxen ålder i samband med prövningen. (Se kapitel 4.2 och 4.3.)
Tillfälliga uppehållstillstånd blev det normala i stället för permanenta. Skyddsgrunden övriga skyddsbehövande uteslöts och särskilt eller synnerligen ömmande omständigheter begränsades kraftigt, något som i ett slag försämrade möjligheterna till asyl, inte minst för de ensamkommande barnen. Rätten till familjeåterförening begränsades, och hårdare för familjeåterförening infördes. I och med denna lag ligger Sverige på EU:s miniminivå när de gäller asylrätt, något som också var regeringens uttryckliga avsikt med lagen.
Dublinförordningen
Dublinförordningen är en europeisk förordning från 1990. Den reglerar vilken medlemsstat som ansvarar för en asylsökande inom Europeiska unionen samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Enligt förordningen ska en asylansökan endast behandlas av ett av länderna. Många av 2015 års asylsökande hade valt just Sverige på grund av den jämförelsevis generösa asyllagstiftningen och möjligheterna för barn och ungdomar. När Sveriges asyllagstiftning ändrades till att läggas på EU:s miniminivå innebar Dublinförordningen att de inte kunde ångra sig och i stället söka asyl i ett annat land [21, 22].
Nya bidragsregler
De 1 juni 2016 ändrades Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Rätten till dagersättning och till boende i Migrationsverkets asylboenden upphörde för asylsökande som fått nej på sin asylansökan och inte återvänder frivilligt. Familjer med barn under 18 år undantas från detta men får minskad ersättning [22].
När de många ensamkommande placerades i kommunerna 2015 hade kommunerna rätt till statsbidrag för asylsökande unga upp till 21 års ålder, om de var placerade enligt socialtjänstlagen (SoL) och detta hade påbörjats innan de fyllde 18. För att minska statens kostnader för denna grupp infördes 1 januari 2017 ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga [23]. Kommunens ersättning för 18–21-åringar inskränktes till dem som var placerade med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller hade motsvarande vårdbehov. För övriga 18-åringar – alltså det stora flertalet – övergick ansvaret till Migrationsverket.
Detta innebar att de asylsökande ungdomar som fyllde eller skrevs upp till 18 år skulle flytta till Migrationsverkets förläggningar. Om de i stället valde att bo på annat sätt var de berättigade till dagersättning motsvarande knappt 2 000 kronor i månaden.
De nya reglerna ledde till att många ungdomar blev av med sina kommunala HVB-hem eller familjehem och förväntades flytta till vuxenförläggningar i andra delar av landet. De skulle då lämna den familj och övriga sociala nätverk de knutit an till och ofta också förlora möjligheten att fortsätta sin skolgång. Många ungdomar valde att stanna i den kommun där de rotat sig, och en mängd familjer tog på sig uppgiften att bli deras frivilliga familjehem. (Se kapitel 6.4.3.)
Gymnasielagarna 2017 och 2018
2017 och 2018 antog riksdagen två lagändringar som innebar att en del av de ensamkommande ungdomarna skulle få stanna i Sverige för gymnasiestudier efter att de fått avslag på sin asylansökan [24, 25]. Båda lagarna fick mycket hård kritik redan innan de antogs. Den första visade sig få mycket liten betydelse och omfatta bara något hundratal personer. Gymnasielagen från 2018 gav tillfälliga uppehållstillstånd åt ungefär 7 500 personer och var under de kommande åren ett återkommande inslag i debatten om asyl och flyktingmottagande. Gymnasielagarna och deras följder presenteras närmare i kapitel 5.5.
Förlängningen av den tillfälliga lagen
När åtstramningarna infördes 2015–16 sades det tydligt att de var tillfälliga svar på en akut kris. Antalet asylsökande till Sverige minskade drastiskt, men det berodde till stor del på att hela EU stängde sina gränser och slöt ett avtal med Turkiet. I Svenska Röda Korsets rapport 2018 beskrivs de allvarliga konsekvenserna av den tillfälliga lagen [26]. “Rapporten visar att det mänskliga lidande som många varnade för innan lagen infördes har blivit verklighet. Det konstateras också att det inte finns något som talar för att den tillfälliga lagen skulle vara huvudorsaken till det minskade asylmottagandet under 2016, vilket var lagens syfte”.
Men Sverige valde en fortsatt restriktiv politik. I maj 2018 förlängde regeringen gränskontrollerna med hänvisning till den allmänna ordningen och säkerhetsläget [27]. Den 18 maj 2019 beslutade en i stort sett enig riksdag att förlänga den tillfälliga begränsningslagen i ytterligare två år. Reglerna om familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande gjordes dock något mer generösa [28].
Förlängningen av lagen gjordes trots omfattade kritik från många remissinstanser. Migrationsverket påpekade att lagen var mycket svår att tillämpa [29] medan asylrättsjurister [30], människorättsorganisationer [31, 32] och ett 60-tal migrationsforskare [33] uttryckte sin oro över bristen på rättssäkerhet och humanitet. Företagarna, TCO och Akademikerförbundet förordade en återgång till permanenta uppehållstillstånd medan LO varnade för en liberalisering av reglerna och menade att lagen borde förlängas i sin helhet, utan de föreslagna uppmjukningarna [34].
Barnkonventionen 2020
FN:s barnkonvention formulerades 1989 som en del av folkrätten och ratificerades då av Sverige. Fån och med 2020 har den status av svensk lag, vilket i teorin innebär en förstärkning av barns rätt att komma till tals och bli lyssnade på i asylprocessen. Barnkonventionen förändrar dock inte möjligheterna för barn att få uppehållstillstånd eftersom detta regleras i Utlänningslagen [35].
Migrationspolitiska kommittén 2019–2020
I juni 2019 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken i syfte att fastställa en långsiktigt hållbar ordning. Utgångspunkten var att ”migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv.” Representanter för samtliga riksdagspartier ingick i kommittén och den uttalade ambitionen var att få till en bred överenskommelse. Detta lyckades inte och den utredning som presenterades i september 2020 innehöll i stället ett antal förslag som vart och ett stöddes av en majoritet bestående av olika partier. Det enda parti som stödde samtliga förslag var socialdemokraterna. I oktober 2020 enades regeringspartierna om att skicka ut utredningen på remiss [36] och i december presenterade regeringen med stöd av Centerpartiet en kompletterande promemoria som bland annat föreslår att barn och vissa vuxna ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande [37].
Efter remissbehandling [38, 39] antogs lagförslaget inklusive den kompletterande promemorian [40, 41]. Detta innebär att stora delar av den tillfälliga lagen har införlivats i den ordinarie utlänningslagen. I förhållande till 2014 års version av utlänningslagen har två viktiga förändringar nu gjorts bestående: tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregeln och det ställs högre försörjningskrav för att kunna få återförenas med anhöriga. Det är dock mycket oklart hur länge denna lag kommer att gälla. M, KD, och SD vill ha en skärpning av lagen för att minska invandringen och har lovat att riva upp den om de får makten efter nästa val. V röstade för regeringens förslag som ”det minst dåliga” men lovade att tillsammans med den flyktingvänliga folkrörelsen göra allt för att få till en migrationslag som gör Sverige till en bättre plats att leva på.
Beslut i Riksdagen 22 juni 2021
Reglerna i utlänningslagen ska ändras (SfU28)
För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ändringarna innebär bland annat att
- uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
- permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
- det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
- försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
- en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.
Hämtat från Riksdagen.se
Sökord: Boken, Det officiella Sverige
Till Innehåll
Referenser
1. Vestin, Sanna. Muntligt anförande på konferensen ”How safe is Afghanistan?” 2018-10-23 www.youtube.com/watch?v=oOQdBv-WVpU&t=294s
2. Andra chans för vissa avvisade. Svenska Dagbladet 2005-09-20 www.svd.se/andra-chans-for-vissa-avvisade
3. Utlänningslag (2005:716). Svensk författningssamling (SFS) 2005-09-29
4. Särskilt ömmande omständigheter. Proposition 2013/14:216. Regeringskansliet 2014-04-03 www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2014/04/prop.-201314216/
5. Asylum and first time asylum applicants by citizenship, age and sex. Eurostat appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=migr_asyappctza&lang=en
6. Antemar, Gudrun. Att ta emot människor på flykt Sverige hösten 2015. SOU 2017:12 s. 17-23. www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/03/sou-201712/
7. Tal av statsminister Stefan Löfven vid manifestationen för flyktingar. Regeringskansliet 2015-09-06 www.regeringen.se/tal/2015/09/tal-av-stefan-lofven-vid-manifestationen-for-flyktingar-den-5-september/
8. Insatser med anledning av flyktingkrisen. Regeringskansliet 2015-10-23 www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/10/insatser-med-anledning-av-flyktingkrisen/
9. Löfven om uppgörelsen: Viktig signal från Sverige. SVT 2015-10-23 www.svt.se/nyheter/inrikes/lofven-om-uppgorelsen-viktig-signal-fran-sverige
10. Gov’t: Sweden’s Aliens act to be adapted to EU’s minimum levels. Radio Sweden 2015-11-24 sverigesradio.se/artikel/6310138
11. Regeringen stramar åt migrationspolitiken. Sveriges Radio, Ekot 2015-11-24 sverigesradio.se/artikel/6309968
12. Lagrådets svar på regeringens förslag om ID-kontroller. Migrationsinfo 2016–04-20 www.migrationsinfo.se/lagradets-svar-pa-regeringens-forslag-om-id-kontroller/
13. Tillfälliga id-kontroller på gränsen till Danmark. Migrationsinfo 2016–04-29 www.migrationsinfo.se/migration/sverige/granskontroller/
14. Expert ifrågasätter uppgift om 80 000 avvisningar. SvD 2016-01-29 www.svd.se/nu-forbereds-avvisningar-av-nara-80000-personer
15. Ygeman: Uppemot 80.000 asylsökande kan utvisas. SVT Nyheter 2016-01-30 www.svt.se/nyheter/inrikes/tiotusentals-asylsokande-ska-avvisas
16. Asylsökande ska utvisas snabbare. Aftonbladet 2016-02-02 www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/a/7lx9QW/asylsokande-ska-utvisas-snabbare
17. Remiss av promemorian Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (utkast till lagrådsremiss). Regeringskansliet 2016-03-16 www.regeringen.se/remisser/2016/02/remiss-av-begransningar-av-mojligheten-att-fa-uppehallstillstand-i-sverige/
.18. Lagrådet. Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-04-20 (pdf) https://www.lagradet.se/wp-content/uploads/lagradet-attachments/Tillfalliga%20begransningar%20av%20mojligheten%20att%20fa%20uppehallstillstand.pdf
19. Hård kritik mot regeringens förslag om tidsbegränsade uppehållstillstånd. Migrationsinfo 2016-06-21 www.migrationsinfo.se/hard-kritik-mot-regeringens-lagforslag-om-tidsbegransade-uppehallstillstand/
20.Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Sveriges Riksdag 2016-06-21 www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/tillfalliga-begransningar-av-mojligheten-att-fa_H301SfU16
21. Du kan inte välja vilket land som prövar din asylansökan (Dublinförordnigen). Migrationsverket www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Du-kan-inte-valja-vilket-land-som-provar-din-asylansokan-Dublinforordningen.html.
22. Historik: 2016 – Sverige går från EU:s mest generösa asyllagstiftning till EU:s miniminivå. Migrationsverket www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Historik.html
23. Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Regeringskansliet 2016-06-21 www.regeringen.se/contentassets/200774d5e2de4a3e8c7ca8ec00ff1c20/ett-nytt-ersattningssystem-for-mottagandet-av-ensamkommande-barn-och-unga
24. Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå. Sveriges Riksdag 2017-05-03 www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/kompletteringar-av-den-tillfalliga-lagen-for_H401SfU19
25. Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd. Sveriges Riksdag 2018-06-07 www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/extra-andringsbudget-for-2018—ny-mojlighet-till_H501FiU49
26. Humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen. Röda Korset 2018 www.rodakorset.se/globalassets/rodakorset.se/dokument/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/konsekvenser-av-den-nya-lagen-181206.pdf
27. Gränskontroller vid inre gräns förlängs. Regeringskansliet 2018-05-03 www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/granskontroller-vid-inre-grans-forlangs/
28. Ja till att förlänga den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd (SfU26). Sveriges Riksdag 2019-06-18 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/forlangning-av-lagen-om-tillfalliga-begransningar_H601SfU26
29. Svåröverskådligt och komplext när tillfälliga lagen förlängs.Migrationsverket 2019-03-18 www.pressmachine.se/pressrelease/view/svaroverskadligt-och-komplext-nar-tillfalliga-lagen-forlangs-10851
30. Remissvar över utkast till lagrådsremiss “Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige”. Asylrättscentrum, tidigare Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar 2019-03-15 sweref.org/wp-content/uploads/2021/06/radgivningsbyran-for-asylsokande-och-flyktingar.pdf
31. Regeringens förslag att förlänga tillfällig lag för asylsökande är omotiverat. UNICEF Sverige 2019-03-18 blog.unicef.se/2019/03/18/regeringens-forslag-att-forlanga-tillfallig-lag-for-asylsokande-ar-omotiverat/
32. Remissvar: Förläng inte tillfälliga lagen! Nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! 2019-03-13 stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/03/remissvar-forlang-inte-tillfalliga-lagen.html
33. Sakkunniga migrationsforskare går samman om eget remissvar. Linnéuniversitetet 2019-03-22 lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2019/sakkunniga-migrationsforskare-gar-samman-om-eget-remissvar/
34. Remiss av utkast till lagrådsremiss. Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Regeringskansliet 2019-03-26 www.regeringen.se/remisser/2019/02/remiss-av-utkast-till-lagradsremiss-forlangning-av-lagen-om-tillfalliga-begransningar-av-mojligheten-att-fa-uppehallstillstand-i-sverige/
35. Barnkonventionen stärker inte rätten för asylsökande barn. Sveriges Radio 2020-12-28 sverigesradio.se/artikel/7374800
36. En långsiktigt hållbar migrationspolitik SOU 2020:54. Regeringskansliet 2020-09-15 www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/09/sou-202054/
37. Kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) Regeringskansliet 2020–12-04 www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2020/12/kompletterande-promemoria-till-betankandet-en-langsiktigt-hallbar-migrationspolitik-sou-202054/
38. Remiss av SOU 2020:54 En långsiktigt hållbar migrationspolitik. Regeringskansliet 2020-10-08 www.regeringen.se/remisser/2020/10/remiss-av-sou-202054-en-langsiktigt-hallbar-migrationspolitik/
39. Remiss av Kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Regeringskansliet 2021-01-13 www.regeringen.se/remisser/2020/12/remiss-av-kompletterande-promemoria-till-betankandet-en-langsiktigt-hallbar-migrationspolitik-sou-202054/
40. Riksdagen har klubbat igenom ny migrationslag. SVT 2021-06-22 www.svt.se/nyheter/inrikes/riksdagen-rostar-om-ny-migrationslag-i-dag
41. Ny migrationslag – men hur länge gäller den? DN 2021-06-22 www.dn.se/sverige/ny-migrationslag-men-hur-lange-galler-den/
