5.6. Det växande skuggsamhället

mar 24, 2021

Svartjobb är ett bättre val än prostitution och kriminalitet för ungdomarna.

Sverige kan välja att inte ge bort de investerade pengarna i gymnasieutbildningar och annat till den svarta arbetsmarknadens profitörer utan i stället göra en vinst för hela samhället.

Författare: Carin Flemström. Version 6.4.2021. Bild: Ur Stöttepelarens bildarkiv.

Vi försöker i Den onödiga flyktingkrisen belysa konsekvenserna av den tillfälliga lagen. Vi belyser det ohållbara i att begära att människor som kommit hit i god tro och som skapat sig rötter i det svenska samhället ska åka tillbaka till ett land i kaos och därför hellre lever som papperslösa i Sverige.

Därmed tillförs den svarta arbetsmarknaden och parallellsamhället/skuggsamhället flera tusentals unga relativt välutbildade papperslösa. Ungdomar som börjat betrakta Sverige som sitt hemland, som börjat knäcka koderna och som tänkt sig en framtid här. Nu tvingas de in i ett val mellan att försörja sig på kriminalitet, prostitution eller på svartjobb. Flertalet väljer då den svarta arbetsmarknaden, och vi hjälpare runt dem föredrar det framför de andra alternativen.

Vi är väl medvetna om att den svarta arbetsmarknaden är skoningslös för dem som är tvingade till att lita på den för sin försörjning men att den också sågar av den gren vi själva sitter på – ett samhälle där skatter betalar vår sjukvård och våra pensioner. Men också hur den är en del av ett parallellsamhälle med en illegal våldsanvändning, sitt eget rättssystem, sina egna affärsmetoder. Ändå så är det den svarta arbets-marknaden som vi får luta oss mot då samhället sviker de ungdomar som kämpar för sina liv. Det är svårt att acceptera. Vi blir ofrivilliga medarbetare i ett system som innefattar människohandel.

Kunskapen finns

Det som händer de ensamkommande ungdomarna är inte någon undantagsföreteelse utan är den yttersta konsekvensen av ett samhälle som alltmer bygger på ojämlikhet och där såväl myndigheterna som de stora folkrörelserna förlorat greppet till förmån för privata aktörer som enbart drivs av vinstintresse.

Det har också blivit alltmer tydligt att lagstiftningen inte hänger med. Det är till exempel inte olagligt för en arbetsgivare att avtala att en del av lönen ska betalas tillbaka. Trots ny lagstiftning mot människohandel har få fällande domar kommit.

I rapporten Människohandel och människoexploatering på den svenska arbetsmarknaden[1] redovisas tre rekvisit för tvångsarbete:

1. Arbete eller tjänst

2. som utförs under någon form av hot om straff

3. och är ofrivilligt.

Enligt ILO:s riktlinjer är hot om straff inte begränsat till hot om fysiskt våld och frihetsberövanden, utan har bredare omfattning, ”t.ex. hot om att anmäla en illegal arbetstagare till en myndighet eller hot om utebliven betalning av lön i fall arbetstagaren vägrar att arbeta övertid”. 

Den begränsade internationella rättspraxis om tvångsarbete som finns kommer främst från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Rekvisitet ’hot om någon form av straff’ har bedömts på samma sätt som de svenska förarbetena beskriver, vilket därmed även omfattar subtila hot som att få en person utvisad genom att rapportera denne till migrationsmyndigheterna.

Med andra ord, regelsystemet angående människohandel är väl tillämpbart på de svartjobb som många tvingas ta.

Journalisten Elinor Torp har i sin bok Vi, skuggorna[2] beskrivit utnyttjande med långa arbetsdagar, boende på golvet på arbetsplatsen och om omfattande arbetsskador, för vilka papperslösa enbart får akutvård, och om hot och utnyttjande. Hon beskriver hot, förakt, långa arbetsdagar och en ofta utebliven lön. Hon gör det tydligt att flertalet kommuner har förlorat greppet om sina entreprenadavtal och att de som utför servicejobben ofta är papperslösa som utnyttjas hänsynslöst av de entreprenörer som har avtal eller underavtal med kommunerna.

Susanne Nyström, DN, skriver i sin ledare[3] att var och en av oss måste inse att den service som är för billig bygger på svartarbete och utnyttjande av människor i beroendeställning.

Landsorganisationen i Sverige (LO) har i sin rapport Program för jämlikhet 2019[4][WS1]  tagit ett helhetsgrepp om vad som händer med solidariteten och välfärden när ojämlikheten växer och därmed också skuggsamhället. Det som skrivs i denna artikel är till stor del hämtad från denna rapport (här kallad LO:s jämlikhetsrapport).

80-talet – då allt började

Sverige var ett av de mest jämlika samhällena i världen på 80-talet. Sedan dess har ojämlikheten ökat mest i Sverige av alla länder i Europa.

Bild 1. Tabell över ojämlikhetens utveckling (LO:s Jämlikhetsrapport)

Den som påstår att det är invandrarna som gör att välfärden inte räcker till har fel. Under samtliga år sedan 80-talet har transfereringarna minskat som andel av medborgarnas inkomster. Det finns ingen koppling till invandringen i detta utan det är en del av politiskt fattade beslut under skiftande politisk styrning. (Se LO:s jämlikhetsrapport.)

Bild 2. Tabell över transfereringarnas omfördelningseffekt (LO:s jämlikhetsrapport).

Toppen har dragit ifrån. På 80-talet motsvarade en genomsnittlig VD-lön nio arbetarlöner. Idag motsvarar den 59 arbetarlöner. Vi är nästan tillbaka på samma andel fattiga av befolkningen som det var vid början av 1900-talet, d.v.s.18 – 28 %. På 40-talet var det 4 % och idag drygt 12 %.

Bild 3. Tabell över antalet vd:arnas löneutveckling – mängden industriarbetarlöner (LO:s jämlikhetsrapport).

Under 1980-talet inleddes en förändring av Sveriges ekonomiska system genom långtgående avregleringar och en internationalisering. År 1980 motsvarade börsvärdet på Stockholmsbörsen 12 % av BNP. Sedan dess har börsvärdet mer än tiodubblats. Sverige har dessutom blivit en av Europas största riskkapitalmarknader. År 2005 beskrev nationalekonomen Lars Jonung:

… inte ens i vår vildaste fantasi, kunde [vi] föreställa oss 1985 att finansiell avreglering skulle kunna öppna för en så stark expansion av det finansiella systemet som faktiskt följde i Sverige. Vi väntade oss att Snövit skulle vakna ur sin törnrosasömn, inte att en svårstyrd och destabiliserande Frankenstein till finansiellt system skulle väckas till liv.

Ökningen i ojämlikhet leder till ökad brottslighet

Även om det alltid finns ett individuellt ansvar för kriminella handlingar så är detta att man väljer en lönsam illegal karriär ett resultat av den ökade ojämlikheten – men faktiskt inte av fattigdom i sig (Jämlikhetsutredningen SOU 2020:46[5]).

Bild 4. Tabell från Jämlikhetskommissionen SOU 2020:46.

Splittring utifrån etnicitet

Den sammanhållning som förr fanns mellan fattiga har splittrats utifrån etnicitet. Solidariteten gäller mest den egna gruppen, och rädslan att falla bidrar till att den vita förlorande delen förklarar krig mot dem med annan identitet. Benägenheten att bidra till den gemensamma välfärden minskar om välfärden också riktas till grupper man inte vill identifiera sig med. Detta karaktäriserar Trumpismen i USA men gäller väldigt väl också i Sverige. Den ökande bostadssegregationen medför att man inte i grannskapet möter personer med annan etnisk bakgrund.

Vad gör ett liv i otrygghet med det mänskliga psyket?

Det finns ett ordspråk ”nöden är uppfinningarnas moder” som tyvärr inte alls stämmer. LO:s jämlikhetsutredning pekar på hur otrygghet förändrar psyket. Allt blir inriktat på det existentiella överlevandet. Förmågan till att tänka altruistiskt, nyanserat, sätta sig in i andras situation minskar.

Det mest ekonomiska är för en gång skull det mest humanitära!

Det svenska samhället har investerat stora pengar i dem som kom omkring 2015. Det är snart sex år sedan, och särskilt de yngre ser sig som en del av Sverige. Vi skulle väldigt lätt kunna inkassera vinsten genom att låta dem stanna och bli skattebetalare. Spanien lär för ca 20 år sedan ha fattat ett beslut om att låta ca 1 miljon illegala immigranter stanna, och det ledde till en kraftig ökning av skatteintäkter och socialförsäkringsavgifter.

Sökord: Boken, Det officiella Sverige


[1] Johansson, Märta. Människohandel och människoexploatering på den svenska arbetsmarknaden. Council of the Baltic Sea states 2020  https://cbss.org/wp-content/uploads/2020/10/Labour-exploitation-criminal-cases-overview.pdf

[2] Torp, Elinor. Vi, skuggorna. Leopard förlag 2019 https://leopardforlag.se/bocker/vi-skuggorna

[3] Nyström, Susanne. Skuggsamhället riskerar att slå sönder Sverige inifrån. DN 4.4.2021 https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-skuggsamhallet-riskerar-att-sla-sonder-sverige-inifran/

[4] Lindgren Åsbrink, M; Almqvist, A; Vedin, U. Program för jämlikhet. LO 2019 https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_program_for_jamlikhet_pdf/$File/Program_for_jamlikhet.pdf

[5] Jämlikhetsutredningen SOU 2020:46. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/08/sou-202046/


 [WS1]Jämställdhet eller jämlikhet? 2020 eller 2019? Rätt referens?