Boken Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021 är ett försök att skildra en kris som fått skarpa konturer i dagens Sverige; en kris som skickligt och manipulativt utnyttjats för att skapa oro i samhället och ändra det politiska maktspelet. Med utgångspunkt i året 2015 och den flyktingström som i krigens efterdyningar nådde Sverige det året har vi skildrat en verklighet som det stora flertalet svenskar aldrig tagit del av.
Vi som tillhör det engagerade civilsamhället har både en rätt och en skyldighet att visa vad som verkligen hände, och visa hur krisen, som slår hårt mot de asylsökande, aldrig varit någon egentlig kris för samhället. Den hade kunnat skötas på ett sansat och humant sätt. Dess betydelse ligger i stället i att den blivit ett verktyg i ett politiskt spel med allvarliga följdverkningar. Till dessa hör framväxten av ett skuggsamhälle och en avhumanisering av människor utanför den egna gruppen. Vi har mött detta i rättsosäkra utredningar både i migrationsverk och migrationsdomstolar, en nonchalans som knappast skulle varit möjlig om det gällt svenskar.
Civilsamhällets engagemang och ansträngningar, frustration och vrede är viktiga inslag i boken. Hade inte civilsamhället ställt upp hade krisen varit en verklighet. Men de ständigt återkommande berättelserna om rättsosäkerheten i asylprocesserna gjorde att fokus också måste läggas på en analys av rättssamhället och ett försök att förstå vilka signaler som ledde till beslut i strid med lag och internationella konventioner. I inledningen har vi lyft fram bilden av ett rättssamhälle på glid, ett samhälle där de mänskliga rättigheterna inte längre är okränkbara, där inte längre vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ledord utan populistiskt tyckande och politisk maktvilja är styrande.
Allteftersom vi sammanställt de olika texterna i boken har den samlade tyngden av det som sker drabbat oss. Med oro frågar vi oss vart Sverige idag är på väg. Den historiska pendeln har med kraft slagit tillbaka från ett samhälle med minskande klasskillnader och ökande tolerans, från ett samhälle med framtidstro.
Var stannar pendeln nu? I trettiotalets Stockholm var det möjligt att tillhöra den ”Antisemitiska föreningen”. I dagens Sverige kan man utan skam och mot bättre vetande peka ut andra grupper. När tonen förråas så förråas människor snabbt, och gränsen för det tillåtna förskjuts. Vi ser att pendeln slår tillbaka, men vi ser inte var den stannar. Vår bok är ett försök att visa vad som sker och på samma gång försöka hejda den utveckling som är på gång och välja rätt väg.
Den bristande humaniteten är en frätskada på ett samhälle. Den populistiska retoriken som omger oss är också den manipulativa dumhetens signum. Det som fejkas leder alltid vilse. Vi har tydliggjort följderna. Vår bok är en manifestation för framtiden, en källa till kunskap att lära av. Men vi vill också att den skall vara ett memento för dagen. Ett räddningsankare för ett fartyg på glid och för dem som hotas av undergång, i dagens läge asylsökande, vars starka skyddsskäl förnekas; i en nära framtid andra utsatta grupper.
Jan Stattin
Birgitta Göransson
Solveig Freudenthal
Carin Flemström
Ingrid Eckerman
Karin Fridell Anter
Sökord: Boken, Civilsamhället
Till Innehåll