4.1.2 Rättsliga ställningstaganden – rättslig bedömning eller utfyllnad av lagen?

mar 27, 2021

En styrning till avslag

”Jag frågar dig, hur kan jag leva i ett land som är alldeles mot mig och vill stena mig?” Muhammed ställer frågan till mig, men egentligen är den riktad till Migrationsverket, eller kanske till den svenska regeringen. I dag bär Muhammed ett annat namn, som inte skall påminna honom om det land och den religion som ville utplåna honom. Hans oro är befogad. Ett stort ärr på kroppen påminner honom varje dag om stunden då pappan mördades och han själv knivhöggs och kastades ut från husets övervåning.

De rättsliga ställningstaganden som formuleras av migrationsverkets rättschef skall ge rättslig bedömning i frågor som rör asylskäl och är styrande för myndighetens medarbetare. Den som arbetat med asylärenden märker snabbt att de i praktiken också är styrande för migrationsdomstolen, eftersom denna, som är tänkt som en garant för rättssäkerheten i asylärenden, oftast följer migrationsverkets myndighetsbeslut utan att göra egen utredning (se kapitel 4.1). Analys av de rättsliga utlåtandena är därför av stor vikt, med tanke på deras betydelse för svensk rättstillämpning. Följande artikel ger ingen fullständig genomlysning men lyfter fram några punkter för att visa på de allvarliga brister som föreligger.

Författare: Jan Stattin. Version 8.6.2021. Bild: Wikipedia.

En analys av de rättsliga ställningstagandena är viktig därför att de tillsammans med landinformationen utgör grunden för handläggarens kunskap och agerande. Migrationsverkets tjänsteman kommer i domstolsförhandlingen att ses som experten på frågor rörande den asylsökandes situation. Samtidigt som hen är den asylsökandes motpart i förhandlingen tillmäts hens information större tyngd än den asylsökandes och dennes ombud (se kapitel 4.1). ”Domstolen lyssnar på migrationsverket i första hand” är en återkommande kommentar från juridiska ombud. 

En dom i Europadomstolen från 2016[1] (målet FG mot Sverige) är av intresse avseende domstolens skyldigheter. I domen markerar Europadomstolen att behöriga myndigheter är skyldiga att på eget initiativ bedöma all information som lagts fram innan beslut om avlägsnande fattas. Om en sådan

bedömning inte görs i det enskilda fallet innebär det en kränkning av artikel 2 och 3. Även den svenska förvaltningsprocesslagen understryker domstolens utredningsskyldighet. Migrationsöverdomstolen hänvisar (MIG 2019:5) såväl till EU-domen som till den svenska förvaltningsprocesslagen. Den hänvisar även till myndigheternas utredningsskyldighet.[2] [3]

Metod för asylprövning

I mars 2021 kom ett nytt rättsligt ställningstagande ”Metod för prövningen då religion, inklusive konversion och ateism m.m., åberopas som asylskäl”.[4] En granskning av ställningstagandet ger en inblick i vilka signaler som skickas till myndighetens medarbetare och därmed en bakgrund till de – ofta starkt kritiserade – besluten i trosfrågor.                                         

Det senaste ställningstagandet innehåller mycket litet nytt jämfört med det tidigare från december 2018.[5] Underlaget för bedömningarna är i stor utsträckning desamma. Det betyder att hänvisningarna till praxis görs utifrån äldre domar i Europadomstolen och i Migrationsöverdomstolen, och att ingen hänsyn tas till vad som hänt på området efter 2018. En viktig fråga blir då huruvida Migrationsverkets bedömningar av praxis hade förändrats om flera och senare domar vägts in i anvisningarna. Vad hade det betytt för de asylsökande?

Vägen till en ny livsåskådning

De metoder för prövning som anges utgår ifrån UNHCR:s riktlinjer och sammanfattas även i Migrationsöverdomstolens dom 2011:29.[6] I korthet kan sägas att den asylsökandes berättelse förväntas vara detaljrik, sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter. Den skall förbli i huvuddrag oförändrad under asylprövningens gång i olika instanser. Om berättelsen ändras bör godtagbara skäl för det läggas fram. Berättelsen får inte heller strida mot tillgänglig landinformation.  Stor vikt läggs vidare vid bakgrundsreligionen och processen fram till en ny livshållning och hur den manifesteras. Upplevelser med personliga detaljer, överväganden, känslor och konsekvensanalys är förväntade delar av berättelsen. Utifrån den givna bilden att det är ett stort ingrepp i en människas tillvaro att lämna en religion bedöms den asylsökandes trovärdighet.

Detta blir styrande och man missar lätt att människor är individer. I ett sådant upplägg kan handläggarens bedömning få en subjektiv prägel. Även den framåtsyftande aspekten – manifestationen vid ett återvändande – har en avgörande betydelse.

Omvändelse i hemlandet eller i asyllandet 

De anvisningar från UNHCR, som det rättsliga utlåtandet hänvisar till, lyfter även fram att konvertering till annan religion eller ateism skall bedömas med hänsyn till om den asylsökande konverterat redan i hemlandet eller gjort det ”sur place”, alltså efter det att man kommit till asyllandet. Det första fallet bedöms som mer trovärdigt, medan en konvertering sur place förutsätter en noggrannare analys.

I Migrationsverkets anvisningar läggs stor vikt vid när i asylprocessen den asylsökande lyfter fram sin konvertering till kristendom eller ateism. Här har Migrationsöverdomstolen vid slutet av 2019 gjort ett mycket tydligt ställningstagande till stöd för att den asylsökande inte kan förväntas lyfta fram sin nya livsåskådning förrän man själv ser den som ett skyddsskäl.[7]

Anvisningarna utgår från att den asylsökande är en vuxen person. Detta får betydelse när den asylsökande är ett barn eller en ung person, vars tankevärld och religiösa praktik inte är jämförbar med en vuxen. De som kommer från islamiska stater ses inte som fullt religiöst aktiva förrän vid omkring femton års ålder. Framför allt är teologiska funderingar inte vanliga i den åldern och en konversion i hemlandet är mer eller mindre otänkbar.

Att en konvertering i hemlandet har en annan tyngd än en konvertering ”sur place” är ett verklighetsfrämmande argument när det gäller ungdomar. Asylbesluten visar att man utifrån metodanvisningarna förutsätter en religiös mognad kopplad till starka upplevelser och känslor hos de asylsökande ungdomarna. Bedömningen blir stereotyp och svarar inte mot den individualisering som skall prägla utredningen.

Kristna och ateister

Metoderna för asylprövning som används är likartade antingen den asylsökande är konvertit till kristendom eller är ateist. Den skillnad som framhålls mellan en kristen konvertit och en ateist är att den senare inte uttrycker sin övertygelse annat än genom att avstå från deltagande i religiösa traditioner och ceremonier. Ateism kommer på det sättet att framstå som en åsikt. Enligt metodhänvisningarna skall frågan om den asylsökande kan betecknas som enbart sekulariserad, dvs. anpassad till en västerländsk livsstil, uppmärksammas.

Ateism som livsåskådning kan lika lite gömmas som en kristen livsåskådning när det väl blivit en del av människans identitet. Den kombineras i första hand med sekulär humanism, och liksom en kristen hållning inbegriper den en önskan att skapa kunskap, förståelser och att övertyga andra.

Att migrationsverkets handläggare inte har vägledning i vad livsåskådningens praktik innebär riskerar att leda till förhastade beslut rörande både den djupa innebörden och de allvarliga följderna av avståndstagandet från muslimska regler och traditioner.[8]

Landinformationen som bakgrund till den asylsökandes berättelse

I metodanvisningarna understryks att den asylsökandes berättelse inte får strida mot landinformationen. Det är en grundsten i asylutredningen. Landinformationen utarbetas inom migrationsverket.[9] Landinformation inriktad på situationen för apostater, men även fokuserad på kristnas situation i Afghanistan, har publicerats åren 2013, 2017[10], 2020[11] och 2021[12][13]. Publikationer från norsk och svensk landinformation bygger på varandra och används i det svenska Migrationsverket.

Källorna i publikationerna från 2020 och 2021, som förväntas vara aktuella, är i stor uträckning desamma som i de tidigare. Med tanke på att den dramatiska utvecklingen i Afghanistan förändrar villkoren i allt snabbare takt och att äldre information snabbt förlorar i värde är detta oroande. Föråldrad information ger intrycket att återvändande för apostater är mindre riskfyllt än det i själva verket är. Talibanerna behärskar i dagsläget allt större delar av landet och har ett avgörande inflytande på det informella rättsväsendet som är dominerande i Afghanistan[14]. Det är där apostaterna döms. Toleransen för det som ses som avvikelser från den rätta religiösa vägen är därmed borta. Genom utbyggnaden av IT har den gamla traditionen av spårbarhet i landet snabbt byggts ut. Det är i praktiken omöjligt för en apostat, som återvänt från Europa och redan därför är misstänkt för västerländska synsätt, att gömma sig.[15] [16]

Den landinformation som skall vägleda handläggare i asylutredningarna måste betecknas som i stor utsträckning föråldrad. Därtill kommer bristande värdering av källvärdet i informationen. Utan kommentarer om osäkerheten och tillfälligheten i informationen från anonyma källor, från någon journalist, en telefonkontakt, någon som kan berätta att det i liberala kvarter i Kabul finns större frihet, läggs uppgifterna samman till en bild som skall vara vägledande.

I den sista rapporten från Landinfo i Norge[17] (2021) läggs stor vikt vid en sex år gammal intervju i den norska tidningen Dagen med en pastor som tidigare bott i Afghanistan. Open Doors international och dess World Watch list,[18] som har en helt annan tyngd, avfärdas med ett par meningar som subjektiv.  Intrycket är att det underlag som handläggaren har om apostaternas situation är medvetet selektivt. I en artikel i tidningen ”Humanisten” pekar asyljuristen Daniel Carnestedt på att den speciella landinformation som rör konvertiter och ateister kontrasterar mot annan landinformation.[19] Advokat Tomas Fridh understryker att nästan all information talar om en konkret risk för förföljelser av ateister i Afghanistan.[20] UNHCR beskriver, utan förbehåll, ateister i Afghanistan som särskilt utsatta.                                                                                                                                                             

Eftersom det rättsliga ställningstagandet är styrande för medarbetarna tar inte handläggare in annan information. Det leder till allvarliga brister som kan få stor betydelse för den asylsökande. Att domstolen ofta underlåter att komplettera informationen från Migrationsverket är med tanke på deras egen utredningsskyldighet oacceptabelt.

Den asylsökandes uppgifter får inte avvika från landinformationen. När det gäller generell risk i landet för skyddsgrundande behandling av apostater, i det här fallet kristna och ateister, är all information entydig. Det innebär dock inte att åberopad apostasi ses som skyddsgrundande från Migrationsverkets sida. Fokus i utredningen skall enligt metodanvisningarna läggas på en individuell bedömning och individuella skyddsskäl. För att utreda personens övertygelse görs en samlad bedömning av de omständigheter som lett fram till en ny livshållning och vidare bedöms om personen kommer att leva efter denna vid en återkomst till hemlandet. Både skriftlig och muntliga bevisning skall vägas in och stor vikt läggas vid trovärdigheten i uppgifterna.[21] [22] 

Möjligheten för den asylsökande att dölja sin övertygelse och att genom internflykt kunna vara anonym anges som ett skäl att neka asyl, något som inte är i överensstämmelse med FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. 

Rättskällor som underlag för den rättsliga bedömningen

Den rättsliga bedömning som ställningstagandet utgör skall vara ett stöd för handläggarens utredning. Det bygger på angivna rättsliga källor.[23] Genevekonventionen lyfts fram, Europakonventionen, Skyddsgrundsdirektivet, Utlänningslagen och vidare UNHCR:s anvisningar, som blir normerande men inte är en rättskälla.

Förenta Nationernas konvention om de mänskliga rättigheterna, som den svenska lagstiftningen skall harmonieras med, nämns inte i genomgången av rättskällor och praxis. Ingen hänvisning sker heller till förvaltningsprocesslagen, som är av betydelse för utredningsplikt och synen på hur dokumentation skall värderas.[24] Det senare är av stor betydelse då det i metodanvisningarna sägs att såväl muntlig som skriftlig dokumentation skall läggas till grund för beslutet i asylfrågan.

Både Europadomstolen och FN har kritiserat brister i den svenska bedömningen av skyddsskälen för konvertiter och ateister. I ett avgörande den 16 januari 2020 understryker FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna att de svenska migrationsmyndigheterna bedömt varje grund separat och inte gjort en sammantagen bedömning.[25] [26] Den praxis som migrationsverket utarbetat och domstolen oftast följer ses av FN som en allvarlig juridisk felbedömning. Inte heller detta nämns i det rättsliga utlåtandet.

Det mest väsentliga i rättskällorna är att de fastslår rätten till asyl under vissa omständigheter. Av speciell relevans är rätten till asyl som flykting, grundad på rätten till religionsfrihet och yttrandefrihet. Det gäller länder där den rätten är helt beskuren och försök att hävda den leder till undergång. UNHCR anvisar också metoder för arbetet med att tydliggöra asylskälen.[27] På dessa bygger Migrationsöverdomstolen sin bedömning och de skall tillämpas i Migrationsverket.

Praxis som påverkar rättsbedömningen

Europadomstolen och FN:s människorättskommitté

Ny praxis som berör konvertiter har formats genom nya domar från både Europadomstolen och FN:s människorättskommitté (HRC). De föregår både den senaste landinformationen och det rättsliga ställningstagandet, men tas inte upp trots att den är relevant. Migrationsverket tillämpar alltså inte denna nya praxis.

Enligt Europakonventionen kan man inte i en icke konventionsbunden stat förvänta hela den religiösa frihet som råder i konventionsstaterna. Rätten till asyl i trosfrågor måste handla om hot, tortyr och risk att bli dödad.[28] Handläggare på Migrationsverket kan utifrån den skrivningen uttrycka det: ”Att du får problem med din religion är inte asylskäl”. Det tydliggörs inte att när konventionsstaterna utövar sin rätt att avvisa eller utvisa utlänningar måste de beakta artikel 3, som handlar om de grundläggande mänskliga värdena.

Sverige har som konventionsstat skyldighet att ge enskilda ett rättsligt skydd mot avvisningar eller utvisningar i strid med artikel 3. Europadomstolen har vid upprepade tillfällen betonat att artikeln innebär ett absolut förbud mot att avvisa eller utvisa en person till ett land där han eller hon riskerar att bli föremål för behandling i strid med artikeln. Att artikeln är absolut innebär att det inte är tillåtet för en konventionsstat att göra undantag från artikelns tillämplighet. En konventionsstat har därför inte rätt göra avvägningar mellan risken för att en individ skulle utsättas för behandling i strid med artikeln om en utvisning verkställs, och de skäl som talar för att en utvisning ska ske i det enskilda fallet, exempelvis med beaktande av statens krav på en reglerad invandring.[29]

I det rättsliga utlåtandet lyfts en dom från Europadomstolen 19 december 2017 där domstolen ger avslag i ett ärende som rör konvertering.[30] I domen ges även en rad anvisningar för arbetet med asylfrågor rörande apostasi, men hänvisningarna som görs i det rättsliga ställningstagandet är selektiva och ger tyngd för avslag. Däremot redovisas inte senare domslut där bedömningarna gått i en annan riktning.

Ett exempel är den viktiga dom november 2019 som rör konvertering till kristendom men som i en kommentar från domstolen bedöms gälla även ateister[31]: ”The Court found that the Federal Administrative Court, while accepting that the applicant, of Hazara ethnicity, had undergone a conversion from Islam to Christianity while in Switzerland and that he could therefore be regarded as

belonging to a group that was exposed to a risk of ill-treatment if returned to Afghanistan, had not engaged in a sufficiently serious examination of the consequences of the applicant’s conversion. Consequently, there would be a violation of Article 3 if the applicant was returned to Afghanistan”.   Advokat Emilie Hillert konstaterar:[32] [33] ”I en dom från Europadomstolen slås rätten fast att den inställning som Schweiz har angående personen som ska utvisas, en kristen konvertit, inte är förenlig med artikel 3 i de mänskliga rättigheterna, då personer som har konverterat eller misstänks ha konverterat kan utsättas för förföljelse och dödsstraff. En person som har lämnat islam är inte fri att uttrycka sin uppfattning om religion i Afghanistan utan blir tvungen att leva i en lögn med rädsla för sitt liv om hen blir avslöjad”. För ateisten som integrerat sin livsuppfattning i sin personlighet är det lika omöjligt och lika kränkande att gå in i en låtsad muslimsk roll som det är för den övertygade kristne.[34] Därmed är hoten desamma.

FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna framför i utslag den 16 januari 2020 (målet QA mot Sverige[35]) samma kritik mot Sveriges agerande i ett asylärende som rör ateism. Man konstaterar att personer som avsagt sig sin muslimska tro vid ett återvändande löper en verklig risk för förföljelser och dödsstraff. Man påpekar även att säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats inte minst för redan utsatta grupper som de shiitiska hazarerna. Kommittén påpekar att den man ärendet gäller är välkänd bland vänner, bekanta och allmänhet genom medier och sociala medier och följaktligen inte heller okänd för ambassaden eller för afghanska personer och myndigheter. Omständigheterna tillsammans blir då starkt riskförhöjande och kan leda till oreparerbar skada.

Denna bedömning står i kontrast till agerandet i Migrationsverket och migrationsdomstolen, där man ofta hänvisar till att eftersom den asylsökande inte har kunnat bevisa sin identitet kan agerandet i Sverige inte knytas till honom/henne. Detta bygger på en felaktig sammankoppling av två identitetsbegrepp. Att man inte kunnat bekräftad identitet i svensk myndighetshantering är en sak. Det innebär inte att man är okänd varken i Sverige eller i Afghanistan. Det är en manipulativ förväxling. I maj samma år kom ett nytt utslag från FN:s människorättskommitté där beslutet om utvisning av en kristen konvertit betecknas som uppenbart godtyckligt.[36]

Den 20 februari 2020 fattade FN:s människorättskommitté (HRC) beslut i målet Q.A. mot Sverige.[37] HRC konstaterade att de svenska migrationsmyndigheterna inte hade gjort en individuell bedömning avseende samtliga riskhöjande omständigheter. Svenska myndigheter ansågs ha bedömt varje skyddsgrund separat och inte gemensamt, trots att alla skyddsskäl i kombination ökade risken för

klaganden. HRC ansåg att svenska myndigheter brustit i prövningen om det fanns en verklig, personlig och förutsebar risk för klaganden att återvända till Afghanistan. Det skulle därför strida mot artikel 6 och 7 i ICCPR att utvisa klaganden till Afghanistan. 

Som tidigare påpekats går detta agerande emot svensk förvaltningsrättslig praxis, men tillämpas generellt av migrationsverket, och i dess efterföljd av migrationsdomstolen.

Europadomstolen gjorde i sin dom den 5 november 2019 en liknande bedömning i fallet A.A. mot Schweiz.[38] Den schweiziska domstolen ansågs inte ha gjort en tillräcklig riskbedömning avseende en afghansk asylsökande som konverterat till kristendomen när man bedömt att den sökande kunde bo i Afghanistan och dölja sin tro för sin familj och samhället i stort. Man konstaterade att han då skulle tvingas leva en lögn. Att dölja sin tro dagligen i det afghanska samhället betraktades enligt Europadomstolen som en outhärdlig psykologisk press. Domstolen ansåg därför att Schweiz hade brutit mot tortyrförbudet (artikel 3) i Europakonventionen.

Med tanke på att det i det rättsliga utlåtandet lyfts fram en dom från 2017 i Europadomstolen som grund för praxis känns det märkligt att det i det rättsliga ställningstagandet inte visas på bedömningar från senare domar från EU-domstolen. Att inte heller FN:s kritik nämns förstärker känslan av att relevanta uppgifter medvetet utelämnats. 

Praxis som grundar sig på domar från Migrationsöverdomstolen

I det rättsliga ställningstagandet tillmäts en dom från Migrationsöverdomstolen – MIG 2011:29 – stor betydelse. I domen fastslås: ”Av tillgänglig landinformation beträffande Afghanistan framgår det att konvertiter löper en reell och påtaglig risk att utsättas för dödsstraff och förföljelse”.

Migrationsöverdomstolen markerar även behovet av en individuell bedömning. I det aktuella fallet leder den till att den asylsökande inte ses som flykting eftersom han inte bedöms som genuin i sin kristna tro. Två frågor är avgörande för migrationsöverdomstolens avslag. Det ena gäller den sena tidpunkten för asylansökan som rör konvertering, den andra gäller att den asylsökande inte kunnat övertyga vid den muntliga förhandlingen.

I en dom fastslås i Migrationsverkets efterföljd: ”Det är dock inte ursäktligt att han inte tidigare åberopat sina tankar kring trostillhörighet och den kristna tron, särskilt med beaktande av den långa vistelsen i Sverige.” Migrationsöverdomstolen hade en annan åsikt och dömde till ny prövning (MIG 2019:25)[39] [40]: ”Bedömningen av när en ny omständighet ska föras fram bör utgå ifrån att det är först när det finns en ny omständighet som är sådan att den kan medföra skyddsbehov, som den ska redovisas. Har sökanden gjort antagligt att denne på grund av sin ändrade övertygelse riskerar

skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet får det förutsättas att denne inte anser sig ha haft något skyddsbehov tidigare på denna grund. Det saknas då i allmänhet skäl att ifrågasätta tidpunkten för när detta skyddsbehov ska anses ha uppstått.” Liknande skrivningar finns i tidigare domar från migrationsöverdomstolen.[41] 

Slutsatsen i domen MIG 2011:29 har använts för att motivera avslag i ett stort antal fall där verkställighetshinder för konvertering/apostasi lämnats in i sent skede. Det är anmärkningsvärt att MIG 2019:25 inte lyfts fram i det rättsliga utlåtandet från 2021.

Den omfattande dokumenteringen av bristerna i bedömningarna av konvertiters övertygelse som finns i den stora konvertitutredningen[42] borde ha lett till en problematiserat framställning i det rättsliga ställningstagandet.

Att leva som apostat i Afghanistan

Möjligheten till internflykt skall enligt metodhänvisningarna tas upp. Migrationsverket ska då kunna visa var i landet det är möjligt och vilka flyktvägar dit som är säkra.[43] Enligt metodhänvisningarna går det att leva som apostat i Afghanistan.

I en dom från Migrationsdomstolen i Stockholm i september 2019[44] har en seriös bedömning gjorts av återvändarens situation, en bedömning som ofta saknas i domar rörande konvertering och ateism. I domen understryks att den asylsökande, med grund i sin ateism, bedöms som flykting därför att han saknar möjlighet att etablera sig i de kvarter där ateism möjligen skulle kunna accepteras.

All information om landet, även migrationsverkets egen, är entydig. Landet är i sin helhet inte bara till namnet en islamisk republik, utan islam och sharialagstiftningen präglar alla landsdelar.

Även om landinformationen betonar svårigheten att leva som apostat i Afghanistan finns en kort information om förekomsten av tolerantare miljöer i storstäderna. Där – främst i Kabul – skulle det vara möjligt att leva som ateist om man håller tyst och går i fredagsbön. Det handlar om överklasskvarter, typ gated communities, som en återvändare aldrig har chansen att bli en del av. Det används återkommande av såväl migrationsverket som domstolarna för att visa att ett återvändande är möjligt. I dagens kaotiska Kabul blir de liberala kvarten dessutom alltmer hotade (se kapitel 4.7).

Migrationsverkets resonemang förutsätter dels att den asylsökande konvertiten kan dölja sin tro om hen bedöms som genuin, dels att man, om man inte anses genuin, kan gömma sig för dem som kan tänkas tillskriva hen apostasi. Att förutsätta att konvertiten skall gömma sin övertygelse och vara tyst, eller att man kan leva utan hot som apostat om man inte är känd av myndigheterna, är ett resonemang som strider mot de mänskliga rättigheterna. Men det är också manipulativt i den

meningen att hotet mot konvertiten inte i första hand utgår från myndigheterna utan från andra grupper i samhället, något som är väl dokumenterat.[45]

Att göra en bedömning av om straff enligt sharialagen verkligen utdöms

Vid bedömningen av om konvertering utgör ett livshot vid återvändande skall utredaren väga in om de straff som föreskrivs i lagen verkligen tillämpas. Detta har tidigt påtalats redan i UNHCR:s anvisningar men har inte generell relevans utan måste relateras till situationen i det land den asylsökande kommer ifrån. I dagens Afghanistan kommer frågor som rör apostasi aldrig att nå den allmänna domstolen. De avgörs av lokala domstolar, shuras. Här finns en tydlig dokumentation (se kapitel 4.7). Likafullt kan man i metodanvisningarnas efterföljd, både i migrationsverkets utredning och i följande domstolsbeslut, finna hänvisningar till att straff för apostasi knappast finns dokumenterat i officiell statistik. En kompletterande information borde finnas i metodanvisningarna.

Sammanfattande om det rättsliga ställningstagandet

Sammantaget leder även en övergripande granskning som denna tydligt till slutsatsen att de styrande anvisningar som finns för migrationsverkets handläggare leder dessa i riktning mot avslag i asylärendet. För var och en som följt ett asylärende i överprövning i domstol och överdomstol är det uppenbart att de brister som uppstår i migrationsverkets handläggning också följer med i Migrationsdomstolens beslut. Iögonenfallande är att inte heller domstolen hänvisar till de prejudicerande domarna från Migrationsöverdomstolen. Domstolen agerar i sådana fall som Migrationsverkets förlängda arm. Det är knappast vad som menas med en överprövning i högre instans som är avsedd att garantera rättssäkerheten för den asylsökande. Att inte heller ny praxis från Europadomstolen vägs in, eller kritiken från FN övervägs, förstärker intrycket av rättsosäkerhet.

Sökord: Boken, Bristande rättssäkerhet

Till Innehåll

[1] Case of F.G. v. Sweden (Application no. 43611/11). European Courts of Human Rights 23.3.2016.
https://hudoc.echr.coe.int/eng#{%22itemid%22:[%22001-161829%22]} 

[2] Migrationsöverdomstolen 2019:5, mål nr UM 12194-18. 10.4.2019 https://lagen.nu/dom/mig/2019:5

[3] Ekelöf P O, Edelstam H, Heuman L. Rättegång IV.  Norstedts juridik 2009, upplaga 7. Digitalt ISBN 978-91-39-30237-7. Bevisvärdering och sammanvägning av bevis behandlas särskilt i avsnitt 2 och delvis 4. 7

[4] Metod för prövning då religion, inklusive konversion och ateism m.m. åberopas som asylskäl. Rättsligt ställningstagande, Migrationsverket RS/027/2021, 12.3.2021. https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=45318

[5] Metod för prövning då religion, inklusive konversion och ateism m.m. åberopas som asylskäl. Rättsligt ställningstagande, Migrationsverket SR 46/2018. 13.12.2018 https://lifos.migrationsverket.se/rattsavd-nyhetsarkiv/2018-12-14-rattsligt-stallningstagande-angaende-metod-for-provningen-da-religion-inklusive-konversion-och-ateism-m.m.-aberopas-som-asylskal—sr-46-2018.html

[6] Migrationsöverdomstolen MIG 2011:29. 30.11.2011 https://lagen.nu/dom/mig/2011:29

[7] Migrationsöverdomstolen 2019:25, mål UM 4832-19. 11.12.2019.    https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/kammarratten_stockholm/mig-2019-25.pdf

[8] Konvertitutredningen. Rapport om Migrationsverkets hantering av konvertiters asylprocess. Nätverket #rättilltro 18.3.2019. https://www.pingst.se/integration/konvertitutredningen/

[9] Rätts- och landinformation – Lifos. Migrationsverket. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Ratts–och-landinformation-Lifos.html

[10] Temarapport: Afghanistan – Kristna, apostater och ateister (version 1.0). LifosMigrationsverket 12.2.2017 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40679

[11] Afghanistan. Situasjonen for kristne konvertitter. Landinfo, Norge 9.10.2020 https://landinfo.no/wp-content/uploads/2020/10/Temanotat-Afghanistan-Kristne-konvertitter-09102020.pdf

[12]  Landinfo, Temanotat Afghanistan: Forhold for ateister, apostater og personer beskyldt for blasfemiske handlinger. Lifos, Migrationsverket 24.11.2020 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=44994

[13] Afghanistan: The situation of Christian converts. Landinfo, Norge 7.4.2021 https://landinfo.no/wp-content/uploads/2021/04/Landinfo-Report-Afghanistan-Christian-Converts-070402021.pdf   

[14] Afghanistan: Criminal law, customary justice and informal dispute resolution. Country of Origin Information, EASO juli 2020. https://coi.easo.europa.eu/administration/easo/PLib/2020_07_EASO_COI_Report_Afghanistan_Criminal_Law_Customary_Justice_Dispute_Resolutions.pdf

[15] Country Guidance: Afghanistan. EASO juni 2019.  https://www.easo.europa.eu/sites/default/files/Country_Guidance_Afghanistan_2019.pdf

[16] Guistozzi A. Afghanistan: Taliban’s Intelligence and the Intimidation Campaign. Landinfo, Norge 23.8.2017 https://landinfo.no/wp-content/uploads/2018/03/Afghanistan-Taliban%E2%80%99s-Intelligence-and-the-intimidation-campaign-23082017.pdf

[17] Afghanistan: The situation of Christian converts. Landinfo, Norge 7.4.2021  https://landinfo.no/wp-content/uploads/2021/04/Landinfo-Report-Afghanistan-Christian-Converts-070402021.pdf

18 Open Doors. Läst 30.5.2021  https://www.open-doors.se/wwl

[19] Ateism som asylskäl, Humanisterna. http://humanisterna.se/nyheter/ateism-som-asylskal/

[20] Tomas Fridh. Twitter 5:28 em. 12 april 2019. https://twitter.com/T_W_Fridh/status/1116724804684587008

[21] Metod för prövning då religion, inklusive konversion och ateism m.m., åberopas som asylskäl. Rättsligt ställningstagande, Migrationsverket RS/027/2021 12.3.2021 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=45318

[22] Migrationsöverdomstolen MIG 2011:29. 30.11.2011 https://lagen.nu/dom/mig/2011:29

[23] Metod för prövning då religion, inklusive konversion och ateism m.m., åberopas som asylskäl. Rättsligt ställningstagande, Migrationsverket RS/027/2021 12.3.2021 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=45318

[24] Ekelöf PO, Edelstam H, Heuman L. Rättegång IV. Norstedts juridik 2009, upplaga 7. Digitalt ISBN 978-91-39-30237-7. Bevisvärdering och sammanvägning av bevis behandlas särskilt i avsnitt 2 och delvis 4.

[25] Metod för prövning då religion, inklusive konversion och ateism m.m., åberopas som asylskäl. Rättsligt ställningstagande, Migrationsverket RS/027/2021 12.3.2021 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=45318

[26] FN kritiserar Sverige på grund av beslut att utvisa en ateist till Afghanistan. Process Advokatbyrå 13.2.2020 https://processadvokat.se/2020/02/13/fn-kritiserar-sverige-pa-grund-av-beslut-att-utvisa-en-ateist-till-afghanistan/

[27] UNHCR Guidelines on International Protection No. 6: Religion-Based Refugee Claims under Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees. RefWorld 28.4.2004 https://www.refworld.org/docid/4090f9794.html

[28] UNHCR Guidelines on International Protection No. 6: Religion-Based Refugee Claims under Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees. RefWorld 28.4.2004 https://www.refworld.org/docid/4090f9794.html

[29] Kazemi, S. Utvisning i strid med svenskt konventionsåtagande. En analys av uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter sedan införandet av 11 § UtlL med utgångspunkt i Migrationsverkets bifallsbeslut. Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Juridiska institutionen ht 2017. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/55698  

[30] Case of A. v. Switzerland, Application no. 60342/16. European Court of Human Rights. Judgment Strasbourg 19.03.2018 https://hudoc.echr.coe.int/fre#{%22itemid%22:[%22001-179573%22]}

[31] A.A. v. Switzerland, Application No. 32218/17. European Court of Human Rights. RefWorld 5.11.2019 https://www.refworld.org/cases,ECHR,5dca98354.html

[32] Hillert, E. Man får inte utvisa kristna till Afghanistan enligt Europadomstolen. Facebook 13.11.2019 https://www.facebook.com/advokatemilie.hillert.5/posts/510748332812453

[33] Man får inte utvisa kristna till Afghanistan enligt Europadomstolen. Process Advokat 19.11.2019 https://processadvokat.se/2019/11/19/man-far-inte-utvisa-kristna-till-afghanistan-enligt-europadomstolen/

[34] FN kritiserar Sverige på grund av beslut att utvisa en ateist till Afghanistan. Process Advokatbyrå 13.2.2020 https://processadvokat.se/2020/02/13/fn-kritiserar-sverige-pa-grund-av-beslut-att-utvisa-en-ateist-till-afghanistan/

[35] Views adopted by the Committee under article (5)4 of the Optional Protocol, concerning communication Nr 3070/2017. UN CCPR/C/127/D/3070/2017 20.2.2020 https://undocs.org/CCPR/C/127/D/3070/2017

[36] FN:s kommitté för mänskliga rättigheter stoppar utvisning. Skandinaviska Människorättsjuristerna 29.5.2020 https://manniskorattsjuristerna.se/fns-kommitte-for-manskliga-rattigheter-stoppar-utvisning/

[37] Views adopted by the Committee under article 5 (4) of the Optional Protocol, concerning communication No. 3070/2017. Human Rights Committee https://manniskorattsjuristerna.se/fns-kommitte-for-manskliga-rattigheter-stoppar-utvisning/, UN 20.2.2020. CCPR/C/127/D/3070/2017. https://www.refworld.org/cases,HRC,5e62627e4.html

[38] A.A. v. Switzerland. Application No. 32218/17. European Court of Human Rights. RefWorld 5.11.2019. https://www.refworld.org/cases,ECHR,5dca98354.html

[39] Nytt avgörande om kravet på giltig ursäkt från Migrationsöverdomstolen. Process advokatbyrå 10.1.2020   https://processadvokat.se/2020/01/10/nytt-avgorande-om-kravet-pa-giltig-ursakt-fran-migrationsoverdomstolen/

[40] Migrationsöverdomstolen 2019:25, mål UM 4832-19. 11.12.2019.    https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/kammarratten_stockholm/mig-2019-25.pdf

[41] Migrationsöverdomstolen 2019:5, mål nr UM 12194-18. 10.4.2019 https://lagen.nu/dom/mig/2019:5

[42] Konvertitutredningen. Rapport om Migrationsverkets hantering av konvertiters asylprocess. Nätverket #rättilltro 18.3.2019. https://www.pingst.se/integration/konvertitutredningen/ 

[43] Mig 2019:14, mål UM 536-19. Migrationsöverdomstolen 2.9.2019 https://lagen.nu/dom/mig/2019:14

[44] Migrationsdomstolens dom UM 8346-18 

[45] Country Guidance Afghanistan. 3.1 Other non-State actors. EASO, European Asylum Support Office. Uppdaterad december 2020. https://easo.europa.eu/country-guidance-afghanistan-2020/13-other-non-state-actors.