Hagström Ana; Hollander Anna-Clara; Mittendorfer-Rutz Ellenor. Kartläggning av självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet bland ensamkommande barn och unga. Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap. Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet 2018
Bilaga till kapitel 5.2. Författare Elisabet Rundqvist.
Karolinska Institutets (KI:s) undersökning omfattar förekomst av självskadebeteende, suicidförsök och suicid under 2015 till 2017 [14]. KI använde 21 år som övre åldersgräns och räknade fram en population 2017 på 23 425 ensamkommande asylsökande barn och ungdomar i åldrarna 10 – 21 år.
Genom en epidemiologisk studie fastställdes självmordstalet till 51,2 per 100 000 personer. Motsvarande grupp svenska barn och unga låg på 5,2 per 100 000 personer, det vill säga nästan 10 gånger högre självmordstal för de ensamkommande. “Suicidtalet bland ensamkommande asylsökande unga i Sverige 2017 var anmärkningsvärt högt i både ett nationellt och ett internationellt perspektiv” [s. 37].
De som avlidit till följd av suicid var alla pojkar, övervägande från Afghanistan. Hängning var vanligaste sättet att ta sitt liv, därnäst drunkning. Självskador och suicidförsök ökade under perioden 2015 till 2017, och är troligen underrapporterade [s. 43]. Mycket blir aldrig dokumenterat när det inte är föremål för vårdinsatser. Även vad gäller suicidförsök var den huvudsakliga gruppen pojkar eller unga män, och en stor del var från Afghanistan.
De kvalitativa undersökningarna av barnens och ungdomarnas asylberättelser visar att många utsatts för misshandel och trakasserier innan eller under migrationen. De flesta avlidna hade en pågående asylprocess. I vissa akter saknades en asylintervju, vilket tolkades som att utredningen inte påbörjats. Alla akter innehöll material för åldersbedömning. De som suiciderat efter att ha blivit beviljade asyl hade status som alternativt skyddsbehövande, vilket då inte gav rätt till familjeåterförening.
Premigrationsfaktorer för gruppen med självskador och/eller suicidförsök är fattigdom och marginalisering, kort eller ingen skolgång och tvångsrekryteringar till militärtjänstgöring.
Postmigrationsfaktorerna undersöktes genom IVO-anmälningar. Brister i kontakt med sjukvården framkom; avbruten, utebliven eller för sen kontakt med vården. Brister på HVB-hem som våld, undermålig fritid, lång väntan på plats i skolan, droger, alkohol, olämpliga relationer. Otrygg och ostabil tillvaro framkom. Den långa handläggningstiden lyfts fram som en pådrivande orsak.
Forskarnas medskick till Socialstyrelsen, departement och regering:
För att få tillräckligt statistiskt underlag för denna grupp krävs en bättre samordning av register hos myndigheter, framför allt mellan Rättsmedicinalverket, Migrationsverket och Socialstyrelsen. I beaktande av de höga suicidtalen bland ensamkommande asylsökande barn och unga under 2017 är det nödvändig att sätta in akuta preventiva åtgärder, främst sådana som syftar till att skapa skyddande miljöer och att identifiera och stötta personer som är i riskzonen.
Sökord: Boken, Psykisk ohälsa
Till Innehåll
Referenser: Se kapitel 5.2.